Olösta miljöknutar – vilka kan överleva veckans samtal?

Skogen, strandskyddet, grön skatteväxling, ett fossiloberoende lantbruk och en pågående klimaträttsöversyn. Det är gott om politisk friktion i många av de miljö- och klimatpunkter i januariavtalet som ännu inte är genomförda.

Här är de punkter som januaripartierna ännu inte har hunnit att bocka av, (se faktarutan längst ned för det som S, MP, C och L har genomfört).

Grön skatteväxling

• En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Målet är att den ska omsluta minst femton miljarder kronor.
  Kommentar: Beroende på beräkningarna så skiljer sig totalsummorna åt, men det är oavsett en lucka kvar i kalkylen.

Leva och bo på landsbygden

• Det ska vara betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Det lokala inflytandet ska öka. Ett fortsatt starkt och, om behov finns, förstärkt strandskydd ska finnas för att värna obrutna strandlinjer, tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden.
  Kommentar: Utredningen klar, remissrundan avslutades i maj. Utredningen fick hård kritik från många håll.
• Inför ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag (Utredning tillsatt. Dir. 2017:134).
  Kommentar: Efter att ha stött på viss patrull i det första skedet vilket bland annat föranlett att regeringen begärt en kompletterande utredning, så är planen att lägga fram ett nytt reseavdrag i nästa års budget.

Förnybar energi

• Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i (...) vindkraft till havs eller på land. 
  Kommentar: Det nya avdraget för egenproduktion av el är på plats, tillsammans med förändringar av de gränsvärden som ska gälla för när skatten ska träda in. Däremot är både förordningen som ska subventionera havsbaserad vindkraft inte beslutad, trots planerad start i augusti. Utredningen om att stryka det kommunala vetot lämnar över sitt förslag under tisdagen.

Konkurrenskraften inom det svenska jordbruket

• Insatser ska också genomföras för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.
  Kommentar: En utredning för ett fossiloberoende jordbruk pågår och ska lämna över sina förslag i slutet på juli.
• Sverige ska internationellt arbeta för minskad antibiotikaanvändning i djurhållning globalt.
  Kommentar: Utredning tillsatt i maj i år, ska vara klar i juni år 2022.
  
• Inför ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger och i storkök (Uppdrag har givits till Livsmedelsverket juli 2018. Proposition våren 2020).
  Kommentar: Livsmedelsverket har tagit fram ett förslag som just har varit ute på remiss.

Äganderätten och skogen

• Stärk rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställ att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Anslagen för ersättningar för skyddad mark ska vara tillräckliga för detta.
  Kommentar: Anslagen för ersättningar till markägare har ökat under mandatperioden. Förslag kring stärkt ägande- och brukanderätt samt rättssäkerhet hör samman med Skogsutredningen (se nästa punkt).
• Utredningar tillsätts om stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
  Kommentar: Utredningen klar och remitterad, förhandlingar mellan januaripartierna har pågått en tid.
• Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning.
  Kommentar: Utredaren lämnade över sina förslag nyligen.
• Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras.
  Kommentar: Ej genomfört. Kopplat till förslagen i Skogsutredningen.
• Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn.
  Kommentar: Statliga Sveaskog har inte fått några nya ägardirektiv från regeringen, bolaget har dock antagit en ny strategi för hållbart skogsbruk. 

Bygg ut infrastrukturen

• Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.
  Kommentar: Ej genomfört. Förhandlas som en del i åtgärdsplaneringen utifrån infrastrukturpropositionen.
  
• Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.
  Kommentar: Se ovan.
• Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet. 
  Kommentar: Efter att riksdagen givit grönt ljus till själva infrastrukturpropositionen kvarstår ett omfattande arbete inom regeringssamarbetet med att sätta ner foten kring de faktiska projekten. Detta arbete med åtgärdsplaneringen kan inte genomföras av en övergångsregering, enligt Altingets uppgifter.
• Dagens eurovinjetteavgift för godstransporter ska behållas så länge som möjligt. Ett nytt miljöstyrande system ska utredas (Tillsätts våren 2019). 
  Kommentar: Här har utredaren begärt förlängd tid, men nya ramar har också levererats från Bryssel de senaste dagarna.
• Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införs (Utredning 2020. Införs från 1 januari 2022).
  Kommentar: I vårändringsbudgeten 2021 fick Trafikverket i uppdrag att påbörja arbetet med att införa ett nationellt biljettsystem.
  
