Skolåret som gått – mest lästa artiklarna 2021

Flera tunga reformer har behandlats i utbildningsutskottet under 2021. Pandemins konsekvenser har kartlagts och partierna har lagt fram den skolpolitik de ska gå till val på. Altinget sammanfattar utbildningsåret och listar artiklarna som engagerat mest.

Precis som 2020 har även skolåret 2021 präglats av coronapandemin. Under årets gång har distansundervisningens påverkan på skolväsendet kunnat kartläggas närmre.

Inom grundskola och gymnasium brast elevhälsan och ett kunskapstapp gick att se. För yrkeshögskolan försvårade pandemin möjligheterna att gå klart utbildningen inom ordinarie tid eftersom praktiska moment fick skjutas upp. Och i universitet och högskola ökade stressen bland studenter.

Tunga reformer

Stora reformer från januariavtalet behandlades i utbildningsutskottet under året. Efter ett beslut som fattades i mars kan skolor från och med hösten 2021 sätta betyg från årskurs fyra. Ett beslut om propositionen att förbättra Skolinspektionens möjligheter att stänga skolor med brister väntas den 26 januari. Propositionen om ämnesbetyg ligger också på riksdagens bord.  

Förslaget om tioårig grundskola har varit ute på remiss och fick kritik från lärarförbunden som menade att det är ”ett väldigt märkligt sätt att försöka förbättra den svenska skolan” och snarare kommer spä på lärarbristen. 

Också förslagen om nationell plan för tygghet och studiero och obligatorisk förskola har varit ute på remissrunda. Sist ut är Gustav Fridolins läromedelsutredning med sista remissdag den 23 december. 

Skolan vinner val

Samtidigt har partierna smygstartat valåret. Startskottet för valrörelserna har gått och partierna har under hösten tagit ställning i vilken skolpolitik de ska gå till val på. Bland annat har vinstuttag, statligt huvudmannaskap och hur fler elever ska klara skolan diskuterats flitigt. 

Mest lästa artiklarna

Följande fem artiklar engagerade Altinget Utbildnings läsare mest under 2021. Klicka på rubriken för att komma till artikeln. 

1. Grundsärskolan får nytt namn och läsa, skriva, räkna-garanti

Utredningen som hållit på i nästan fyra år ska nu föreslå nytt namn och en stödgaranti för grundsärskolan. Ordet utvecklingsstörning ska ut ur lagtexterna. Och en acceptabel lägstanivå av elevhälsa vid skolorna ska föreslås.

2. Skolverket om regionala kontor: ”Många avväganden”

Regeringen har beslutat att Skolverket ska inrätta flera nya kontor och därigenom få en större spridning och närvaro i landet och kunna arbeta närmare huvudmännen. Katarina Tiväng, stabschef för Skolverket, berättar om hur myndigheten ska gå tillväga.

3. Utskott enigt – studieförbunden ska granskas

Ett enigt kulturutskott går vidare med en beredning av Moderaternas utskottsinitiativ om extern revision och granskning av studieförbunden. Beslutet i själva sakfrågan om extern tillsyn kommer däremot tidigast i april. Det står klart efter tisdagens sammanträde.

4. ”Fler än religionkunskapslärare behöver kompetens om religion”

Ett nytt institut vid Södertörns högskola ska hjälpa samhällsaktörer hantera religionsklyftor. Initiativtagarna ett behov av utbildning inom skolväsendet om hur konflikter relaterade till religion kan hanteras. 

5. De sitter med i utredningen om staten ska bli huvudman för skolan

Utifrån januariavtalet utreder Thomas Persson nu förutsättningarna för att staten ska ta över som huvudman för skolan. Utredningen har fyra referensgrupper och en femte är på väg att skapas. Se namnen på alla som sitter med i utredningen här.

Forrige artikel Överblick: Femte vaccin är framtaget i Uppsala och ny omfattande pensionsdeal Överblick: Femte vaccin är framtaget i Uppsala och ny omfattande pensionsdeal Næste artikel Pressträff med statsministern – se den här Pressträff med statsministern – se den här
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.