Skolpunkterna i januariavtalet som nu lever osäkert
Flera av de punkter i januariavtalet som rör skolan hänger nu löst efter att statsminister Stefan Löfven avgått och Liberalerna vänt samarbetet ryggen. Stora skolreformer kan därmed komma att slopas. Vilket skulle göra att Socialdemokraterna slapp genomföra flera förslag de själva är emot.
Statsminister Stefan Löfven har avgått och leder nu en övergångsregering under tiden talmannen för samtal om vilka som ska leda Regeringskansliet. Samtidigt har Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni varit tydlig med att partiet vill se en borgerlig regering och inte har några planer på att fortsätta samarbeta inom januariavtalet.
Men L och S är de som fått in mest av sin politik i januariavtalets del om skolan.
Sfi-peng kan stoppas
En utredning om vad ett förstatligande av skolan skulle innebära har tillsatts, något L drivit i många år. Men, när partiet nu vänt avtalet ryggen så är det ännu inte lika säkert att arbetet kommer fortskrida. De två största partierna S och M vill vänta tills utredningen är klar innan man säger ja eller nej till förstatligande.
En nationell plan för trygghet och studiero i skolan är presenterad och har skickats på remiss. L drev flertalet förslag i planen, men vissa av dem delas med S. Därför kommer planen sannolikt att bli verklighet även om en S-ledd regering inte samarbetar med L.
Punkt 40 i januariavtalet, en sfi-peng baserad på uppnådda språkresultat, utreds. Ett förslag som L och C fått in. Det utreds just nu fram till januari nästa år, men det finns en risk att utredningen bara kommer stoppas i en låda på utbildningsdepartementet. Det vill säga om det inte blir en borgerlig regering som skulle vilja gå vidare med förslaget.
Alternativt om C pressar S till att genomföra förslagen vid ett regeringssamarbete.
Alliansen-förslag
Liberalernas egen Lotta Edholm utredde obligatorisk språkförskola och större deltagande i förskolan. Ett gammalt alliansförslag som också finns med i januariavtalet. I remissrundan är många kritiska till förslagen och S kan framöver få en chans att gömma undan förslagen på departementet.
Ytterligare ett gammalt förslag från Alliansen är att införa tioårig grundskola och därmed ta bort förskoleklass. Utredningen presenterades nyligen och nu inväntas remissinstansernas dom. S kan komma att stoppa förslaget. Men, en borgerlig regering kommer sannolikt gå till riksdagen med förslaget.
De flesta partierna i riksdagen är överens om att det behövs någon reform av lärarutbildningarna, som också står med i avtalet. En del av förslagen i avtalet har redan trätt i kraft. Men utredningen som bland annat innehåller en förkortad kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) ligger kvar på departementet.
Högerpartierna vill se en kortare KPU. Men blir regeringen S-ledd, finns risk att utredningen hackas upp och bara bitar av den skickas till riksdagen.
Varken hackat eller malet
Mycket beror såklart på om Löfven kommer tillbaka som statsminister utan att ha Liberalerna som fotboja. Då förlorar L många av de punkter man förhandlat in i avtalet.
Vid en borgerlig regering där L ingår, finns flera förslag förberedda att ta till riksdagen om de så vill. Detta kan inge hopp i liberaler som väntar sig att de ska få stort inflytande över skolpolitiken om moderatledaren Ulf Kristersson blir statsminister.
Men oavsett vilken statsminister som tillträder, kommer det ske med drygt ett år kvar till nästa val. Att sätta sig som ny eller nuvarande regering i Rosenbad tar energi. Att dessutom på en gång börja förbereda sig för nästa val, tar fokus från det ordinarie arbetet på departementet. Därför finns det en chans/risk att de sista delarna av skolpolitiken i januariavtalet utmynnar i ödet ”varken hackat eller malet”.
Löfven kastar jobbig boll till talmannen
Talmannen borde dra mer lärdom av förra krisen