• All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
  Kommentar: Klimaträttsutredningen lämnade över ett delbetänkade i april i år. Slutbetänkandet ska lämnas över i maj år 2022.

Fossilfria transporter 

• Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut.  
  Kommentar: För flera av partierna är denna punkten central. Även om separata delar behandlas i egna utredningar – såsom den som lagt fram förslag på nya parkeringsnormer vid bostäder –  eller i Elektrifieringskommissionen, som inte är i hamn ännu, så avgörs de stora dragen i svallvågorna efter infrastrukturspropositionens godkännande i riksdagen. Då förutsätts dock en handlingskraftig regering, enligt Altingets uppgifter. 
• Investera i produktion och distribution av biogas. 
  Kommentar: Här kvarstår fortsatt planerade beslut att tas i höstbudgeten inför 2022.
  
• Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen. Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade.
  Kommentar: Utfasningsutredningen lämnade över sina förslag till regeringen i början av juni, utredningen är ännu inte skickad på remiss.
• Reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020. 
  Kommentar: Ska debatteras och beslutas i riksdagen på tisdagen. 

Minska flygets klimatpåverkan

• Genomför en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor (Uppdrag till Luftfartsverket våren 2019. Börjar gälla från 1 januari 2021). 
  Kommentar: Utredningen presenterade sitt förslag i april 2020, men därefter har det inte presenterats något ytterligare förslag från regeringen.  

Gruvnäringen

• Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds på motsvarande sätt som gjorts med uran och regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärps (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning från 1 januari 2022). 
  Kommentar: I juni kom ett förslag på prospekteringsförbud för olja, kol och fossilgas som omedelbart gick ut på remiss, sista svarsdatum den 1 oktober. Planerna på denna reform kan dock stöta på liknande problem som förekommit efter uranförbudet. I december kom utredningen om alunskiffer, men den fick hård kritik under remissrundan.
• Satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts. 
  Kommentar: Har delvis börjat att genomföras genom flera olika beslut och budgetsatsningar.
  
• EU:s regler för statsstöd och övriga stödsystem ska reformeras så att de bidrar till och inte motverkar ett fossilfritt samhälle och genomförandet av Parisavtalet. 
  Kommentar: Utkastet till de nya regelverken har precis skickats ut på remissrunda bland medlemsländerna. Regeringen har samlat en grupp av länder bakom ett gemensamt inspel i frågan

Ekonomiska styrmedel för att ställa om i miljövänlig riktning

• Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs.
  Kommentar: Regeringen har skjutit upp införandet till år 2022 på grund av pandemin. Förslaget fick mycket kritik i remissrundan.

Barnvänliga och hållbara städer 

• Bilpooler ska stimuleras.
  Kommentar: En utredare lämnade över sina förslag till regeringen i april förra året, förslagen har precis varit ute på remiss.
• Skatteregler ska underlätta för cykelpendling.
  Kommentar: Ett förslag om skattelättnad för cykelförmån är just nu ute på remiss, sista svarsdatum den 28 juni.

Plast

• Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar (Utredning tillsätts under 2019. Lagstiftning från 1 januari 2022.) och avgift/skatt på engångsartiklar.
  Kommentar: En proposition är överlämnad till riksdagen. Planerad debatt och beslut efter sommaren. Skatt på engångsartiklar, den så kallade take away-skatten, är ej genomfört, förslaget pausades med hänvisning till pandemin.

Resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi

• Genomför en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin. 
  Kommentar: Ett antal regeringsförslag har skickats ut på remiss under våren, samtidigt som Naturvårdsverket också fått flera uppdrag som ska redovisas under året. Därutöver förekommer ytterligare planer i den cirkulära handlingsplanen.
  Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs.  
  Kommentar: Förslaget har varit ute på remiss.
  
