Tidigare Pisa-anordnaren om varför det gick snett för Skolverket
Det är en rad åtgärder som Riksrevisionen anser att Skolverket måste ta till inför nästa Pisa-undersökning. Men den tidigare anordnaren av Pisa-provet anser att det finns en enskild åtgärd som hade lett till att exkluderingen av andelen elever hade varit mindre.
Mellan 2002 och 2015 var Mittuniversitet genomförare av Pisa-proven i landet. Efter det tog Skolverket över ansvaret, då man ville samla alla internationella kunskapsundersökningar på en och samma avdelning på myndigheten. Anledning var bland annat för att spara pengar.
Nu kommer Riksrevisionens dom över hur Skolverket hanterat sitt första genomförande av Pisa. Och det är kritik och bakläxa till både regeringen och myndigheten. Framför allt för att de båda har hållit fast vid att de höga talen av exkluderingar av elever beror på senaste årens invandring.
Magnus Oskarsson, lektor vid Mittuniversitet, var ansvarig för Pisa-proven när Mittuniversitet hade uppdraget. Han är förvånad över att man höll fast vid att invandring var skälet till de höga exkluderingstalen på 11 procent, när det inte stämde.
– Hade vi forskare sett 11 procent i exkluderingar så hade vi grävt tills vi hade upptäckt varför det är så, säger han till Altinget.
Rektorerna har nyckelroll
Flera av Riksrevisionens rekommendationer till Skolverket ligger i linje med vad Mittuniversitetet gjorde inför och efter Pisa-provet. Bland annat att det är viktigt att rätt person på skolan blir den samordnare som väljer ut vilka som ska skriva provet.
Dessutom är det viktigt att få med rektorerna på de utvalda skolorna. Genom rektorn förankras det mer på skolan och fler elever deltog i provet.
– Vi såg att om vi hoppade över rektorsnivån så gick exkluderingarna upp på en gång, säger Magnus Oskarsson.
Det är OECD som i dag bestämmer när på året som provet ska skrivas. Enligt Riksrevisionen kan en åtgärd för att minska bortfallet av elever vara att inte ha det i samband med nationella prov. Men det köper inte Oskarsson.
– Det finns länder där de gör examensprov samtidigt, ett prov som bestämmer din framtid. I Sverige är det här en mindre faktor.
Hade gjort skillnad
Det finns en stor skillnad mellan Mittuniversitetets och Skolverkets genomförande av Pisa. Det är att Mittuniversitetet före provskrivningen samlade in listor på alla elever som skulle delta eller exkluderas. Då kunde de i förväg upptäcka om skolorna exkluderade för många elever.
– När vi begärde listorna så behövde vi inte ringa upp så många om exkluderingarna. Eftersom de visste att de måste skicka in listorna i förväg så kollade de listan en extra gång innan de skickade in.
Oskarsson tror att om även Skolverket gjort detta, hade det blivit ett helt annat resultat.
– Hade man samlat in listorna i förväg så hade vi inte haft lika stora exkluderingar i dag.
Ska inte ligga på Skolverket
Han framhåller dock att man drar för stora växlar på Pisa-provet och resultaten. Dessutom hade Skolverket ”lite otur” när de samlade in data.
– Jag tror att man underskattade hur mycket förarbete det är här jämfört med inför andra studier. Det är stor skillnad i datainsamling jämfört med de andra proven.
Oskarsson anser att Skolverket framöver inte borde få ha fortsatt ansvar för Pisa-proven. För det är viktigt att det är en oberoende och fristående aktör som ansvarar för provet.
– Jag tycker att rent principiellt så ska sådana här stora undersökningar ligga på universitet. De gör de i de andra nordiska länderna.
Överblick: Slöja ifrågasatt, tjafs efter partiledardebatt och vaccin skänks
Forskare: ”Regionernas vaccinmoralism kan öka smittspridningen”
