Utredning ratar skatt på dubbdäck
MILJÖ. En skatt på dubbdäck i Stockholm skulle spara liv men leda till fler olyckor och stopp i trafiken. Utredningen om en dubbdäcksskatt räknar med att problemet med höga halter av skadliga partiklar i tätorternas vinterluft kommer att lösa sig ändå, och säger nej till skatten.
Sverige fälldes för fyra år sedan i EU-domstolen för att de gränsvärden för partiklar som stadgas i luftkvalitetsdirektivet hade överskridits på flera platser och vid flera tillfällen.
Nu riskerar Sverige att återigen dras inför domstolen för att inte ha gjort något åt problemet. Enligt EU-kommissionen överskrids gränsvärdena fortlöpande. Orsaken till de höga partikelhalterna är framförallt användningen av dubbdäck på bart vägunderlag.
Alliansregeringen tillsatte därför en utredning för att få klarlagt om en skatt på dubbdäck kan vara en metod att få ner partikelhalterna – något som partikamraterna som då styrde i Stockholms stadshus länge hade bett om.
Men utredningen gör tummen ned för en skatt på dubbdäck.
"Hälsoeffekterna inte så stora"
Skatten skulle visserligen minska partikelhalterna. Men i Stockholm krävs det mer än så för att komma under gränsvärdena, till exempel att man binder dammet på gatorna.
När utredningen väger samman effekterna av en skatt på hälsa, trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet blir slutsatsen att skatten inte bör införas.
Skatt på dubbdäck i Stockholms innerstad skulle ge positiva hälsoeffekter, men inte så stora.
När Stockholm införde förbud mot dubbdäck på en gata, Hornsgatan, minskade antalet förtida dödsfall med 3,6, enligt en studie. En skatt på dubbdäck skulle minska antalet som dör i förtid med ytterligare tre personer per år, enligt utredningens beräkningar.
Att tre personer får leva längre verkar ju vara en klar hälsovinst. Men enligt utredningen är vinsten inte så stor: ”När det gäller dödsfall till följd av exponering för grova partiklar är bedömningen att det framförallt är äldre och redan sjuka som kan drabbas, varför den förlorade livslängden i genomsnitt bedöms vara relativt kort, ungefär ett år.”
Trafikolyckorna kan öka
I andra vågskålen finns ett förväntat ökat antal olyckor om färre använder dubbdäck. Det ger inte bara personskador utan korkar också igen trafiken. Dessutom visar en studie att man måste satsa mycket mer på vinterväghållningen för att motverka risken för olyckor om användningen av dubbdäck minskar.
Utredningen räknar också med att partikelhalterna i Stockholms innerstad kommer att minska när trängselskatten höjs och skattezonen utökas. Till det kommer nya regler för högsta antal tillåtna dubbar i däck, som ännu inte har fått fullt genomslag eftersom de bara gäller nya däck.
Kommunexperter vill ha skatt
Två av utredningens experter protesterar i särskilda yttranden mot utredningens bedömning att det inte behövs någon skatt på dubbdäck.
Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert på Sveriges Kommuner och Landsting, skriver att kommunerna själva inte råder över de verktyg som krävs för att få ner partikelhalterna och klara EU:s gränsvärden långsiktigt. Att det har gått bra i Stockholm de senaste vintrarna beror inte bara på trängselskatt och förbud mot dubbdäck på en gata, utan också på intensiva insatser för dammbindning och gynnsamma vintrar. ”Det är viktigt att få till styrmedel som säkrar att nivåerna innehålls på lång sikt oavsett väderlek”, skriver hon.
Malin Täppefur, luftkvalitetsexpert i Stockholms stad, påpekar att dammbindning är en dyr åtgärd som har effekt i bara 24 timmar. ”Det är inte en långsiktigt hållbar lösning”, skriver hon.
Om färre använder dubbdäck har det positiva hälsoeffekter och minskar buller och vägslitage, skriver hon. ”Min bedömning är därför att en dubbdäcksskatt måste införas enligt den modell som utredaren har skisserat, men valt att inte föreslå.”
SOU 2015:27 Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort?
Nya riksdagskrav hotar spräcka utredningsbudget
