Så mobiliserar civilsamhället inför Cop26

På lördag börjar FN:s 26:e klimatkonferens Cop26. Enligt Jennifer Lenhart, WWF, har civilsamhällesorganisationernas närvaro vid konferens blivit viktigare för varje år. ”Klimatkrisen är inte bara en miljöfråga” säger hon i en intervju med Altinget.

Under de två första veckorna i november pågår FN:s klimatkonferens i Glasgow, Skottland, där världens ledare möts för att förhandla om hur man med gemensamma krafter ska påskynda arbetet med att lösa klimatkrisen.

– De senaste åren har det blivit alltmer viktigt att andra aktörer än nationella regeringar är med vid förhandlingsbordet. Som civilsamhället till exempel, säger Jennifer Lenhart, WWF, till Altinget.

 

Parisavtalet från Cop-mötet 2015 står i centrum. Där fastslås att världens länder ska jobba för att den globala uppvärmningen stannar vid 1,5 grader samt att reglerna om utsläpp ska vara lika för alla länder. 

Observatörer

Jennifer Lenhart själv jobbar med städers påverkan och ansvar för klimat- och miljöfrågor.

– Runt 70 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från städer, så det spelar en stor roll att de deltar med representanter i de här sammanhangen, säger Lenhart.

Vilken roll har civilsamhället på plats?

– Det kommer att vara många representanter från civilsamhället där. Vi deltar framför allt som observatörer för att kunna följa förhandlingsprocesserna på plats.

– Men vissa personer från civilsamhällesorganisationerna fungerar som experter inom olika detaljområden och sitter med vid förhandlingsborden i egenskap av expertråd.

”Solution-space”

Även symboliskt har civilsamhällesorganisationerna en viktig roll som representanter för mångfald och lösningar.

– Civilsamhället är en ”solution-space”. Vi är där både för att peka på problemen, effekterna och riskerna men också för att visa på lösningar och innovationer för att komma vidare, säger Jennifer Lenhart.

Likt WWF har många civilsamhällesorganisationer följt Cop-samtalen flera många år och försett makthavarna med underlag för vilka beslut de borde fatta. WWF kallar sitt officiella underlag för expectation papers, där de i fem punkter sammanfattar hur världens samlade makthavare bör gå vidare för att lösa klimatrisen.

Pratat ihop sig

För att mobilisera sig inför Cop26 och ge extra tyngd till sin opinionsbildning har ett stort antal klimatorganisationer deltagit i förberedande samverkansgrupper som exempelvis Climate Action Network. De har ordnat digitala möten innan Cop26 för att prata ihop sig om vilka frågor som är de viktigaste att trycka på, väl på plats.

– Det är viktigt att vi arbetar tillsammans för att vara effektiva, säger Jennifer Lenhart.

Förutom klimat- och miljörörelsen finns många andra civilsamhällesorganisationer på plats med fokus på mänskliga rättigheter, barnrättsfrågor och hälsa.

– Alla är där, klimatkrisen är inte bara en miljöfråga. Klimat och hälsa är exempelvis en stor fråga. Då gäller det inte bara luftföroreningar utan även effekterna av temperaturökningar och smutsigt vatten. WHO har skrivit ett brev till Cop26 som ett jättestort antal läkare och liknande professioner har skrivit under, säger Jennifer Lenhart.

Företag vill ha koll

Dessutom är storföretag som Ikea och Philips på plats för att komma med input.

– Klimatkrisen berör alla aktörer i samhället, näringslivet inte minst. Många storföretag vill på ett seriöst sätt bidra till att förbättra klimatsituationen.

– De är där för att bevaka förhandlingarna och påverka vilka gemensamma regler som ska gälla.

Forrige artikel Överblick: V vill locka SD-väljare och Coronakommissionen kritiserar regionerna Överblick: V vill locka SD-väljare och Coronakommissionen kritiserar regionerna Næste artikel Överblick: Stopp för skogsskövling och hård kritik mot svensk biståndshantering Överblick: Stopp för skogsskövling och hård kritik mot svensk biståndshantering
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.