V: Regeringen överger miljömålet Levande skogar

DEBATT. Sverige når vare sig miljömålet Levande skogar eller internationella åtaganden om biologisk mångfald. Ändå har regeringen inte föreslagit åtgärder för att stärka miljöhänsynen i skogsbruket, skriver Elin Segerlind och Jens Holm (V).

Elin Segerlind (V)
Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson
Jens Holm (V)
Riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson


Över 2 000 skogslevande arter befinner sig i Sverige på rödlistan, det vill säga att de är hotade eller har kraftigt minskat. Deras framtid är osäker och den enskilt största orsaken till detta är det intensiva och ohållbara skogsbruket.

Trots att många hotade arter saknar livsmiljöer fortsätter skogar med höga naturvärden att avverkas. Inte ens svenska statens ägande av skog förmår vara lyhört för att värna social hänsyn, biologisk mångfald eller renbetesmarker i nödvändig utsträckning.

“Frihet under ansvar”

Sedan flera decennier tillbaka bygger den svenska skogspolitiken på frihet under ansvar och skogsvårdslagen säger att hänsynen till miljö ska väga lika tungt som produktionsintressen. Sverige når dock vare sig miljömål om Levande skogar eller internationella åtaganden om att bevara biologisk mångfald.

För Vänsterpartiet är det uppenbart att i stora delar av dagens skogsbruk går vinstintresset före miljöhänsynen i skogsbruket. För att Sverige ska uppnå ett hållbart skogsbruk krävs, precis som för andra verksamheter, regleringar och styrmedel för att stärka den miljömässiga och sociala hållbarheten i skogsbruket.

Saknas miljöhänsyn i skogsbruket

Nuvarande S-MP-regering väljer i stället att öka tempot för att fortsätta in på den väg som leder oss längre från miljömål och internationella åtagande. Man har inte föreslagit några åtgärder för att stärka miljöhänsynen i skogsbruket utan väljer i stället att ta fram en utredning för att stärka frivillighet och äganderätt.

Skogsutredningen föreslår bland annat att skydd av skog huvudsakligen ska ske genom frivilliga initiativ och inventering för att finna och registrera skogar med höga naturvärden, den så kallade nyckelbiotopsinventeringen, ska upphöra.

Viktigt för framtiden

Låt oss vara tydliga. Vänsterpartiet är varken emot privat äganderätt i skogen eller inslag av frivillighet inom skogsbruket. Men hur våra skogar brukas är enligt vår uppfattning en angelägenhet för oss alla och kommande generationer.

Fungerande ekosystem och bevarad biologisk mångfald är grunden för vår framtida välfärd. I den mån skogen kan bidra till att motverka klimatkrisen måste det ske inom ramen för ekosystemens bärkraft med bevarad biologisk mångfald.

Regleringar behövs

När skogsbolagen verkar för minskade ambitioner att skydda skog och för ökade arealer produktionsskog som ett sätt att lösa klimatkrisen, är det inte ett hållbart samhälle de försöker bygga i första hand. Det är ökad ekonomisk lönsamhet som de strävar efter.

För att värna ett hållbart skogsbruk, för både biologisk mångfald och klimat, behövs regleringar. De skogsägare som bedriver god miljöhänsyn i skogsbruket ska inte missgynnas ekonomiskt i jämförelse med de som frivilligt väljer att sänka ambitionerna på grund av bristande regelverk.

Vänsterpartiets förslag

Om S-MP-regeringen verkligen menar allvar med att våra miljömål ska nås, biologiska mångfalden bevaras enligt internationella åtaganden, och att även skogens sociala och kulturella värden ska bevaras, så borde de lyssna på Vänsterpartiets förslag:

  • Stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden. Sveriges trovärdighet inom det globala arbetet för att bevara biologisk mångfald är urholkat. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas trots att utarmningen av biologisk mångfald inte har bromsats. Lagstiftning bör tas fram som förhindrar avverkning av dessa skogar och de statliga anslagen för att ersätta skogsägare bör höjas.

  • Stärk regleringen för ökad naturvårdshänsyn inom skogsbruket. Den generella miljöhänsynen inom skogsbruket behöver tydligare regleras och alternativa skogsbruksmetoder stimuleras. Miljöhänsynen bör stärkas genom att effektiva sanktionsmöjligheter införs för brott mot hänsynsreglerna. En nationell målsättning för areal kalhyggesfritt skogsbruk bör införas och lagstiftning bör begränsa hur stora kalhyggen får vara.

  • Se över skogspolitiken för att nå våra miljömål. En översyn av skogspolitiken bör genomföras för att stärka uppfyllelsen av våra miljökvalitetsmål och för att uppnå hållbart nyttjande av naturresurser.

  • All statlig skog bör ha hållbart brukande som främsta mål. Det statliga ägandet av skogsområden bör samlas i ett bolag. Det nya skogsbolaget bör ha ett hållbart brukande av skogens resurser, inte avkastning, som främsta mål. Dagens vinstkrav gör det svårt för ett statligt bolag eller en statlig förvaltare att avstå produktiva skogar till andra intressen. I de fall där trakthyggesbruk med kalhyggen står i konflikt med andra intressen bör Sveaskog använda sig av andra lämpliga brukningsmetoder.

  • Stärk tillgängligheten till tätortsnära skogar. Skogen på de flesta håll i landet är vår viktigaste friluftsmiljö. Skogar i och nära tätorter lockar människor i alla åldrar till lek, rekreation och naturupplevelser. Enligt studier tycks människor trivas i skogar där man ser stor variation i struktur, trädslag och ålder. Ju äldre och större träden blir i en skog, desto mer bidrar de positivt till skogsupplevelsen. Studier i Sverige och utomlands visar att skillnaden i folkhälsa till följd av socioekonomisk status minskar i områden med god tillgång på gröna miljöer. Sverige bör anta nationell målsättning för skydd av tätortsnära skogar och stärka lagstiftningen för att värna skog med särskilt höga värden för rekreation och friluftsliv.

Beslutskedja: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen

18/7
2019
21/8
2019
19/3
2020
21/4
2020
28/4
2020
29/4
2020
13/5
2020
20/5
2020
28/5
2020
15/6
2020
16/6
2020
27/11
2020
27/11
2020
27/11
2020
27/11
2020
27/11
2020
30/11
2020
30/11
2020
30/11
2020
1/12
2020
2/12
2020
3/12
2020
3/12
2020
4/12
2020
9/12
2020
9/12
2020
16/12
2020
16/12
2020
16/12
2020
17/12
2020
22/12
2020
22/12
2020
2/2
2021
9/2
2021
9/2
2021
22/2
2021
15/4
2021
20/4
2021
27/4
2021
27/4
2021
29/4
2021
30/4
2021
4/5
2021
20/5
2021
3/6
2021
10/6
2021
7/7
2021
7/9
2021
14/9
2021
23/9
2021
2/11
2021
4/11
2021
10/11
2021
10/11
2021
16/11
2021
23/11
2021
24/11
2021
2/12
2021
9/12
2021
11/1
2022
13/1
2022
18/1
2022
17/3
2022
22/3
2022
30/3
2022
31/3
2022
5/4
2022
5/5
2022
9/6
2022
16/6
2022
22/6
2022
15/9
2022
17/1
2023
9/3
2023

Forrige artikel SD: Huvudlöst att regeringen ger polisen ansvaret för gränskontrollerna SD: Huvudlöst att regeringen ger polisen ansvaret för gränskontrollerna Næste artikel "Replikerna andas stor skepticism mot EU-målen"
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.