Fler myndigheter och kommuner uppmanas krigsplacera sin personal
Stora delar av myndighetssverige behöver vara redo för att ställa om till en krigsorganisation om regeringen höjer beredskapen. Just nu ser MSB över vilka behov av personalförstärkning som finns vid en eventuell kris.
Med Rysslands invasion av Ukraina har diskussionerna om behovet av stärkt beredskap klättrat på agendan. I statsminister Magdalena Anderssons tal till nationen var ett av de främsta budskapen att Sverige behöver stärka totalförsvaret. Regeringens ambition är däremot inget nytt.
Redan 2015 tog regeringen beslut om att återuppta planeringen av totalförsvaret. Sedan dess har bland annat bevakningsansvariga myndigheter arbetat aktivt med att ta fram och bemanna egna krigsorganisationer, samt krigsplacera sin personal, så att de är redo om regeringen utlyser en höjd beredskap.
Just nu håller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) på att sammanställa arbetet inför den 29 april då myndigheten, för regeringen, ska redovisa en ny bedömning av vilka behov av personalförstärkning som kan uppstå vid höjd beredskap eller krig och hur långt alla kommit.
”Alla inte kommit så långt än”
– Man kan konstatera att alla inte kommit så långt än, men man jobbar med sin krigsorganisation och analyserar vilka verksamheter som behöver upprätthållas och prioriteras, säger Petra Ekroth som är utredare på avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB till Altinget.
MSB har tagit fram vägledningar till stöd för myndigheterna i det fortsatta arbetet.
– Vi brukar framhålla att arbetet bör inledas med att man skapar en krigsorganisation för att ta ställning till vilka verksamheter som behöver upprätthållas vid höjd beredskap, fortsätter Petra Ekroth.
2017 höjde regeringen ambitionerna om ett stärkt totalförsvar och gav i uppdrag till MSB och Försvarsmakten att stödja planeringen. I uppdraget skulle MSB stödja myndigheter, kommuner och regioner i arbetet med att krigsplacera personalen som behövs vid höjd beredskap.
– För tillfället omfattas bara de bevakningsansvariga myndigheterna, säger Petra Ekroth.
{{toplink}}
Plikt- och prövningsverket, som samlar uppgifterna av den aktuella personalen, vill därefter se att en översyn görs en gång om året. Då ombeds myndigheterna skicka in nya listor på vilka som är krigsplacerade och var de är krigsplacerade. Bland annat görs kontrollen för att se över att ingen anställd håller mer än en placering.
– Krigsplaceringen i sig innebär inte någonting ytterligare för den anställda utöver det faktum att man vet att man har en specifik roll i krigsorganisationen och man kanske också har en annan inställning till platsen än den när man normalt arbetar, säger Petra Ekroth.
Kommuner har respit
Exakt vilka myndigheter, kommuner eller regioner som inte har en krigsorganisation kan inte MSB eller plikt- och prövningsverket avslöja. Men i en sammanställning i årsredovisningen hos Plikt- och prövningsverket över vilka offentliga aktörer som vidtagit registrering, framgår att bara 120 av 290 kommuner slutfört registrering.
När det gäller kommuner och regioner har arbetet med att ta fram en krigsplacering getts mer tid. Enligt en överenskommelse mellan MSB och Sveriges kommuner och regioner (SKR) är målet att kommunerna och regionerna ska prioritera att etablera krigsorganisationer.
– För aktörerna bör detta vara ett pågående arbete. Personalen omsätts ju också så man behöver se över sin bemanning kontinuerligt, säger Petra Ekroth.
Läs rikspolitik gratis i 14 dagar
- Effektivt verktyg för omvärldsbevakning
- Nyheter, analys och debatt om sakpolitiken
- Sakligt och unikt innehåll
Allmänna pensionsfonderna gör sig av med investeringar i Ryssland
Ex-ministern ansvarade för rekryteringen av gd – fick själv jobbet
