Regeringen överväger grön gräddfil för stora klimatprojekt

Sedan förra sommaren har Peter Ardö sett över hur processen för miljötillstånd kan bli snabbare. Nu vill regeringen att han även utreder om stora omställningsprojekt inom industrin ska få förtur – en grön gräddfil – trots att idén förkastades så sent som år 2018. ”Det är en vändning.” säger han till Altinget.

Ska det finnas en väg förbi kön för vissa tillståndsärenden, sådana som på ”ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser”? Det vill regeringen att Peter Ardö, som leder Miljöprövningsutredningen, ska se över.

– Det är en vändning. I de ursprungliga direktiven står det tydligt att vi inte ska hålla på med förtursfrågor, säger han apropå tilläggsdirektiven som regeringen beslutade i slutet av sommaren.

Smalare gräddfil

Frågan var aktuell i en utredning så sent som år 2018. Då var det Monica Daoson, i dag huvudsekreterare i Klimaträttsutredningen, som vände och vred på idén om att miljöförbättrande verksamheter skulle handläggas med förtur. Men idén hade många osäkerheter och dessutom tveksam effekt, enligt utredaren. Nu är det en något avsmalnad idé om grön gräddfil, för industrins klimatomställningsprojekt som har landat på Peter Ardös bord.

Hur konstruktionen skulle kunna se ut är alldeles för tidigt att säga, enligt Ardö.

– Det blir min huvudvärk. Regeringen är medveten om komplexiteten i frågan. Vi får se vad man kan göra. Vi ska utreda det förutsättningslöst, hur det skulle se ut formellt och vad det skulle få för effekter. Får någon förtur innebär det ju också att någon blir bortvald , säger han och tillägger:

– Det här är ingenting vi snyter ur näsan.

Sprunget ur januariavtalet

Miljöprövningsutredningen är en viktig utredning och ett resultat  av olika diskussioner inom januariavtalet, enligt Centerns klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin. Det gäller även tilläggsdirektiven. Han är medveten om de invändningar som finns mot ett snabbare kö för gröna projekt, idén har även fått kritik av Svenskt näringsliv.

– Svenskt näringsliv företräder alla sina medlemmar. Då kan de inte ställa sig bakom förslag som ger vissa medlemmar fördelar, säger Rickard Nordin till Altinget och fortsätter:

– Vi kommer att behöva göra saker generellt för att snabba upp tillståndsprocesserna, men samtidigt snabba upp processen ytterligare för dem som gör rätt grejer.

I tilläggsdirektivet från regeringen ingår även ett uttalat uppdrag att se över om regleringen i miljöbalken av domstolarnas handläggning behöver ändras, ett uppdrag som utredningen har begärt. Ardö beskriver att handlar om ”många små saker”, exempelvis hur man skickar underlag, hur saker kungörs, när det går att fatta besluta utifrån handlingar utan sammanträde.

Tidsbegränsning och omprövning

Dessutom ska utredningen se över hur tidsbegränsning och omprövning av tillstånd kan bli ett medel för att nå miljö- och klimatmålen, ett uppdrag med avstamp i förslag från Klimaträttsutredningen.

– Vi håller på att lägga upp vårt arbete nu, säger Peter Ardö om tilläggsdirektivet och förlängningen av deadline från december i år till maj nästa år.

Men grunduppdraget ligger fast – att effektivisera miljöprövningen. En del som bidrar väsentligt till att ett ärende tar lång tid är processen att enas om vad en tillståndsansökan ska innehålla, enligt Ardö.

– Det är inte alltid så solklart. Det har väl inte minst sommarens rapportering om en viss cementfabrik gjort lite mer populärvetenskapligt, om man säger så, säger han och tar som exempel att kompletteringar dessutom ibland är årstidsbundna – häckande fåglar – vilket snabbt kan lägga ytterligare månader till processen.

– Men frågorna är väldigt komplexa. Det står också i våra direktiv att våra förslag inte ska innebära sämre miljöskydd, säger han.

Naturvårdsverket om kritiken

Naturvårdsverket är en av de aktörer i en tillståndsprocess som, i de ärenden där myndigheten går in, kan föra fram synpunkter på just innehållet i en tillståndsansökan.

– Vi försöker gå in tidigt i processen, det är vår ambition. Vi framför till domstolen om underlaget är förenligt med vad som krävs enligt miljölagstiftningen. Om inte, då redovisar vi konsekvenserna av det. Det är det sätt som vi agerar på och som vi kan agera på, säger Karolina Ardesjö Lundén, enhetschef för Miljöskyddsenheten, till Altinget.

Hon är väl medveten om bolagens kritik om att det är oklart vad de förväntas ha med i sina ansökningar. Cementa är ett exempel, gruvbolaget Kaunis Iron ett annat.

– Ibland kompletterar bolagen med det underlag som vi efterfrågar. I vissa fall gör de det inte eller gör det endast i liten omfattning. Då måste vi redovisa konsekvenserna av det, som i Kaunis Iron-ärendet. Där har vi väldigt tydligt redogjort vilken typ av kompletteringar som krävs. I flera omgångar, säger Karolina Ardesjö Lundén.

8000 sidor räcker inte alltid

Kaunis Iron har ifrågasatt att myndigheterna anser att deras miljötillståndsansökan, med utredningar på över 8000 sidor, inte är tillräcklig.

– Det är inte sidantalet, utan innehållet, som är grunden för vår bedömning, säger hon.

På frågan om Mark- och miljööverdomstolens beslut att underkänna Cementas ansökan var en överraskning svarar Karolina Ardesjö Lundén:

– Beslutet är i linje med flera av de synpunkter som myndigheterna har framfört under lång tid. De har också haft förutsättningar att komplettera.

Beslutskedja: En modern och effektiv miljöprövning

25/8
2020
26/8
2020
26/8
2020
27/8
2020
25/9
2020
19/8
2021
21/4
2022
25/5
2022
31/5
2022
31/5
2022
21/6
2022
23/6
2022
4/7
2022
31/10
2022
12/1
2023
26/1
2023
26/1
2023
17/4
2023
25/5
2023
8/6
2023
31/10
2023
2/4
2024
6/5
2024
21/5
2024

Forrige artikel FHM säger nej till vaccinering av grundskolebarn FHM säger nej till vaccinering av grundskolebarn Næste artikel Överblick: Luf-kritik mot Sabunis rekrytering och M kräver lagändring efter våldtäktsdom Överblick: Luf-kritik mot Sabunis rekrytering och M kräver lagändring efter våldtäktsdom
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.