• Möjliga framkomliga vägar för att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier ska prövas där branschen och ideella aktörer involveras.
  Kommentar:Utredaren med uppdrag att föreslå ett producentansvar för textilier lämnade sina förslag i december 2020, remissrundan blev klar i mars.
• Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. (Utredning tillsätts våren 2020. Systemet på plats från 2022)  
  Kommentar: Utredningen föreslår dels en annan väg för att nå samma mål, dels att systemet inte ska vara på plats redan 2022. Läs en intervju med utredaren här och läs mer om förslagen här.
  För ökad effektiv hushållsnära insamling, bättre samarbete mellan kommunala och producentansvarssystem, och för högre återvinning, ska införandet av nya samordnade krav på lägsta servicenivå för hushållens avfall, inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall, utredas. 
  Kommentar: Reformen har försenats men är fortsatt i pipeline.
  
• En utredning ska tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand. (Utredningen tillsätts under 2021). 
  Kommentar: Har bakats om till en insats som ska genomföras på EU-nivå i handlingsplanen för en cirkulär ekonomi. Därmed faller den ursprungliga ambitionen. Däremot ser det mycket lovande ut att förslaget kan genomföras, bland annat i samband med revideringen av Eco-designdirektivet.
• Inför ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler (Från BP22). 
  Kommentar: Efter att ha tröskats mellan regeringspartierna en längre tid innan en avsmalnad produkt lämnade finansdepartementet har nu förslaget precis varit ute på remiss, inför slutligt beslut om införande i samband med höstbudgeten.

Den biologiska mångfalden

• Det hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålning i känsliga områden i Sverige och EU, samt att ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden. Möjlighet till begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen.
  Kommentar: Ett förslag om reglering av fisket i Kattegatt skickades till EU-kommissionen för vetenskaplig granskning i februari i år.
• Åtgärder för att stötta de fiskare som byter redskap ska kunna införas.
  Kommentar: Havs- och vattenmyndigheten lämnade i april i år en redovisning av hur myndigheten skapar incitament till fiskefartyg som använder selektiva fiskeredskap eller miljövänligare fiskemetoder.
• Ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter införs i Sverige med syfte att minska fisket av den utrotningshotade ålen.
  Kommentar: Havs- och vattenmyndigheten lämnade ett förslag till regeringen i november år 2019.
  
• Kontrollen för att stoppa illegalt fiske stärks, utan att öka den samlade administrativa bördan för företagen.
  Kommentar: Här har utvecklingen backat, genom att regeringen infört vissa lättnader i spårbarhetskraven, med hänvisning till pandemin. Statskontoret ska se över spårbarhetssystemet och vid behov föreslå förändringar, rapporten ska vara klar den 30 september. Kustbevakningen lämnade över förslag i november 2020.
  
• Försök med kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs ska genomföras.
  Kommentar: Havs- och vattenmyndigheten lämnade ett förslag till regeringen i december 2019.
  
• Subventioner som leder till överfiske ska fasas ut, samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.
  Kommentar: Ännu inga åtgärder. Skrivningen ska vara vägledande för regeringens arbete med att ta fram ett nationellt operativt program för Europeiska havs- och fiskerifondens nya period (2021-2027), enligt uppgift till riksdagen. Programmet är planerat att vara på plats i slutet av året.

Byggande

• Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv.
  Kommentar: Ej genomfört.
  
• Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande.
  Kommentar: Planerat beslut i riksdagen tisdagen 21 juni. Träder i kraft den 1 januari 2022, enligt regeringens förslag.

Fler åtgärder på annat håll 
 
Utöver januariavtalets punkter finns det också ett antal initiativ som annonserats på annat håll, bland annat inom den klimatpolitiska handlingsplanen och regeringsförklaringarna. Den kanske centralaste av dessa är den om att miljöprövningssystemet ska se över. 

• “Prövningsprocesser och regelverk behöver ses över så att hänsyn tas till både samhällsnytta och lokal miljöpåverkan när ett projekt prövas.” deklarerande Stefan Löfven vid regeringsförklaringen hösten 2019.
  Kommentar: Utredningen är tillsatt, men tidsplanen är pressad, även om regeringen skulle sitta kvar fram till valet 2022.
  
  
  

jacob@altinget.se, johanna@altinget.se