Partierna efter Pisa: ”Behövs stora reformer”

Pisa-undersökningen visar på ett kunskapstapp bland svenska elever. Altinget har frågat riksdagspartierna hur de vill vända utvecklingen. 

Svenska elevers kunskaper har sjunkit i läsning och matematik, visar Pisa-undersökningen 2022. Resultatet ligger på samma nivå som 2012, som är det lägsta uppmätta resultatet för Sverige. Samtidigt hamnar Sverige fortfarande över OECD-snittet. 

Skolminister Lotta Edholm (L) pekar på digitala verktyg i skolan och friskolesystemet som möjliga förklaringar utöver pandemin. 

– Resultatet visar att regeringens många satsningar på skolområdet är helt nödvändiga. Vi måste tillbaka till grunderna och lärarna måste få bättre förutsättningar att hjälpa de elever som har de största utmaningarna. Andelen elever som inte når en grundläggande nivå i matematik enligt Pisa har ökat med 8 procentenheter. Det är en mycket oroande utveckling som måste vändas, säger skolminister Lotta Edholm på en pressträff. 

M: Back to basics

Moderaternas Josefin Malmqvist, ledamot i utbildningsutskottet, vill se ett ökad fokus på mätbara kunskaper för att vända utvecklingen. 

– Mätningen bekräftar ju det vi har befarat länge, att svenska elever lär sig mindre och mindre. Resultaten går åt fel håll och vi behöver genomföra stora reformer för att få ordning på svensk skola, säger Josefine Malmqvist (M) till Altinget och fortsätter: 

– Vi menar ju att skolan behöver tillbaka till grunderna. Det handlar om mer fokus på reformerade läroplaner med faktisk kunskap i fokus. Mindre om förmågor. Vi ser att lärarna behöver få större befogenheter och vi behöver få ordning i klassrummen. Alltså lite back to basics igen i svensk skola. 

V: Aktiebolagen måste bort

Vänsterpartiets Daniel Riazat pekar på att likvärdigheten i skolan minskar. 

– Även om en viss del kan förklaras som pandemieffekter så är det tydligt att många år av nedskärningar och marknadsexperiment leder skolan åt fel håll, säger Daniel Riazat (V) till Altinget. 

– Nu måste regeringen befria den svenska skolan från sin extrema nedskärningspolitik. Dessutom måste aktiebolagen bort från svensk skola. 

MP: Mer pengar till skolan

Miljöpartiet anser att det krävs att regeringen satsar mer pengar på skolan. 

– Pisa-resultaten visar att vi har mycket arbete framför oss. Regeringen måste satsa pengar på skolan för att skickliga lärare ska ha mer tid med sina elever. För Miljöpartiet är barnen högsta prioritet, säger Camilla Hansén (MP) till Altinget och fortsätter: 

– Pisa visar att svenska barns skolresultat beror främst på deras föräldrars utbildningsnivå och ekonomi. Vi miljöpartister är övertygade om att minskad ojämlikhet mellan människor och ökad likvärdighet i skolan är avgörande. Det ger förutsättningar för att stärka kunskaper som att läsa, skriva och räkna. 

S: Vinstjakt sänkte skolan

– Pandemi och vinstjakt sänkte svensk skola. Det tapp vi ser i Sverige och resten av OECD tyder på att pandemin, med ökad sjukfrånvaro bland lärare och elever, påverkat resultatet negativt. Även om Sverige fortfarande ligger över OECD-snittet i Pisa 2022 ser vi att bristerna i likvärdighet är större i Sverige än i resten av Norden. Vinstjakten ökar klyftorna och är värst för de elever som har störst behov, säger Åsa Westlund (S) till Altinget.

Socialdemokraterna vill ha omedelbara åtgärder så som förbund mot vinstuttag. 

– Nu krävs omedelbara åtgärder för att stoppa överkompensationen till friskolor och dessutom mer resurser till skolan för att stoppa de nedskärningar som regeringens politik tvingar fram runt om i Sverige. Vinstuttag måste förbjudas så att skolan helt kan fokusera på kunskap och undervisning i stället för vinstjakt och betygsfiffel.

– Vi vill också satsa på tidigare insatser för de som har svårt att nå målen, ökat fokus på grundläggande kunskaper i de första årskurser, fler mindre undervisningsgrupper, samt språkkrav på personal i förskolan och en särskild satsning på förskolor i utsatta områden för att de ska kunna jobba mer med språkutveckling.   

KD: Tidiga insatser

Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson Mathias Bengtsson (KD) tycker att Pisa-resultatet visar på att den omläggning som regeringen gör av skolpolitiken är nödvändig. 

– För att vända utvecklingen behöver vi fokusera på tidiga insatser. Ofta sätts stödinsatser in för sent. Fler elever skulle behöva särskilda undervisningsgrupper, fler speciallärare behöver anställas, även lovskola är viktigt i de lägre årskurserna, säger han till Altinget.

– Samtidigt vill jag också betona föräldrarna och familjens betydelse för elevernas skolgång. Hur kompensatorisk vi än vill att skolan ska vara kommer familjen alltid att spela en avgörande roll. Familjens betydelse behöver därför erkännas av skolan, och föräldraansvaret behöver återupprättas. Skolan behöver erbjuda föräldrarna konkreta verktyg för att stötta barnen och vara tydliga med vilka förväntningar som finns. 

SD: Ordning och reda

– Pisa-rapporten är en bekräftelse på att Socialdemokraternas flumskola totalt misslyckats med sitt uppdrag. När det nu kommer en undersökning som inte trixat med att plocka bort lågpresterande elever såsom 2018, så får vi ett kvitto på att den socialdemokratiska skolpolitiken körde rakt in i väggen, säger Patrick Reslow (SD) i ett pressmeddelande.

– Sverige går nu en annan väg. Kunskapsskolan återupprättas. Ordning och reda ska gälla i klassrum och på skolgårdar. Lärarens roll renodlas och rektorns ansvar förtydligas. Nya läroplaner, kursplaner och ämnesplaner införs, elever som hotar eller utövar våld mot andra elever och lärare flyttas från skolan och stödinsatser ska ges i ett mycket tidigare skede.

– Vi sätter därmed punkt för socialdemokratins misslyckade skolpolitik. Det är bara tråkigt att så många elever offrats på flumskolans altare under dessa år. 

C: Betyget F begränsar

Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen menar att Pisa-resultatet är ett bevis på att svensk skola inte håller måttet. 

– Samtidigt ser vi att elever med minst en svensk förälder presterar i topp i Europa. Därför är det viktigt att hålla fokus på det som är det faktiska problemet med ökade klyftor och att elever hindras från vidare utbildning om de inte klarar ett E i grundskolan. Vi kommer inte lyckas bättre om alla partier bara agerar med ryggmärgen utifrån förutfattade meningar utan stöd i vetenskap och evidens, säger han till Altinget. 

Forrige artikel Lista: Förslagen i nya Tidöavtalet Lista: Förslagen i nya Tidöavtalet Næste artikel Vestager förlorar kampen om toppjobbet på EU-banken Vestager förlorar kampen om toppjobbet på EU-banken