Ut med generaldirektören när domstolarnas oberoende ska säkras

En styrelse ska ta över ledningen för Domstolsverket, föreslår 2020 års grundlagskommitté bestående av ledamöter från de åtta riksdagspartierna. Men alla är inte lika nöjda med den nya styrformen.

I förra veckan presenterade 2020 års grundlagskommitténs förslag på hur grundlagsändringar ska gå till och hur domstolarnas oberoende ska stärkas. Ett av förslagen är att en styrelse ska ta över ledningen för Domstolsverket som i dag administrativt stöttar domstolarnas och domarnas arbete.

– I dag gäller samma styrmodell som för andra enrådighetsmyndigheter som lyder under regeringen där en generaldirektör naturligtvis har väldigt stort inflytande, säger justitieråd Anders Eka som lett kommitténs arbete.

Sedan 2020 leds myndigheten av Thomas Rolén.

– Det är inte så att generaldirektören kan påverka hur det döms i olika mål, men det kan handla om medelstilldelning, löneutveckling och vissa andra sådana saker för till exempel domstolschefer och liknande.

Anders Eka, som även är ordförande i Högsta domstolen, anser inte att det i dag sker någon påverkan från politiker som försöker styra dömandet i enskilda mål eller att domstolarnas oberoende skulle vara hotat. Kommitténs förslag handlar snarare om att rusta för framtiden och säkerställa att det finns ett lager mellan politiken och domstolsväsendet.

– Man skulle kunna tänka sig att en illvillig regering kan vilja tillsätta en generaldirektör som försöker utnyttja de här möjligheterna för att påverka eller lamslå domstolsväsendet, säger Eka.

{{toplink}}

Nytt namn, ny styrning

Kommitténs förslag handlar dock inte om en större omorganisation eller förändrade uppdrag för myndigheten.

– Domstolsverkets verksamhet, som domstolarna i allt väsentligt är väldigt nöjda med, ska rulla på. Men under en annan ledningsstruktur, säger Eka.

Bakom slutbetänkandet på 600 sidor står en enig kommitté bestående av ledamöter från de åtta riksdagspartierna. Något kommitténs ordförande Anders Eka betraktar som ett styrketecken för demokratin.

Men fyra ledamöter i kommittén har ändå inkommit med ett särskilt yttrande om beslutet att domstolsadministrationen även i fortsättningen ska bedrivas som en förvaltningsmyndighet under regeringen.

Moderaternas partisekreterare Karin Enström och partikollegan Lars Johnsson, tidigare EU-minister och kommissionär Cecilia Malmström (L) och centerpartisten Linda Modig hade önskat att man gått längre och inrättat ett domstolsråd, fristående från både regering och riksdag.

”Även om regeringens styrmöjligheter begränsas i olika avseenden kommer det fortsatt att finnas sätt på vilka de politiska organen kan påverka domstolsadministrationen”, skriver ledamöterna och pekar bland annat på de fortsatta möjligheterna för regeringen att utfärda föreskrifter och regleringsbrev.

– Där finns det olika uppfattningar, också i kommittén. Samtidigt enades alla om att det här var ett bra steg att ta, säger Anders Eka. 

Han tycker att man når långt även med den ordning kommittén nu föreslår där Domstolsverket också föreslås byta namn till Domstolsstyrelsen. 

– Det här är ett organ som finns i grundstrukturen och vår nuvarande statsförvaltning. Det är formellt en förvaltningsmyndighet under regeringen men där regeringen i väldigt stor utsträckning är begränsad att utföra de uppgifter som man normalt kan göra, säger han.

Nomineringar

Det blir styrelsens uppgift att utse den direktör som ska leda myndighetens dagliga arbete. Styrelsen utses dock av regeringen och ska bestå av nio personer. Fem ordinarie domare, två ska representera andra anställda i domstolarna och två ska representera utomstående intressen.

– Formellt är det regeringen som fattar besluten om utnämningarna, men möjligheten att välja vilka som ska sitta där ska följa ett nomineringsförfarande och därför vara väldigt kringskuren, säger Anders Eka.

Men de fyra ledamöterna fick inte det konstitutionellt självständiga organ som även andra förespråkat i debatten.

– I viss utsträckning kommer regeringen att kunna utfärda regleringsbrev även till den här nya Domstolsstyrelsen och både riksdagen och regeringen har naturligtvis budgetverktyget.

Finansieringen är svår att komma ifrån?

– Det kommer man aldrig ifrån. Då måste man införa ett annat system som innebär att man har ett självfinansierande domstolsväseende. Det här är inte lätta frågor så det handlar om att hitta en bra balans mellan domstolarnas oberoende och det som statsorganen ska kunna påverka. Pengarna kommer ändå från skattsedeln. 

Gått utanför direktiven

Grundlagskommitténs uppdrag handlade framför allt om domstolsadministrationen, men kommittén valde också att gå utanför de direktiv de fått från regeringen.

Det handlade till exempel om frågan om domarutnämningar och nomineringsförfarandet.

Kommittén vill bland annat att en ny nämnd, Domaransvarsnämnden, tar över ansvaret för avskedandet av domare som i dag ligger på Statens ansvarsnämnd där regeringen har ”ett betydande inflytande, i vart fall över vilka som sitter i nämnden”, enligt Anders Eka.

– Det hänger nära samman med den här grundfrågan och vi ansåg det rimligt att ta upp det. Vi ville täcka in den här helheten för att få systemet att gå ihop.

– Sen är det en parlamentarisk kommitté med företrädare från samtliga riksdagspartier som är ense om att se på sitt uppdrag på det här sättet. Det är en lite annan situation än vissa andra uppdrag, säger Eka.

De författningsändringar som föreslås genomföras i enlighet med kommitténs förslag planeras träda i kraft 2027.

Beslutskedja: Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende

16/1
2020
22/1
2020
13/2
2020
16/4
2020
16/4
2020
15/3
2021
16/3
2021
16/6
2021
5/11
2021
8/4
2022
1/7
2022
18/11
2022
2/3
2023
3/3
2023
8/3
2023
10/3
2023
17/3
2023
22/3
2023
31/3
2023
31/3
2023
5/5
2023

Forrige artikel Sverige ett av få EU-länder som inte klarar tågplaneringskrav Sverige ett av få EU-länder som inte klarar tågplaneringskrav Næste artikel Riksdagens beslut: Ja till svenskt Natomedlemskap Riksdagens beslut: Ja till svenskt Natomedlemskap
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.