Wallmark (M): Det är två dominerande krafter vi beskriver
Hotet från Ryssland och från Kina. Det bör ligga till grund för det svenska totalförsvarets utformning, enligt Försvarsberedningen. ”Ett aggressivt Ryssland som är villigt att föra krig under lång tid bör utgöra den huvudsakliga utvecklingen för det svenska totalförsvaret.” säger ordförande Hans Wallmark (M).
Den parlamentariska Försvarsberedningen har nu lämnat över sin säkerhetspolitiska analys till försvarsminister Pål Jonson (M). I den pekar beredningen framför allt ut Ryssland och Kina som de två hot som svensk och europeisk säkerhets- och försvarspolitik måste förhålla sig till.
– I praktiken är det två stora dominerande krafter som vi beskriver. Det är det som sker i Europa, med Rysslands fullskaliga invasion och ett krig på vår kontinent. Sen är det utvecklingen i Stilla havs-området och Asien, säger ordförande Hans Wallmark (M) och fortsätter:
– Kina utmanar långsiktigt den globala säkerheten och den regelbaserade världsordningen och därmed svensk och europeisk säkerhet i olika dimensioner. Inte minst eftersom USA har ett stort intresse i Asien och Stilla havs-området, det måste vi i Europa också ta i beaktande.
Nästa steg för beredningen
Den säkerhetspolitiska rapporten, med titeln Allvarstid, kommer att ligga till grund för Försvarsberedningens kommande arbete med att ta fram ett underlag för nästa försvarsbeslut. I ett första steg ska parlamentarikerna ta sig an behoven inom det civila försvaret. Här är planen att lämna sina slutsatser runt jul, i nästa steg det militära försvaret, ett arbete som ska vara klart under våren 2024.
Och det är hoten från Ryssland, men också från Kina, som ska ligga till grund för de fortsatta bedömningarna.
– Sverige behöver utforma sin säkerhetspolitik och dimensionera sitt försvar efter spännvidden i det hot Ryssland utgör. Under lång tid framöver. Ett aggressivt Ryssland som är villigt att föra krig under lång tid bör utgöra den huvudsakliga utvecklingen för det svenska totalförsvaret, säger Hans Wallmark och fortsätter med en metafor:
– Även om det skulle bli soligt väder längre fram, så ska vi inte göra oss av med vårt paraply. Vi måste inse att det här är långa planeringstider. Och det säkerhetspolitiska omvärldsläget har i grunden försämrats och därmed förändrats och det kommer vara under överskådlig tid.
Hultqvist (S) står fast vid Kiruna-regemente
Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet i riksdagen och tidigare försvarsminister, passar på att lägga fram Socialdemokraternas ingångsbud i det forsatta arbetet vid pressträffen.
– Några ståndpunkter som jag redan vill klargöra nu från våran sida är att den samlade förmågan i totalförsvaret måste självklart öka 2025–2030. Det innebär bland annat en större armé, det innebär bland annat att vi måste vara öppna för fler brigader. Det innebär bland annat att minst 10 000 värnpliktiga. Det innebär bland annat en satsning på Gotland och ett nytt regemente i Kiruna. Det innebär ett starkare ubåtsvapen och en fortsatt satsning på svenskt stridsflyg, säger han.
Flera av ledamöterna återkom till att det gjorts felaktiga beslut och bedömningar.
– Bakåt i tiden har det skett felbedömningar om ryska avsikter. Det finns inte utrymme för önsketänkandet och naivitet när det gäller den typen av frågor, säger Peter Hultqvist.
SD: Vi vill inte ägna oss åt regionalpolitik
Bland övriga partier tycks det i nuläget glesare med krav på satsningar inom specifika delar av försvaret eller inrättandet av regementen på särskilda orter. Sverigedemokraternas Lars Wistedt (SD) värjer sig mot det han kallar arbetsmarknadspolitik istället för försvarssatsningar.
– Vi har sagt som så att vi ska då inte ägna oss åt regionalpolitik i första hand. Utan vi vill lyssna på Försvarsmakten, det är de som är experter. Det finns ytterligare en dimension, det är de förmågekrav som Nato kommer ställa på oss vid ett eventuellt medlemskap, säger han till Altinget.
Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson och Centerns Mikael Larsson lyfter båda personalfrågan som avgörande för ett stärkt militärt försvar.
– Fler officerare och även fler i personalen och hur vi stärker värnpliktsystemet är viktiga frågor. Men självklart också vad är det som armén, marinen, flyget, hemvärndet och de olika delarna behöver. Vi kommer att gå in brett i det fortsatta arbetet, säger Mikael Larsson till Altinget.
SD:s prioriteringar: Gränsstängsel och mindre makt åt EU
Fossilfritt Sveriges egen undersökning: Bred uppbackning bakom transportmål
