Efterlysning av rättslig analys från Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsens utspel om rättsutvecklingen i artskyddet har pressat regeringen att utlova snabba åtgärder. Miljörättsprofessor Jan Darpö kritiserar slutsatserna, men också att myndigheten inte presenterat någon rättslig analys. ”Att avkräva Skogsstyrelsen en rättsutredning vore en rimlighet” säger han.
I början av februari skickade Skogsstyrelsen ut ett pressmeddelande om en ny ordning i skogen, med beskedet om att rättsutvecklingen inom artskyddet nu innebär att Sverige har fått ett skydd av vanliga fåglar ner till individnivå. Pressmeddelandet damp ner som en bomb och fick den ständigt blåsiga skogsdebatten att eskalera till Stormen Gudrun-styrka.
Pressmeddelandet överraskade inte bara skogsägare, skogsnäringen och miljöorganisationer – utan även Skogsstyrelsens styrelse var oförberedd på generaldirektör Herman Sundqvists agerande. Det framgår av styrelsens senaste protokoll från sammanträdet den 17 februari: ”Från delar av styrelsen framfördes åsikten att styrelsen bör göras delaktig innan pressmeddelanden i principiellt viktiga frågor skickas ut.”
Rättsutredning saknas
Utspelet från Skogsstyrelsen har pressat regeringen att lova snabba ändringar. Samtidigt har myndighetens tolkning av domarna från EU-domstolen samt Mark- och miljööverdomstolen mött mothugg. Jan Darpö är professor i miljörätt vid Uppsala universitet. Han är en av de tyngsta kritikerna mot slutsatsen att Sveriges implementering av Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet – genom artskyddsförordningen – verkligen har lett till ett skydd av varje enskild bofink.
Vid ett seminarium i riksdagen i förra veckan sade du att det vore en rimlighet att avkräva Skogsstyrelsen en rättsutredning. Varför det?
– Det hade jag begärt från vilken student som helst som kommit till mig och sagt att hen hade upptäckt att en 40 år gammal regel nu har blivit ett bofinksskydd. En sådan utredning av vad EU-domstolen och den svenska Mark- och miljööverdomstolen sagt i frågan visar nämligen tvärtom att vi i dag inte ett skydd av enskilda individer av vardagliga arter, säger Jan Darpö till Altinget och fortsätter:
– En renodling av direktiven medför heller inte någon skillnad i bofinksfrågan eftersom vår regel återger ordagrant vad som sägs i fågeldirektivet. Men det man inte pratar högt om är att en sådan renodling av direktiven kan ge ett svagare skydd för fåglarnas livsmiljöer, det vill säga fortplantningsområden och viloplatser.
Miljöministern lovar snabba beslut
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) har lovat skogsägarna förändringar i stort sett omgående. Det handlar om att separera artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, något som inte kräver riksdagsbeslut, utan det är beslut regeringen kan fatta på egen hand.
– Ministern har lovat en snabb ändring av artskyddsförordningen. I det debattklimat som uppstått hade hon kanske inget val, men jag tycker det är anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen går ut på det här sättet i en såpass stekhet debatt som artskyddet och skogen, säger Jan Darpö.
Skogsstyrelsens agerande har skapat en olycklig diskussion om en icke-fråga, när det är andra saker som behöver belysas, enligt Darpö.
– Diskussionen nu är helt inriktad på att Sverige har tvingat fram ett skydd för enskilda bofinkar, vilket alltså inte stämmer. Istället behöver vi en diskussion om konsekvenserna av att renodla direktiven, att det ger ett svagare skydd för fortplantningsområden och viloplatser, säger han.
Fler som saknar underlag
Det är inte bara Jan Darpö som reagerar på bristen på underlag för generaldirektör Herman Sundqvists beslut om handläggningen av artskyddsärenden den 9 februari, med efterföljande slutsatser i pressmeddelandet dagen därpå. LRF Skogsägarna har – utan framgång – efterfrågat efter en rättslig analys från samt en konsekvensanalys från Skogsstyrelsen av förändringarna, enligt vd Magnus Kindbom.
LRF Skogsägarna är i stort sett på samma linje som Skogsstyrelsens vad gäller artskyddsförordningens omfattning, men värjer sig mot slutsatsen om att kunskapskravet ligger på skogsägaren.
Skogsstyrelsen: ”Överflödigt”
Det underlag som finns att tillgå, förutom pressmeddelandet, är totalt två och en halv sida text: Generaldirektörens beslut på en halv sida samt en två sidors promemoria inför gd-dragningen. Thomas Mårtensson, tillförordnad enhetschef vid Skogsstyrelsens tillsynsenhet, säger att de rättsliga analyserna finns att tillgå i de aktuella domarna.
Uppfattningarna kring Skogsstyrelsens slutsatser går isär. Varför finns det inte ett underlag som visar myndighetens resonemang?
– Det handlar om en lång tidsserie av olika domar som vi har analyserat och överklagat. Stegvis har det lett fram till ett antal slutsatser som är tydliga och klara. Därför har vi tyckt det var överflödigt med en sammanfattande utredning, men kanske vore det bra att ha gjort en sammanfattande dokumentation av de olika stegen, säger Thomas Mårtensson till Altinget.
{{toplink}}
Stöd för vårdplatser till Ukraina – trots vårdköer
Överblick: Statsministern är årets kvinna och Hans Blix om svagheterna i Putins plan
