Stöd för vårdplatser till Ukraina – trots vårdköer
Trots att svenska vårdköer är bland de längsta i Europa finns det ett stöd bland socialutskottets ledamöter för att Sverige ska få fram vårdplatser till skadade från Ukraina. Enligt Acko Ankarberg Johansson (KD) är problemet att den nationella överblicken av antalet vårdplatser saknas.
Förra veckan meddelade socialminister Lena Hallengren (S) att Sverige agerar för att stödja Ukraina med läkemedel, skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel. Socialstyrelsen ska samordna uppdraget mellan regionerna.
Erbjuda vårdplatser
Myndigheten ska även samordna en inventering av regionernas möjlighet att erbjuda skadade vårdplatser på svenska sjukhus.
– Vi välkomnar att regeringen tar ett nationellt grepp om detta, säger Acko Ankarberg Johansson (KD), vårdpolitisk talesperson, till Altinget.
– Det är viktigt att vi får en överblick över vad som finns, och över vad Ukraina behöver.
Flera regioner runt om i landet har höjt beredskapen i samverkan med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna. Enligt tidningen Hallands nyheter är Region Halland redan beredda att erbjuda vårdplatser till skadade från Ukraina.
Störst behov först
Samtidigt har Sverige redan långa vårdköer och tusentals personer har väntat länge på operationer och utredningar.
Är det rimligt att de ska få vänta ännu längre?
– Det är alltid så att den som har störst behov ska få vård, oavsett var ifrån man kommer. Det står i grundlagen, säger Acko Ankarberg Johansson.
– Vi vet också att det finns vårdkapacitet i Sverige men att det saknas en samlad bild av antalet vårdplatser på nationell nivå. Det finns ingen överblick. Det innebär att fler svenska skulle kunna få sjukvård om informationen finns, vilket vi märkte under coronapandemin.
Ha en beredskap
Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö tycker att det är en självklarhet att Sverige i detta läge ska stödja Ukraina inom sjukvårdsområdet på alla sätt som går. Att svenska regioner ska försöka få fram vårdplatser trots att vårdköerna redan är långa behöver inte vara en motsättning, menar hon.
– Jag tycker att vi ska inventera vårdplatserna och ha en beredskap. Sedan får vi se vad som händer.
– När det gäller personalläget kan det vara möjligt att pensionerad personal kan kliva in och jobba extra ett tag, om det behövs, säger hon.
Undvika bilaterala avtal
Enligt ett uttalande från Socialstyrelsens gd Olivia Wigzell finns det ”en vilja hos regionerna att hjälpa till”.
EU har dock efterfrågat nationell samordning av medlemsländerna för att undvika bilaterala avtal mellan enskilda svenska aktörer och Ukraina.
– När det gäller läkemedel och liknande är det viktigt att det samordnas mellan regionerna och sköts av folk med erfarenhet och kunskap så att hjälpen når fram där den behövs. Det som skickas iväg ska vara sådant som Ukraina verkligen behöver, säger Acko Ankarberg Johansson.
”Hjälp på plats”
Karin Rågsjö förutsätter att Socialstyrelsen ”scannar läget” med sina internationella nätverk för att få en bild av om Sverige kan bistå på andra sätt än vad som redan görs.
– Våra myndigheter behöver ta reda på hur vi kan hjälpa folk på plats och hjälpa de organisationer som redan arbetar i Ukraina med stödinsatser, som exempelvis Läkare utan gränser. Är du svårt skadad behöver du hjälp på plats, säger hon.
– Vi behöver också stödja arbetet med att få ut folk från Ukraina, inte minst skadade personer, säger hon.
Överblick: Utkvittad från Ukrainabeslut får kritik och statlig HR-chef får gå
Efterlysning av rättslig analys från Skogsstyrelsen
