V vill se hjälp till ryska desertörer och oppositionella

Kriget i Ukraina har skapat en flyktingvåg från landet. Riksdagen är enig i att erbjuda dem skydd. Men Vänsterpartiet uppmanar samtidigt regeringen att också ge ryssar som gör motstånd mot regimen en fristad.

Kriget i Ukraina rasar för fullt och flera flyktingar har redan kommit till Sverige. Flera riksdagspartier som tidigare förespråkat en stram asylinvandring har ändrat sig och välkomnar nu ukrainare på flykt.

Vänsterpartiet har hela tiden varit för ett generöst flyktingmottagande och partiet välkomnar därför omsvängningen. Men kritiserar samtidigt att samma stöd inte finns för flyktingar från andra länder.

– Vi välkomnar partiernas omsvängning och är glada att ukrainare får skydd, men man ska veta att människor fortfarande flyr från Afghanistan, Syrien, och Irak. Vi har fortfarande flera flyktingläger i exempelvis Grekland och Cypern och människor dör fortfarande på Medelhavet. Jag vill naturligtvis inte att andra partier ska vara selektiva i asylrätten utan den ska gälla alla. Man kan inte börja sortera i den, säger Tony Haddou (V), migrationspolitisk talesperson, till Altinget.

Ryska desertörer

En grupp som också kan vara i behov av en fristad men som hittills inte har fått samma uppmärksamhet är ryska oppositionella och desertörer. Vänsterpartiet menar att regeringen måste agera för att också kunna erbjuda den gruppen skydd.

– Jag hoppas att regeringen tar den här frågan på allvar. Då handlar det om att man visar att man står upp för de modiga ryssar som nu gör motstånd mot regimen. Att stärka motståndet mot regimen är ett sätt att bidra till freden, säger Haddou.

Ygeman ställs till svars

Än så länge har inga sådana initiativ kommit, men Tony Haddou har skickat in en skriftlig fråga till migrationsminister Anders Ygeman (S). Statsrådet ska besvara den senast den 16 mars. Haddou hoppas att regeringen överväger olika möjligheter för att ge kategorin skydd, till exempel att utfärda humanitära visum. Men han poängterar att det inte ska röra sig om att påverka själva asylprocessen.

– Asylrätten gäller alla. Den ska inte vara beroende av politiska vindar. Vem som får skydd ska avgöras i rättssäkra processer utifrån gällande lagstiftning och inte utifrån politiska bedömningar, säger han och fortsätter:

– Sen är det alltid politiken som har det yttersta ansvaret eftersom det är vi som stiftar lagar. Det finns ju tillfällen när politiken måste in och rätta till problem. Till exempel att införa en amnesti för en grupp som farit särskilt illa.

Ser du någon risk med att ta emot ryska personer som säger att de har hoppat av men skulle kunna ha andra skäl, exempelvis spionage?

– Nej det gör jag inte. De ska få sin sak prövad helt enkelt.

Fler verktyg

Vad Anders Ygeman svarar återstår att se. Men om svaret inte faller Vänsterpartiet i smaken kommer de att fortsätta driva frågan.

– Det här är ett första steg för att få regeringen att agera. Är vi inte nöjda med svaret så finns det andra verktyg i riksdagen att ta till. Det kan vara allt från en interpellationsdebatt till att vi väcker ett initiativ kring frågan i riksdagen, säger Haddou.

Forrige artikel Fler SD-kandidater till riksdagen Fler SD-kandidater till riksdagen Næste artikel SKR:s vd Staffan Isling slutar – ”Har varit extrema tider” SKR:s vd Staffan Isling slutar – ”Har varit extrema tider”
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).