EU-kretsens nyaste Putin-vän gör entré i Europa

BRYSSEL: Robert Fico behövde inte ens stanna framför de rullande kamerorna för att dra uppmärksamhet till sig på väg in till sitt första EU-toppmöte som nybliven premiärminister.

Nyheten om vad han hade sagt till det slovakiska parlamentet, timmar innan han gjorde comeback i Bryssel efter fem år borta från regeringen, hade redan kommit.

– Jag stöder noll militärt bistånd till Ukraina, var hans budskap till de slovakiska folkvalda.

– EU bör gå från att vara en vapenleverantör till att vara en fredsmäklare, sade han.

Ungerns Viktor Orbán verkar ha fått en ny partner bland EU:s ledare, efter att Orbán länge varit den ende bland de 27 som konsekvent utmanat det stöd till Ukraina som präglat samarbetet sedan den ryska fullskaliga invasionen i februari 2022.

Och det är inte bara vapensubventioner som Fico är skeptisk till. På torsdagen meddelade han också att han inte kommer att stödja framtida sanktionspaket mot Ryssland om de skadar den slovakiska ekonomin.

Ett besvärligt budskap precis när de 27 länderna har inlett preliminära förhandlingar om en ny omgång åtstramningsåtgärder mot president Vladimir Putins regim och de människor och företag som stöder hans krigshandlingar i Ukraina.

Uteslöts av Löfven

59-årige Robert Fico hade redan väckt uppståndelse med sina pro-ryska uttalanden både före och efter valet den 30 september.

Men att han så tydligt valde att cementera sin roll som en Putinkramare strax innan han skulle sitta i ett rum med de andra EU-cheferna, med en direktsänd videolänk till Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj, var besvärligt. Inte minst vid ett möte där ett av de uttalade huvudmålen var att försäkra den ukrainske ledaren om att EU inte kommer att glömma stödet för Ukrainas kamp mot Ryssland, trots att konflikten i Mellanöstern just nu suger åt sig all uppmärksamhet.

Det Europeiska socialdemokratiska partiet, PES, – som leds av den före detta svenska statsministern Stefan Löfven – har nyligen uteslutit Ficos populistiska socialdemokratiska parti Smer på grund av hans kontroversiella ställningstaganden och för att ha gått in i regering med det högerpopulistiska och ännu mer Rysslandsvänliga slovakiska nationalistpartiet, SNS, som en del av en trio med den tidigare premiärministern Peter Pelligrinis parti Hlas.

Det ger flashbacks till när Fico först kom till makten 2006. På den tiden var ordförande för de europeiska socialdemokraterna den danske socialdemokraten Poul Nyrup Rasmussen. Det var han som sedan skickade ut Smer i kylan tills partiet släpptes in igen 2008 i utbyte mot ett uttalat stöd för EU:s grundläggande värderingar, mänskliga rättigheter och minoriteter.

Tusentals ut på gatorna

Efter det blev det dock inte tyst om mannen som styrde landet fram till 2010 och igen från 2012 till 2018.

Enligt Andrej Matišák, biträdande utrikesredaktör på den slovakiska tidningen Pravda, har Fico under sina tio år vid makten bidragit till att främja svaga samhällsinstitutioner som gett en grogrund för en kultur av korruption och favorisering.

Det var också detta som ledde till Ficos fall 2018. Tusentals slovaker gick ut på gatorna för att få honom att avgå, anklagad för att leda en regim med kopplingar till maffiatyper och organiserad brottslighet efter mordet på journalisten Jan Kuciak och hans flickvän Martina Kusnirova, som kom för nära några av Ficos vänner.

Ett kaotisk coronaförlopp och en rad politiska kriser senare har knappt 23 procent av slovakerna återigen vänt sig till Fico, som Matišák kallar ”den starke mannen” i slovensk politik och som gjort sitt parti till landets största.

Samtidigt har Robert Fico inte avhållit sig från att ställa sig in hos vaccinskeptiker, konspirationsteoretiker och anti-woke-rörelsen, som fruktar att vi är på väg mot ett samhälle med ”75 olika kön och barn som identifierar sig som hundar”, som Andrej Matišák beskriver det.

Det fungerar bra i ett land som Slovakien, där falska nyheter och rysk propaganda också frodas, vilket Fico inte har varit sen att omfamna, menar Matišák.

– Fico är väldigt bra på att fånga tidsandan. Samtidigt har han inga moraliska gränser. Han är beredd att säga vad som helst, säger han.

Den skickligaste politikern sedan Sovjettiden

Pravda-journalisten döljer inte sin egen antipati mot politikern. Men han erkänner Fico för sitt hantverk.

– Faktum är att han är den mest begåvade politiker vi haft sedan 1993. Om han inte hade varit det skulle han inte ha blivit premiärminister för fjärde gången. Tyvärr använder han sina superkrafter till saker som inte är till nytta för slovakerna eller för Slovakien, säger han.

När Andrej Matišák ska ge en bild av andra områden, utöver Rysslandsfrågan, där de andra EU-länderna kan förvänta sig en motsträvig slovakisk regering pekar han på grön omställning och klimat och migration. De som just nu tittar på EU:s beslutsprocesser och till exempel vill gå över till majoritetsomröstning på flera områden bör nog inte heller räkna med slovakerna.

Fokus på inhemska situationen

Men Andrej Matišák hoppas mest av allt att de andra EU-länderna kommer ihåg att hålla ett öga på vad som händer hemma i Slovakien efter att den nya regeringen nu har tillträtt. Även om Fico visar sig vara en mer pragmatisk typ på den internationella scenen än vad hans retorik har antytt.

– Det är ännu viktigare för mig som slovakisk medborgare hur villig han är att erövra staten, säger Matišák, som särskilt fruktar att Fico kommer att försöka dominera rättsväsendet för att se till att några av de gamla korruptionsfallen inte kan drabba honom.

– Det är verkligen inte bara politiskt. Det är också personligt. Det fanns människor runt omkring honom som hamnade i fängelse. Och det vill han inte, säger Andrej Matišák.

– Därför bör fokus från EU:s institutioner och från våra partner ligga på den inhemska situationen, och inte bara på vad han säger om Ukraina.

Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.