EU:s försvarspolitik växlar upp rejält

– Våra främsta prioriteringar är luftförsvaret, och sedan är det: ammunition, ammunition och ammunition!, sade Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov, som var inbjuden som gäst till försvarsministermötet i Stockholm i förra veckan.

Vid mötet diskuterade ministrarna en flerstegsplan för att hjälpa den ukrainska militären, som snabbt håller på att få slut på viktiga typer av ammunition i kampen mot Rysslands invasion.

Därför är det första steget i EU:s plan att öronmärka en miljard euro från unionens så kallade Fredsfacilitet – en relativt nyinrättad kassakista utanför EU:s ordinarie budget, som redan har gett cirka 40 miljarder svenska kronor i bidrag till medlemsländernas militära stöd till Ukraina. Det beloppet kommer utöver vad varje europeiskt land har donerat.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som också var gäst på mötet i Stockholm, uppskattade det totala beloppet för vapenbistånd till Ukraina från alla Natoländer (inklusive USA) till över 480 miljarder kronor totalt hittills.

Den extra miljarden euro från EU i det nya förslaget kommer att användas för att ersätta upp till 60 procent av kostnaden för nya inköp av ammunition för de EU-länder som skickar sina lagrade artillerigranater till ukrainarna. Men många länder har redan gjort det, och många tömmer både vapenlager och budgetar.{{toplink}}

Planen: att köpa krigsmateriel tillsammans

Samtidigt avfyras så enorma mängder ammunition i Ukraina att den europeiska militärindustrin har svårt att producera tillräckligt för att fylla på EU-ländernas lager.

Det andra steget i den plan som nu föreslås av Europeiska utrikestjänsten är därför att organisera gemensam upphandling av krigsmateriel i stor skala å alla medlemsländers vägnar. Här väntas Europeiska försvarsbyrån (EDA) spela en nyckelroll, som ännu inte är helt klarlagd.

– Vi behöver öka produktionen. Det kan vi göra genom att alla medlemsländer som vill går samman för att köpa tillsammans, sade mannen bakom förslaget, EU:s utrikespolitiske chef Josep Borrell vid pressträffen i Stockholm.

– Vi kan inte trovärdigt säga att vi tar vårt autonoma, strategiska ansvar om vi inte har tillräcklig försvarskapacitet i vår egen industri, fortsatte Borrell, som föreslog att ytterligare en miljard euro skulle avsättas för att snabbt få igång gemensamma beställningar till vapenindustrin.

Även mötets värd, försvarsminister Pål Jonson (M), betonade det dubbla målet med EU:s nya satsning.

– Den ena aspekten är att ukrainarna snabbt behöver ammunition för att fortsätta kriget – och den andra är att vi måste öka produktionen i Europa, sade han.

Kriget i Ukraina har påskyndat EU:s försvar

Estlands regering har skickat ut förslag på en ännu mer ambitiös plan, där EU ska avsätta runt 45 miljarder kronor för att kunna leverera en miljon extra patroner till skjutvapen under det kommande halvåret. Planerna är ännu inte klara i detalj, men grunden i utspelet mottogs positivt av de europeiska försvarsministrarna under mötet.

Detta banar väg för ett förväntat politiskt beslut när både försvars- och utrikesministrarna i de 27 EU-länderna möts igen i Bryssel den 20 mars, följt av ett toppmöte bara några dagar senare.

Vissa, traditionellt neutrala, medlemsstater, som Österrike eller Irland, kommer kanske avstå från deltagande i en sådan plan, men andra länder utanför EU – som till exempel Norge – har redan visat intresse för att gå med.

Om detta blir utfallet kommer Europeiska unionen plötsligt att ha skapat ett helt nytt instrument för militär utveckling och upphandling, utifrån ett förslag som kom upp på bordet för bara en månad sedan, som en idé från den estniska regeringen.

”Banbrytande utveckling på försvarsområdet”

– Den här banbrytande utvecklingen visar tydligt hur otroligt snabbt EU rör sig på försvarsområdet just nu. Utvecklingen var igång redan tidigare, men kriget mot Ukraina har verkligen påskyndat den enormt, säger Ditte Maria Brasso Sørensen, som är chefsanalytiker på Think Tank Europe till Altinget.

– Modellen möjliggör större gemensam upphandling, bättre priser och större försörjningstrygghet, vilket också kommer att gynna de små medlemsländerna. Det visar också på solidaritet, precis som var fallet med vaccinerna under coronakrisen, fortsätter hon.

Chefsanalytikern beskriver utvecklingen som så accelererad att den faktiskt utmanar den befintliga ramen för EU:s försvars- och säkerhetspolitiska samarbete.

– Det här är ett uttryck för att man i allt högre utsträckning testar gränserna i fördraget för vad EU kan och får göra på försvarsområdet, säger hon.

Fördraget omsprunget av verkligheten

Historiskt sett har medlemsländerna velat behålla försvar och militär som en i första hand nationell angelägenhet. Därför får unionens allmänna budget som regel inte användas för att finansiera ”operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser”, såsom det beskrivs i EU-fördraget.

Den Europeiska fredsfaciliteten och dess användning för vapenupphandling är bara ett av flera exempel på att EU lär behöva betydligt mer pengar för gemensamma insatser inom militären och försvaret.

– På det här området håller fördragets bestämmelser på att bli omsprungna av en verklighet där EU har tagit kliv in i utvecklingen av en mycket större försvarsdimension, säger Brasso Sørensen.

 

Artikeln är översatt och tidigare publicerad på Altinget.dk.