Öppenhetsexpert om nya kraven på EU-politikerna: Svåra att kontrollera

Altinget granskar parlamentarikernas redovisning av möten med intressenter. Följ hela kartläggningen här.

Kraven på att ledamöter ska redovisa sina möten med intressenter inom EU-parlamentet har varit en av de regler som skärpts inom EU-parlamentet under den senaste mandatperioden. Men varken dessa, eller andra regler, har de senaste mandatperioderna lett till att någon ledamot bestraffats i praktiken.

Det säger Raphaël Kergueno, teamledare på Transparency Internationals Europakontor, som gått igenom protokollen från parlamentets arbete på området.

Under förra lagstiftningsperioden lyftes 24 fall där det rekommenderades att parlamentets talman skulle vidta åtgärder. Men i slutändan blev ingen sanktionerad – med exempelvis indragna ersättningar eller förlorad rösträtt.

– Det var en mindre reprimand, där en reseräkning inte redovisats, men den rättades till innan det blev en sanktion, säger Raphaël Kergueno till Altinget.

Under den här lagstiftningsperioden har det hittills varit än färre fall.

– Vi har hittills hittat noll.

Misstänkta fall ”till höger och vänster”

Kontrollapparaten av uppförandekodsreglerna sker i två steg inom parlamentet. I ett första led sker utredning i ett rådgivande utskott bestående av parlamentariker. Därefter läggs underlaget fram till parlamentets talman, som fattar beslut om åtgärderna ska tas vidare.

Samtidigt som det varit tunt i parlamentets protokoll, har organisationen själva identifierat potentiella ”fall både till höger och vänster”.

– Men tyvärr är det så att efterlevnaden av reglerna hanteras av talmannen, på inrådan av den rådgivande utskottet. Det är ett självreglerande system, och tyvärr ser vi att det oftast är så att talmannen försöker att skydda institutionen, i stället för att se till att reglerna efterlevs.

Talmannen: Bilden kommer att ändras

EU-parlamentets högsta parlamentariker, talmannen Roberta Metsola, och hennes stab håller med om att de tidigare reglerna aldrig lett till sanktioner rörande transparenskraven.

Orsaken ligger framför allt i att ledamöterna enligt regelverken haft rätt att först rätta sina uppgifter efter flera inofficiella uppmaningar från talmanspresidiet.

Men talmannen menar att situationen troligen kommer att förändras framöver.

”Utan att föregripa eventuella pågående ärenden förväntar vi oss nu att de nya reglerna kommer att tillämpas under de kommande veckorna, vilket leder till ett annat resultat än tidigare” skriver Metsola i ett skriftligt svar till Altinget.

”Frankrike ett gott exempel”

Transparency International gör samtidigt uppföljningar av andra länders system, och där ser Raphael Kergueno att det finns mycket inspiration att hämta.

– I exempelvis Frankrike har du ett självständigt organ, som ser till att reglerna efterlevs. Och de kan också starta brottmålsutredningar, och inleda domstolsfall, vilket gör dem mycket mer kraftfulla och effektiva.

Vet ni om det rådgivande organet har lämnat förslag på att fler fall ska utredas?

– 2021 startades exempelvis två fall, där ledamöters finansiella deklarationer studerades. Men vad som hände därefter har vi inte sett.

När det kommer till mötesdeklarationskraven, som Altinget kartlagt för de svenska ledamöterna under både de tidigare och nya reglerna sedan den första november, ser Transparency International samtidigt att det varit än svårare att kontrollera dem.

– Den första öppningen i regelverket är att de först behöver publicera mötena efter det att omröstningen i plenum skett. Sedan är det bara ett krav på att mötet ska redovisas om det diskuterades något som rör en specifik lagstiftningsakt. Så de kan väldigt enkelt hänvisa till att de inte diskuterade något, säger Raphaël Kergueno till Altinget.

Besvikelse efter Qatargate 

Det rådgivande utskottets årliga uppföljningsrapporter ger samtidigt inte mycket information att gå på – vilket också det är en skillnad relativt exempelvis franska systemet, fortsätter Kergueno.

– De är väldigt knapphändiga, särskilt i relation med vad du kan se i andra system. I Frankrike är rapporterna exempelvis på över 100 sidor och går in i stor detalj på vad de gjort.

TI är därför besvikna med vad som skett efter Qatargate när det kommer till att skärpa systemet.

– Vi försökte verkligen att få till skarpare regler, och i början var det mycket god vilja. Men i praktiken blev förändringarna kosmetiska, och i vissa fall gick de också bakåt. Det är tydligt att det inom finns flera politiska grupper inte finns en vilja att stärka integriteten och transparensen, fortsätter Raphaël Kergueno.

{{toplink}}

Skärpningen av regelverket i november, där numera alla möten – även med parlamentarikers assistenter – ska redovisas välkomnas dock som steg framåt. Men fortsatt återstår flera av luckorna.

– Det är fortfarande möjligt att hänvisa till att mötet inte hade med en faktiskt lagstiftningsakt att göra. Samtidigt är det inte förbjudet att möta en oregistrerad organisation, eftersom det står att man bara ”bör” möta registrerade organisationer.

Saknas muskler

Här skiljer sig också reglerna mellan EU:s institutioner.

– I kommissionen måste alla möten publiceras, oavsett syftet med mötet.

Men förutom dessa luckor i regelverken, skulle också kontrollorganen av regelverken behöva mer stöd, menar Transparency International.

– Förutom att de saknar självständighet, så saknar de ekonomiska och personella resurser att faktiskt genomföra utredningar. Oftast blir det en intervju med parlamentarikern, som ska styrkas med dokumentation, säger Raphaël Kergueno och fortsätter:

– De skulle kunnat gå till andra källor och organisationer, och undersöka mer. Men fortsatt är det också så att deras undersökningar kan stoppas av talmannen.

Metsola: Agerar på utskottets uppmaningar

Talmanspresidiet menar dock att regelförändringarna fortsatt skärper möjligheterna till att regelverken efterlevs.

”Det är just därför vi har ändrat reglerna - för att det rådgivande utskottet ska kunna rekommendera sanktioner för talmannen.” skriver Metsola i en skriftligt svar till Altinget, och fortsätter:

”Jag kan också tillägga att ordföranden som en allmän regel alltid följer det rådgivande utskottets rekommendation. De reformer som genomförts under det senaste året är utan motstycke och kommer att göra Europaparlamentet mer öppet, ansvarsfullt och modernt”

Öppet fall där lobbyister kan straffas

Samtidigt går reglerna inte bara åt ett håll. Intressenter kan också straffas individuellt, och där pågår också ett aktuellt fall som kan få konsekvenser efter att Amazon vägrade att komma till en utfrågning.

Då svarade parlamentariker med att försöka få deras registrering att dras tillbaka, och i tisdags beslutade parlamentet med att dra tillbaka Amazons ackreditering. Tidigare har också Monsantos ackreditering dragits tillbaka 2017.

– Det är ändå något som kan göras, säger Raphaël Kergueno.

Altinget har ledamöter ur det rådgivande utskottet för en intervju. De har inte återkommit innan publicering.

jacob@altinget.se