Trafikverkstoppen: Vi måste bli bättre ihoptrimmade
(Foto: Johan Nilsson / TT, Trafikverket)
Lennart Andersson, Trafikverkets tidigare chef i Skåneregionen där krisen på E22:an inträffade strax efter nyår, tror att det finns flera läxor att göra efter olyckan. ”Det som kanske blir den största lärdomen är att se på hur vi säkrar upp samverkan mellan olika myndigheter i den här typen av lägen”, säger han.
Vid årsskiftet skapades en ny organisation inom Trafikverket med nya regionindelningar.
För Lennart Andersson som tidigare varit chef för Region syd där den omfattande krisen inträffade på E22:an i början av januari, blev händelsen en rejäl väckarklocka, som han nu tar med sig till sitt nya uppdrag som regional chef i Kalmar-, Jönköpings- och Östergötlands län.
Du var samtidigt chef i regionen där krisen inträffade fram till årsskiftet. Vad ser du att du har för ansvar för det inträffade?
– Det är ju självklart att i trafikverksorganisationen så har jag ju ett ansvar för att det här roddas ihop på bästa sätt. Och jag tycker att vi är duktiga och ihoptrimmade i de här delarna, i verket. Men tillsammans med andra myndigheter måste vi bli bättre i det här, säger han till Altinget.
I debatten har det återkommande pekats på att det är hos Trafikverket det främsta ansvaret legat, men Lennart Andersson tycker att det är viktigt att undvika ett ”blame game”.
– Jag har ju läst artiklar, insändare och kommentarer om att polisen har varit mindre aktiva, och att räddningstjänsten skulle kunna vara mer på, säger Andersson och fortsätter:
– Jag har hört någon på räddningstjänsten som också har sagt att ”hade vi förstått vidden av detta tidigare så hade vi varit mer på.” Det är nog olika, beroende på var man sitter kan man ha olika utgångspunkter.
Lennart Andersson betonar därför vikten av både den interna och den myndighetsgemensamma utredningen som länsstyrelsen genomför i regionen. Han ser samtidigt att det finns goda förutsättningarna för att dra lärdomar av det som hänt.
Bland annat då det inte inträffade värre olyckor, vilket regionen bland annat haft erfarenheter av tidigare vid exempelvis Tranarpsbron-olyckan 2013.
– Då dog ju folk. Gudskelov så var det ingen som gjorde det den här gången. Så, nu är vi faktiskt i ett lite lugnare sammanhang att sätta ljuset på var det brast. Jag tror enskilda myndigheter är ganska så duktiga på det här. Men hur gör vi varandra bättre? Det är där jag tror att det finns mycket mer att göra.
Samtidigt sågades just Trafikverkets insats särskilt i inledningsskedet i samarbetet med de andra myndigheterna, vilket Ekot rapporterat om. Trafikverkets agerande beskrevs som "initiativlöst".
Andersson vill inte dra för stora växlar på de aktuella mötesnoteringarna, utan sätter större tilltro till de utvärderingar som ska göras gemensamt mellan berörda myndigheter.
– Vår generaldirektör har ju också kommenterat och sagt att vi borde stängt av trafiken mycket tidigare. Och det kommer vi säkerligen att kunna konstatera i den här utvärdering. Sedan ställs ju frågor som innebär att vi förekommer utvärdering. Och det känns inte rätt att göra det, säger han.
Vem har ansvaret för vad?
Till skillnad från delar av den nya organisation som Andersson nu leder, så var Trafikverket samkörda i Skåne under E22-olyckan. Personalgruppen var densamma i bland annat trafikledning och underhåll såsom den varit tidigare.
En lärdom för Andersson blir därför att dels träna upp den nya egna interna organisationen för att vara redo att hantera liknande situationer, dels se hur samarbetet och kontaktytorna till andra myndigheter kan förbättras.
– Det som måste stå klart är vad polisen har för ansvar. Vem råder över vem? Vad har räddningstjänsten för ansvar? Vad gäller när det inte är en framkomlig väg?
Här lyfter Lennart Andersson att olika situationer föranleder olika frågeställningar. Det kan handla om en människa som sitter fast i bilen med diabetes. Eller att folk får förfrysningsskador.
– Det skulle ju kunna vara ytterligare 10 grader kallare, då hade vi haft riktigt besvärliga omständigheter. Den typen av händelser har vi nog haft lite för sällan för att vi ska vara helt trimmade i vem som gör vad, och vem som tar befälet, säger Lennart Andersson och tillägger:
– På gott och ont kan vi faktiskt vara glada för att vi har sluppit med den typen av händelser.
Beredskapens kostnad
I flera sammanhang trycks det nu på för att beredskapsarbetet behöver stärkas i myndighetssverige.
Samtidigt följer också en svår diskussion om det konstateras att beredskapsarbetet behöver förstärkas ytterligare, påpekar Andersson.
– Vi skulle kunna ha haft en beredskap där man i princip skulle tycka att vi håller en väldigt bra väghållning, året runt och dygnet. Men jag vet inte om man är beredd från samhället att betala den premien som det skulle innebära, säger Andersson.
För det innebär en ”extremt” mycket större fordonspark, och högre jourhållning av folk, till en väldigt hög kostnad, säger Andersson.
– Det är en balansgång. För hur är man beredd, till en rimlig kostnad? För det är klart att när det slår till i normalfall, då har vi beredskap. Då får vi undan störningen. Men det här var inget normalfall.
S lägger ned sina röster – backar inte misstroendet
Pourmokhtari klarar omröstning – får fortsätta som minister
