Startskottet för Europas upprustning: EU föreslår gemensamt program för försvarsindustrin

BRYSSEL. Även om det till en början är lite svårt att se var pengarna ska komma ifrån, tog EU på tisdagen ett första stort steg mot upprustning av Europa.

– Europas säkerhetssituation har förändrats, och vi måste reagera på det nu, sade vice ordförande Margrethe Vestager när EU-kommissionen på tisdagen presenterade en strategi och plan för framtida investeringar i det europeiska försvaret.

Under de senaste åren har EU börjat utvidga den hittills ganska diskreta gemensamma försvarspolitiken mer och mer. Detta är dock första gången som en gemensam strategi för vapenproduktion har föreslagits.

– Försvarsbudgetarna i medlemsländerna ökas kraftigt, men pengarna läggs på många olika typer av vapen och annan utrustning, som i första hand köps in utanför EU, sade Margrethe Vestager.

Danskan, som även är kommissionär med ansvar för konkurrens, påpekade att sedan Ukrainakriget inleddes har omkring 80 procent av EU-ländernas militära inköp skett utanför unionen, varav 60 procent har kommit från USA.

– Det här är inte längre hållbart, om det någonsin har varit det. Vi måste investera mer och vi måste investera europeiskt, sade hon.

Var ska pengarna komma ifrån?

Även om förvaltningen och uppbyggnaden av försvaret i Sverige och alla andra EU-länder kommer fortsätta att vara nationellt, föreslår EU-kommissionen nu ett mycket närmare samarbete för att stärka den europeiska försvarsindustrin.

Inledningsvis föreslås 1,5 miljarder euro (närmare 17 miljarder kronor) att avsättas för perioden 2025–2027 för att stödja nya gemensamma projekt – något som omedelbart har väckt kritik om att det är struntsummor jämfört med amerikanska och ryska försvarsinvesteringar.

Kommissionen betonar att pengar från EU:s budget bara är en början och att de största investeringarna måste komma från medlemsstaterna själva. Samtidigt uppmanar kommissionärerna Europeiska investeringsbanken (EIB) att ändra sina regler så att den även i framtiden kan investera i försvarsprojekt.

Förslaget banar också väg för nya EU-strukturer, bland annat en gemensam styrelse för försvarsindustriella satsningar och militär upphandling. Denna styrelse, som kommer att omfatta både kommissionen och medlemsstaterna, skulle ge vägledning för gemensamma prioriteringar inom försvarsupphandling och utveckling.

Utrikeschefen: "Europa är i fara"

Kriget i Ukraina, Rysslands hotfulla beteende och osäkerheten kring USA:s stöd till Nato är de faktorer som får EU att diskutera upprustning genom nya strukturer för gemensam upphandling och produktion av vapen och annan militär utrustning.

Det handlar inte längre bara om att hjälpa ukrainarna att försvara sitt land, utan också om EU-ländernas långsiktiga säkerhet, säger EU:s utrikes- och säkerhetschef Josep Borrell.

– Europa är i fara. Rysslands anfallskrig har gett oss en stark motivation att stärka vårt försvar. Detta krig har förändrat hela vårt sätt att se på Europas försvarsförmåga. Det är därför vi behöver en långsiktig strategi, sade Borrell.

Enligt kommissionen är syftet med strategin både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt: Att stärka kontinentens förmåga att försvara sig – och samtidigt utveckla den europeiska försvarsindustrin genom att sätta upp mål för hur mycket av medlemsländernas militära materiel som ska köpas in i Europa.

Mål för fler europeiska vapen

– Strax före kriget i Ukraina gjorde EU-länderna 60 procent av sina militära inköp utanför EU, vilket redan det var oproportionerligt. Under kriget har den vuxit till över 80 procent, säger en källa inom kommissionen.

Därför innehåller den nya strategin frivilliga mål om att EU-länderna ska göra minst 50 procent av sina militära inköp inom unionen senast 2030, medan den 2035 ska ha ökat till 60 procent.

En stor del av det paket som presenterades på tisdagen handlar också om ett nära samarbete med Ukraina om gemensam utveckling av militär produktion. Åtgärden kommer vid en tidpunkt då den ukrainska militären har allvarlig brist på ammunition och mycket annan utrustning.

– Som en del av strategin vill vi integrera den ukrainska försvarsindustrin i dessa planer, sade Margrethe Vestager.

Svenska vapenbranschen: Spontant positiv

Den svenska försvarsindustrins branschorganisation Säkerhets- och försvarsföretagen är positivt inställd till EU-kommissionens strategi.

– Vi välkomnar EDIS och EDIP som viktiga bidrag till att stärka Europas försvarsförmåga. Vi stöder kommissionens mål att öka Europas försvar och välkomnar den tonvikt som strategin lägger på försvarsföretagen för denna uppgift, säger generalsekreterare Robert Limmergård i en skriftlig kommentar till Altinget, men vill göra en djupare analys av dokumenten för att kunna svara på mer specifika frågor.

Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.