Åldersgränser kan höjas när försvaret ska växa

En utredning ska se över hur Försvarsmaktens personalförsörjning kan förbättras. Utredaren Roland Ekenberg ska bland annat överväga om de övre åldersgränserna för mönstring respektive värnplikt bör höjas.

SÄLEN. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hur Försvarsmaktens personalförsörjning kan förbättras. Det berättar försvarsminister Pål Jonson (M) vid en pressträff på Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Målet är att öka det militära försvarets uthållighet.

– Det handlar om Försvarsmaktens viktigaste resurs som är personalen, säger Pål Jonson.

Utredningen ska ta sig an totalt 14 olika frågeställningar som berör såväl villkoren för värnpliktiga, den fast anställda personalen och för reservofficerare. Utredningsdirektiven omfattar 19 sidor, men ”ingen har väl dött av lite hårt arbete” säger utredaren Roland Ekenberg skämtsamt om sitt uppdrag.

Roland Ekenberg, generalmajor och tidigare rikshemvärnschef, vill inte peka ut någon av de 14 frågeställningarna som extra viktig för att uppnå målet om en förbättrad personalförsörjning inom försvaret.

– Den totala uthålligheten ökar ju fler reella förslag jag kan komma med som är genomförbara. Det är viktigt att det finns en helhet i det här, med en mängd olika åtgärder, säger han till Altinget.

Två höjda åldersgränser?

En av de frågeställningar som Ekenberg ska analysera är om åldersgränsen för skyldigheten att fullgöra värnplikt vid höjd beredskap även i framtiden ska upphöra vid 47 års ålder, det är en åldersgräns som funnits med sedan 1941. Mycket har hänt sedan dess, konstaterar såväl Pål Jonson som Roland Ekenberg.

– Hur såg medelåldern ut i Sverige då? Hur såg samhället ut? Vi har höjt pensionsåldern flera gånger sedan dess, säger Roland Ekenberg och jämför med hemvärnet där åldersgränsen är 70 år, en åldersgräns som även den har börjat ifrågasättas av de frivilliga.

En annan åldersgräns som Roland Ekenberg ska syna i sömmarna är den för att bli kallad till mönstring. Försvarsmakten behöver säkra såväl bredd som spets och i jakten på nyckelkompetenser – framför allt inom it, logistik och teknik – ska utredningen överväga om åldersgränsen för mönstring ska höjas. I dag är ingen skyldig at genomgå mönstring efter det år man fyller 24. Det skulle kunna medföra att fler personer med värdefull kompetens kan skrivas in för värnplikt, skriver regeringen i direktiven.

Soldater som hoppar av

Utredningen ska också analysera det faktum att många gruppbefäl, soldater och sjömän med tidsbegränsade anställningar (maximal kontinuerlig tjänstgöringstid åtta plus fyra år) lämnar Försvarsmakten i förtid. I uppdraget ingår att analysera skälen till de för tidiga avhoppen samt om det utgör ett problem för försvaret och hur frågan kan lösas på ett kostnadseffektivt sätt.

Pål Jonson hänvisar till Riksrevisionen som granskat problematiken med så kallade tidiga kontraktsavslut, men konstaterar samtidigt att det är ett tufft läge för Försvarsmakten med höjd beredskap, särskilt sedan krigsutbrottet i Ukraina.

– De anställda har gått väldigt hårt. Men vi vill ju att de ska stanna längre än ett par tre år, som Riksrevisionen har pekat på, säger han.

Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande till försvarsdepartementet senast den 1 juli 2025. Förutom utredaren Roland Ekenberg ska även två sekreterare komma på plats.

Forrige artikel Forskarnas tips: Papperskorgarna som får folk att slänga skräp Forskarnas tips: Papperskorgarna som får folk att slänga skräp Næste artikel Ny strategi ska möta det ökade terrorhotet Ny strategi ska möta det ökade terrorhotet
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.