Regeringskris på gång – osäkert om vägen framåt

V backade inte från sitt misstroendehot. SD lämnade in det formella som krävdes. M och KD slöt upp. Om inget dramatiskt ändras, röstas Stefan Löfven bort på måndag.

Redan när januariavtalet ingicks meddelade Vänsterpartiet att det fanns två delar i detta som regeringen inte fick genomföra för att fortsatt ha förtroende. Det ena var Las, men där lirkade sig Löfven ur saken genom att parterna kom överens.

Den andra var fri hyressättning i nyproduktion. Där har utredningen lämnat sitt betänkande. Även om inget konkret lagförslag finns på bordet så drar V redan nu tillbaka sitt stöd för Löfven efter att han inte gått med på att slopa tanken eller starta förhandlingar med Hyresgästföreningen kring förslaget som V hade krävt.

SD snabba

När Nooshi Dadgostar väl lämnade beskedet att V inte längre har förtroende för statsministern tog det ingen lång stund innan Sverigedemokraterna lämnade in en missförtroendeförklaring. Kristdemokraterna och Moderaterna meddelade sedan kort därefter att de också skulle rösta nej till Stefan Löfven.

Omröstning på måndag

Omröstningen kommer att ske på måndag klockan 10. Om inget parti ändrar sig, vilket ingenting tyder på, så blir Stefan Löfven historisk som den första svenska statsministern att förlora en misstroendeomröstning (hösten 2018 förlorade Löfven den obligatoriska statsministeromröstningen).

Vägen framåt

Om Löfven röstas bort har han två valmöjligheter. Det ena är att utlysa extra val. Det andra är att avgå. Han har sju dagar på sig efter omröstningen att fatta sitt beslut.

Om han väljer extra val så ska det hållas inom tre månader. Om han väljer att avgå så blir det nya talmansrundor.

Skyller på V

Stefan Löfven har ännu inte sagt vilket av alternativen han kommer att välja. Men han var uppenbart irriterad på Vänsterpartiet när han höll pressträff på torsdagseftermiddagen.

– Vi är fortfarande inne i en pandemi. Att kasta in Sverige i en politisk kris i detta svåra läge för landet är inte ansvarsfullt.

Att han själv mitt under samma pandemi valde att gå vidare med ett förslag, som han redan för 2,5 år sedan visste att Vänsterpartiet inte skulle acceptera – och som därmed får sägas vara anledningen till det förestående misstroendet – verkar han däremot inte anse vara ansvarslöst på samma sätt.

(M)ärkligt

Samtidigt är det ett oklart agerande från Moderaterna. Partiet har nämligen ingenting emot förslaget. Partiet vill tvärtom se marknadshyror. Men ändå vill Moderaterna driva vidare misstroendet mot Löfven (eller känner sig tvingade). Detta trots att det med den nuvarande mandatfördelningen inte finns något stöd i riksdagen för Ulf Kristersson som statsminister.

Barkar mot extra val

Oavsett vad Stefan Löfven i slutändan väljer lutar det åt extra val. För om talmannen misslyckas med att luska fram en statsminister på sina fyra försök blir det också extra val.

Det som talar emot det är att Sverige knappast har en tradition av extra val. Senast det hände var 1958. Eftersom Sverige dessutom har fasta datum för ordinarie val så innebär det att ett extra val skulle komma bara ett år innan det är dags att gå till valurnorna igen.

Kan bli Löfven igen

Vilket av alternativen Löfven väljer har att göra med hur han ser på utsikterna att lyckas få en andra chans. Han har en liten fördel gentemot Kristersson i eventuellt kommande talmansrundor. Om Löfven kan få C och V att komma överens för att undvika extra val så kan han bli framsläppt på nytt. Att något av dessa partier (eller MP för den delen) skulle släppa fram Kristersson är knappast troligt.

Men samtidigt skulle det vara en vågad strategi av Löfven. För under tiden skulle han tvingas leda en övergångsregering, som har begränsade maktbefogenheter. Alternativet, att själv ha kontroll över situationen och utlysa extra val men sitta kvar som ”riktig” statsminister under tiden kanske ändå är mer lockande?

Forrige artikel Vem ska rädda Stefan Löfven? Vem ska rädda Stefan Löfven? Næste artikel En vänsterpartistisk nagel i Löfvens och Lööfs öga En vänsterpartistisk nagel i Löfvens och Lööfs öga
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.