Röda korset får nyckelroll i Sveriges ”vinterpaket” till Ukraina

Regeringen presenterade ett ”vinterpaket” till Ukraina under onsdagen. Den större delen, tre miljarder kronor, består av militärt stöd. I anslutning till detta har regeringen också beslutat om ett akut biståndspaket om totalt 720 miljoner.

Finns på plats

Cirka en tredjedel slussas via World Food Programme och näst mest går via fonder hos Världsbanken. Inom civilsamhället går man via ukrainska och moldaviska röda korset.

– Ingenting är viktigare just nu för mig än att kanalisera biståndsmedel till Ukraina. Det här är ett substantiellt paket, det handlar om 720 miljoner kronor. Det kommer inte att vara tillräckligt, men man kan notera att Sverige är en väldigt stor biståndsgivare till Ukraina. Det kommer att krävas ett långsiktigt och omfattande stöd under många år, säger Johan Forssell till Altinget. 

Vilka organisationer är det ni använder er av?

– Det är stora organisationer som redan har en närvaro. Det handlar om World Food Programme och Röda korset. Sedan är det ett minröjningsprogram som är kopplat till Danmark, säger Johan Forssell.

”Feministisk utrikespolitik” har ni tagit bort, men har ni tagit med kvinnors och flickors situation i planeringen?

– Vi tog bort det för att vi tycker att det skymmer innehållet. Men kvinnors och inte minst flickors situation är prioriterad och det lyfte vi i regeringsförklaringen. Många av dem som lider mest i Ukraina är kvinnor. Det stöd vi ger i dag ser jag framför mig kommer att kanaliseras till kvinnor och flickor, säger Johan Forssell.

Moldavien tar stort ansvar

Av de 720 miljonerna går en del även till Moldavien, som har tagit emot många ukrainska flyktingar.

Andrei Engstrand Neacsu är chef för Svenska Röda korsets insatser i Ukraina och i grannländerna. Han välkomnar beskedet.

– Det känns som ett erkännande av det mervärde som Röda korset har. I Ukraina vänder sig även FN till Ukrainska Röda korset och ber dem göra vissa insatser, för de är de enda som har struktur och nätverk, hjärnor och armar för att göra jobbet, säger han till Altinget.

Vilka är behoven just nu?

– Vintern är redan här, så behovet av generatorer är stort. Och bränsle, för många i mindre byar har inte tillgång till exempelvis ved och kol för att elda. Sedan behövs byggmaterial och verktyg för att reparera mindre skador på husen. Utöver det finns de basala behoven, som mat och hygienartiklar. 

– Men vi bistår också kommuner, städer och myndigheter. I Kherson stödjer vi tre sjukhus i själva staden och ett fjärde sjukhus som har fokus på mental hälsa. De behöver allt från utrustning och förbrukningsvaror till mediciner som insulin eller huvudvärkstabletter, säger Andrei Engstrand Neacsu.

Vattenrör

Han berättar att de också bistår ukrainska kraftverk genom att ge transformatorer som gör att kraftverket kan fungera. De har levererat kilometer med rör för vattenledningar i Irpin och Butja.

– Andra delar av hjälpen är mindre kända, som efterforskning av försvunna familjemedlemmar. Under Genèvekonventionen arrangerar vi besök med krigsfångar på båda sidor. Redan nu har tusentals fått växla så kallade rödakorsmedelanden med sina familjer. Det sker med tillstånd från respektive part i konflikten.

Finns det delar av Ukraina dit ni inte når?

– Vi behöver alltid tillstånd, så det är en ständig förhandling för kollegorna i Moskva och Kiev. Svårast är att komma till i närheten av frontlinjen eller där det förekommer stridigheter. Men det är ingen större skillnad jämfört med liknande situationer i Syrien och Jemen. Bara det att uppmärksamheten här är större.

{{toplink}}

anders@altinget.se