Tidigare statssekreteraren: Januariavtalet var inte särskilt genomtänkt
Erik Nilsson var statssekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström men slutade i samband med att statsrådet fick nytt ansvarsområde när nuvarande regering bildades. Altinget har intervjuat honom om tiden på utbildningsdepartementet.
När utbildningsminister Anna Ekström (S) tog över tidigare statsrådet Matilda Ernkrans (S) portfölj, begärde statssekreteraren Erik Nilsson sitt entledigande. ”Även om jag jobbat en del med högre utbildning och forskning är det i skolan mitt hjärta finns”, skrev han då, i november 2021, på Facebook.
Han beskriver den senaste mandatperioden som en frustrerande period att försöka få igenom socialdemokratisk politik.
– Jag jobbade väldigt mycket med januariavtalet. Jag gillade inte alla punkter där och framför allt var det inte särskilt genomtänkt. Alla partier fick med några saker, men det var inte säkert att de sakerna gick ihop i en helhet.
– Det riktiga systemgreppet hade vi inte möjlighet att ta. Det var väldigt slumpartat vad de olika partierna i januariavtalet hade fått igenom. Sen fick vi också stryk på viktiga frågor, som Likvärdighetsutredningens förslag till exempel.
Hur fungerade samarbetet på departementet när ni delade med Miljöpartiet?
– Det fanns strider kring hur man styr. Jag tycker att Miljöpartiet är lite väl glada i specialdestinerade statsbidrag. Men i stort sett ligger S och MP väldigt nära varandra.
– Större skav var gentemot Liberalerna och framför allt gentemot Centerpartiet när det gäller marknadsfrågorna. Där är C väldigt starkt friskolevänliga och ser inte riktigt segregationen och ojämlikheten som en effekt av marknaden.
Bokdebut
Tiden som Erik Nilsson fick över efter att ha slutat på utbildningsdepartementet använde han till att författa boken Svensk skola – ett riggat maratonlopp, (Lil’Lit förlag), som gavs ut för drygt en vecka sedan.
– Det blev ett fönster för mig och dessutom i ett läge där jag inte var anställd av någon, utan jag kunde säga precis vad jag tyckte.
Skarpare sortering
I boken pekar Nilsson på mekanismer i skolsystemet som ”förstärker ojämlikheten och cementerar övertaget för unga som kommer från föräldrar med hög utbildning”.
– Språk ger kapital. Det är den grundläggande mekanismen som gör att barn till välutbildade föräldrar klarar sig bättre. Allt från förskolan till fritids- och kulturverksamheter till undervisningen i skolan måste fokusera på att utveckla elevernas språk, säger han och fortsätter:
– Det andra är de mekanismer som gör att vi fått en allt skarpare sortering och segregation i grundskolan. Där barn till välutbildade koncentreras på vissa skolor och barn till lågutbildade på andra.
Problematiskt med kommunalt veto
Erik Nilsson riktar också kritik mot Socialdemokraternas inställning till ansvarsfördelningen mellan kommun och stat, där kommunerna ska ha det samlade planeringsansvaret för grundskolan och att eventuella friskoleetableringar ska underställas kommunens veto.
”Det finns två problem med denna ordning: det ena är att ett sådant förslag inte kommer gå genom riksdagen och det andra är att högerstyrda kommuner av ideologiska skäl skulle kunna tillåta friskolor helt utan analys av konsekvenserna för det kommunala skolväsendet”, skriver han i boken.
Själv förespråkar han att staten ska fatta beslut om friskoleetableringar, och finansieringen av skolan ska även den skötas på statlig nivå.
– Jag konstaterar att det är skillnader i resurser hur mycket kommuner satsar på skolan. Det är inte så att kommuner där elever har sämre förutsättningar satsar mer, snarare tvärtom. Därför anser jag att staten i stället ska styra sektorsbidrag till kommunerna och fristående skolor.
Vad hindrar Socialdemokraterna från att lägga ett sådant förslag?
– Det är en svår diskussion inom partiet. Det är klart att många kommunalråd känner att de inte får det fulla ansvaret för skolan, att staten bestämmer hur mycket pengar man ska satsa på skolan. Att man inte kan styra pengar mellan olika verksamheter. På det sättet är det en minskad makt för kommunerna.
{{toplink}}
Statssekreterare mörkade beslut om kärnkraftsuppdrag: Kunde inte säga något
S-regeringen fortsätter rigga utredningar i galopptempo
