Så vill regeringen involvera civilsamhället i att förebygga gängkriminalitet

Tidöpartierna presenterade under torsdagen sin skrivelse 2023/24:67 om en nationell strategi mot organiserad brottslighet.

Och tidigare i veckan mötte socialminister Jakob Forssmed (KD) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) representanter för civilsamhället för att diskutera hur föreningslivet kan delta i förebyggande av gängbrottslighet.

– Samverkan med det offentliga ser olika ut och många myndigheter gör inte detta på ett tillräckligt bra sätt, säger Jakob Forssmed till Altinget, dagen efter mötet med representanterna från civilsamhället.

Tydligare uppdrag till myndigheter

I början av november uppmanade en rad civilsamhällesaktörer regeringen att ”uppdra åt samtliga relevanta myndigheter att se över vilka insatser de i samverkan med civilsamhällets organisationer kan vidta för att stärka det socialt förebyggande och tillitsfrämjande arbetet”.

{{toplink}}

Bland undertecknarna fanns representanter från Forum, Sveriges kvinnoorganisationer, LSU, Ideell kulturallians, Sveriges kristna råd, Skoopi och Giva Sverige.

– De ville träffa oss och vi ville träffa dem för att samtala om vad man kan göra. En viktig slutsats från mötet är att det fortfarande finns en okunskap hos myndigheter och kommuner. Kan vi samverka? Ska vi samverka? Hur samverkar vi? Om vi kan ge tydligare uppdrag till myndigheter att faktiskt jobba tillsammans med civilsamhällesorganisationer, då vinner vi rätt mycket, säger Jakob Forssmed.

Är det ett regeringsuppdrag som du och Gunnar Strömmer ser framför er?

– Det är för tidigt att säga, men det kan förstås vara ett uppdrag till myndigheter. Det kan ju vara att förstärka uppdraget till MUCF, som idag har ett uppdrag att informera om civilsamhället i den offentliga världen. Vi får återkomma till hur vi tar det vidare, men jag tyckte det var slående att det här inte riktigt fungerar så väl som man skulle kunna önska.

Regeringen har lagt mycket fokus på repressiva åtgärder. Kommer de förebyggande insatserna inte lite sent i tid?

– Ja, det är delvis sant att en del fokus har legat där, därför att situationen har varit exceptionell. Rättsstaten behöver slå tillbaka mot de kriminella strukturerna med full kraft i områden där människor tystnar, där engagemanget minskar, där man går från att höja sin röst i lokalsamhället till att stänga dörren om sig och bara försöker hanka sig fram för att överleva, säger Forssmed.

– Men vi försöker nu också att göra fler förebyggande insatser. Socialtjänsten byggs ut kraftigt, föräldrastödsprogram byggs ut kraftigt, fritidskortet kommer etableras under nästa år. Nu finns också möjligheter för det offentliga att rikta upphandlingar mot idéburen verksamhet, som kvinnojourer.

MR-paradox

Han nämner också den statliga stödstrukturen för sociala utfallskontrakt. Tanken är att få nya idéer och finansiering för förebyggande åtgärder som ofta betalar sig längre fram i tiden. Därmed riskerar de att prioriteras ner i det kommunala budgetarbetet.

I debattartikeln lyfte organisationerna mänskliga rättigheter. Altinget skrev nyligen om att regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att stödja kommuner och regioner i deras MR-arbete.

{{toplink}}

Samtidigt avstyrker Institutet för mänskliga rättigheter flera av de brottsbekämpande åtgärder som regeringen föreslår. Vad tänker du om det?

– Att det är väldigt svåra avvägningar. Hemlig dataavläsning, höga straff, visitationszoner och sådana saker. Men det är en exceptionell situation, där de kriminella miljöerna har vuxit sig starka under så lång tid. Mänskliga rättigheter är helt centrala, men de finns inte riktigt för de människor som inte vågar gå ut på kvällarna eller inte kan gå på sin fritidsaktivitet.

I debattartikeln skrev de att civilsamhället visat stor handlingskraft i kristider, som under pandemin 2022 och flyktingkrisen 2015. Hur tar ni tillvara på den kompetensen?

– Dels ökar vi stödet till dem som arbetar med socialt utsatta med permanenta medel. Dels kan jag också notera hur några av organisationerna använder strukturer som har byggts upp för andra ändamål får nytt fokus. Jag träffade nyligen LP-verksamheten. De har strukturer lokalt för att hjälpa människor ur missbruk. Nu använder man dem för att etablera avhopparverksamhet från kriminella gäng, säger Jakob Forssmed.

Vill se mer resurser

En återkommande kritik från civilsamhälle, kommuner och regioner är att de generella anslagen är för låga, och att regeringen skulle behöva skjuta till medel.

– Ungefär 40 procent av reformutrymmet går till välfärdens kärnverksamhet. Men vi vet att behoven är stora. Inflationstalen är mycket höga och drabbar särskilt kommuner och regioner, eftersom de har tecknat sådana pensionsavtal som räknas upp fullt ut med inflationen. Det innebär ett kraftigt kostnadstryck för 2024. Vi vet naturligtvis vilka behov som finns, och vi följer utvecklingen noga.

Du nämnde fritidskortet. När kommer barn och unga kunna stå med det i handen och knacka på hos en förening?

– 2025.

Det var väl sagt 2024 från början?

– Det var ambitionen, jag vill ha det på plats så tidigt som möjligt. Sedan är det väldigt komplicerat, det är ju något av ett pionjärarbete det som vi gör. Men det är inte så att de här pengarna kommer att brinna inne, som Socialdemokraterna säger.

Förvånad över S reaktion

Jakob Forssmed fortsätter med att uttrycka sin förvåning över ”den socialdemokratiska ambivalensen” kring fritidskortet.

{{toplink}}

– Först var man emot fritidskortet och sade att det hade drag av fattigvård. Sedan var man för fritidskortet i sin budget, vilket jag tycker är väldigt bra. Och nu går man ut och kritiserar fritidskortet, men man säger inte tydligt att det ska tas bort. Och så håller man den här pressträffen i rätt hårda ordalag. Jag tycker det är ambivalent. Men jag hoppas att de slutligt landar i att de vill vara med och göra detta.

Jag har hört flera inom exempelvis idrottsrörelsen fråga varför det inte finns någon utredning om fritidskortet.

– Det görs en utredning. Det görs en DS (departementsskrivelse, reds. anm.) om fritidskortet som tas fram internt på departementet, så det pågår ett omfattande utredningsarbete. Man hade kunnat lägga det i en stor SOU, men vi valde att sköta det utredningsarbetet ”inhouse”.

Han lovar att intressenterna kommer att få tycka till.

– Det kommer att remitteras. Det kommer att ges möjligheter att lämna synpunkter på olika sätt. Vi kommer att uppfylla alla beredningskrav som finns på utredningsarbeten, säger Jakob Forssmed.

anders@altinget.se