Med donationen av F-16 har ryssarnas gräns slutgiltigt överskridits

Andreas Krog | Skriv ut

Några planer på svensk donation av Gripen finns ej, enligt statsminister Ulf Kristersson. Men Danmarks och Nederländernas donation av F-16 till Ukraina är en milstolpe för västs hjälp till Ukraina. Samtidigt väljer Danmark att vinka adjö till en potentiell miljardaffär. 

På söndagen överskred väst bildligt talat den röda linjen för vilket stöd till Ukraina som Ryssland kommer att acceptera. Den debatten är därmed överspelad, efter att Danmark och Nederländerna, som de två första länderna i världen, har donerat 19 respektive upp till 42 F-16-flygplan till Ukraina.

För stridsflygplan har förstås stått högst på Ukrainas önskelista när man tittar på vad väst konkret har kunnat erbjuda i stöd. Herraväldet över luften är avgörande för framgång på slagfältet. Både offensivt och defensivt.

Tanks och artillerikanoner är också kraftfulla vapen. Vapen som Danmark för övrigt också har kunnat leverera. Men stridsflygplan är likväl ett kliv uppåt, eftersom de kan användas både för att attackera fienden och för att skydda sina egna styrkor på marken.

För offensivt

Ända sedan kriget mellan Ryssland och Ukraina startade för ett och ett halvt år sedan har väst kontinuerligt donerat utrustning, materiel och vapen till Ukraina.

Det började försiktigt med hjälmar, pansarvärnsraketer och ammunition till handeldvapen. Sakta men säkert lyckades ukrainarna vädja och förmå väst att donera allt kraftfullare vapen. Luftförsvarssystem, stridsvagnar, artilleri och nu stridsflygplan.

Parallellt med donationerna har det om och om igen diskuterats när Ryssland skulle tycka att väst gick för långt och var för offensivt i sitt stöd. Den debatten är nu irrelevant, eftersom västländerna i praktiken har valt att säga att de inte bryr sig om de kliver över någon rysk röd linje.

Inget att använda planen till dock

Att Danmark och Nederländerna tar täten när det gäller att donera stridsflygplan är ingen slump. Båda länderna kommer nämligen snart inte att ha någon användning för F-16 själva.

Nederländerna har redan mottagit sina nya F-35 och håller på att fasa in de nya flygplanen och fasa ut landets F-16. I Danmark har vi fått in de första sju flygplanen. De står dock fortfarande kvar i USA medan piloter och tekniker lär känna flygplanen. Men redan om knappt en och en halv månad kommer de första tre planen flygas över till Danmark. Sedan börjar infasningen av F-35 och utfasningen av F-16.

Därför behöver det inte ske någon brådskande anskaffning av nya stridsflygplan till det danska flygvapnet när de 19 flygplanen skickas österut under de kommande åren. Så som var fallet när den danska regeringen i januari beslutade att donera 19 CAESAR-artilleripjäser till Ukraina.

Missar en bra affär

Den enda nackdelen med donationen är att Danmark går miste om en bra affär. Ursprungligen var det nämligen tänkt att Danmark skulle ha sålt sina utfasade F-16-plan till Argentina för upp till två miljarder danska kronor.

Nu får ukrainarna i stället några av de bäst underhållna begagnade F-16-planen på marknaden. Så lyder åtminstone budskapet från producenten Lockheed Martin. Det är stridsflyg som förvisso är upp till 43 år gamla, men som kontinuerligt har uppdaterats och uppgraderats.

Artikeln är översatt och tidigare publicerad på Altinget.dk.

Forrige artikel Turkiet har visat sig vara en bekymmersam klubbmedlem Turkiet har visat sig vara en bekymmersam klubbmedlem Næste artikel Förhöjda hot kräver politiker som lämnar skolgården Förhöjda hot kräver politiker som lämnar skolgården
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).