Socialdemokrat anklagas för att släppa fram fossilgas

Samtidigt som bland annat flera skräpningar av EU:s energiinfrastrukturregler, delvis framdrivna av S-ledamoten Erik Bergkvist välkomnas av norska miljöstiftelsen Bellona, så beklagar organisationen att den svenska skuggrapportören gått med på skrivningar som anses öppna för fortsatt naturgasledningsutbyggnad de kommande åren.

Detta då Bergkvist – å sin partigrupps vägnar – accepterat flera ur deras perspektiv kontroversiella kompromisser i EU-parlamentets industriutskotts position i översynen av reglerna för transnationell energiinfrastruktur (TEN-E) som antogs på måndagseftermiddagen.

Från miljöorganisationshåll har trycket och kritiken varit omfattande mot Bergkvist, som anses ha svikit sin grupps tidigare ställningstaganden. Bergkvist har slagit ifrån sig kritiken, men när kompromissen röstades igenom på måndagen förekom fortsatt flera av de aktuella skrivningarna.

Den mest kontroversiella punkten rör frågan om övergångsperiods-regler för de gasprojekt som i dag är aktuella för att få uppbackning av lagstiftarna inom den så kallade PCI-listan.

– Det står i parlamentets position att man ska kunna, men man måste inte, använda vätgas i den infrastruktur som byggs ut. Därmed kan gasaktörer få fortsatta fördelar de kommande åren samtidigt som de i praktiken bara använder sig av naturgas även efter övergångsperioden, säger Lina Strandvåg på Bellona till Altinget.

Kan leda till ytterligare utsläpp

Enligt en genomgång av de aktuella projekt som nu i praktiken får ett grönt ljus av EU-parlamentet kan de sammantaget innebära att ytterligare 213 miljoner ton årligen släpps ut framöver.

Erik Bergkvist försvarar dock parlamentets skrivning, som han menar inte lämnar dörren öppen för fortsatta naturgasprojekt efter övergångsperioden som slutar 2029.
– Det är inte min tolkning. Och det är inte så vi har fört diskussionerna i den här kompromissen, säger Bergkvist till Altinget.
Måste de sluta använda fossilgas efter 2029?
– För mig innebär 2029 att du inte får några pengar till inblandning av förnybart efter det, och du måste då ha tekniken på plats till 2029 för att kunna växla om. Det är så vi har fört diskussionerna och det är också min tolkning av det hela.

Kritikerna hävdar att ni släpper fram skrivningar som i praktiken kan öppna för ytterligare 213 miljoner ton utsläpp varje år. Det köper inte du?
– Nej, jag köper inte det. TEN-E är styrande för vad pengar ska gå till. Och där säger vi att efter 2029 så går inga investeringar till det här. Sedan kan man också fortsätta på sin kant med andra medel och göra den här typen av investeringar. Det regleras på andra ställen, i taxonomin och i förnybartdirektivet, exempelvis.

Från kritikerna anses ministerrådets skrivningar vara tydligare med att dra en gräns efter övergångsperioden. Men Bergkvist anser på ett övergripande plan att parlamentets linje är att föredra.
– Jag har inte den överblicken, men när jag har gjort de grova jämförelserna så tycker jag att vi tar ett steg framåt i parlamentet, jämfört med rådet.

Under tisdagen kan utskottet besluta att inleda förhandlingar med de andra lagstiftarna. Det är därmed inte klart om den omdebatterade definitionen på ”dedikerade vätgas-tillgångar” överlever också i slutförhandlingarna. Dessa kan samtidigt dra igång redan de kommande veckorna, då ministerrådet är klara med sin position.

Det är samtidigt viktigt att inte stirra sig blind på vätgasen som en ”silverkula”, fortsätter Lina Strandvåg.
– Den fyller absolut en funktion i det framtida energinätet. Men även om det bara skulle vara ”grön vätgas”, så är det inte den enda lösning på gasfrågan.

Odefinierade gasbegrepp anses vara ännu en lucka

Det är dock inte bara i frågan om ”dedikerade vätgastillgångar” som parlamentets ställningstagande är ifrågasatt. Det upplevs även från miljöhåll förekomma oklarheter i skrivningarna om vätgas hos lagstiftarna.
– Ministerrådet talar om att infrastrukturen framöver ska ha krav på sig att transportera en förbestämd mängd inblandning av förnybar gas. Men ingenstans definieras vad den mängden ska vara. Hos parlamentet är det ännu otydligare, fortsätter Lina Strandvåg.

Med tanke på att vätgasmarknaden just nu till över 95 procent består av naturgas upplevs även det som en potentiell lucka.
– Vi ser att gasintressen gör vad de kan för att fortsatt stå för en stor del marknaden, och det gäller även frågan om ”lågutsläppsgas” som också diskuteras att uppmuntras, utan att definieras, säger Lina Strandvåg.

Bergkvist anser dock att den diskussionen ska föras på annat håll.
– Vi hade mycket diskussioner kring hur en definition ska se ut, men nu kommer den i förnybartdirektivet. Då landade vi i att det inte finns en anledning att ha en definition här. Samtidigt ska det ju ske en utfasning, eftersom det inte ska gå några investeringar till dessa energislag efter 2029. Då är det nollutsläpp som gäller, så då dras gränsen. 

Erik Bergkvist anser samtidigt att signalen är tydlig om vilken riktning som gäller framöver.
– Vi har drivit att det inte ska vara några pengar till fossilt, och det har vi fått bort. Det som rör en utfasning, där har vi fått ett slutdatum och det fick vi kämpa ganska hårt för att få till. Sedan är det också min erfarenhet, att har du ett slutdatum, då brukar industrin också till och med vara snabbare. För de har inget intresse i att investera i något som man vet ska fasas ut.

Flera förändringar välkomnas samtidigt

Samtidigt välkomnar Bellona flera av insatserna som Bergkvist har gjort i förhandlingarna. Bland annat för att uppmuntra koldioxidinfångning, då det är en teknik som Bellona – till vissa andra miljöorganisationers förtret – driver på att lagstiftarna behöver ta fram gynnsammare spelvillkor för.

– Det har bland annat förts in tydligare skrivningar om att infrastrukturen inte bara ska transportera CO2, utan också ska syfta till att lagras, vilket vi ser som centralt, säger Lina Strandvåg.

Mer gaskonflikter väntar

TEN-E sätter ramarna för stora delar av den infrastrukturpolitik som ska premieras i unionen framöver. Men Lina Strandvåg ser även att gasfrågan kommer att toppa den politiska agendan även på andra områden i höst, bland annat när de nya gasnätverksreglerna ska börja debatteras.

– Samtidigt kommer frågan om den delegerade akten inom taxonomin för naturgasen upp i höst, så det kommer verkligen att vara mycket gas i de politiska diskussionerna de kommande månaderna, säger Lina Strandvåg.

jacob@altinget.se