Besiktningsbranschens uppmaning: Höj miljökraven
(Foto: Janerik Henriksson/TT)
Fordonsbesiktningsbranschen tycker att Transportstyrelsen borde införa partikelreningskrav vid kontrollbesiktningar. Men myndigheten vill avvakta, trots EU-kommissionens rekommendationer.
Kritiken mot de svenska lägre kraven vid kontrollbesiktningar är känd sedan länge. Riksdagen har bland annat uppmanat den tidigare S-regeringen att se över frågan om att skärpa kraven vid flera tillfällen.
Riksdagen har också haft uppbackning av Fordonsbesiktningsbranschen, som i sin nya branschrapport pekar på att Sverige för femte året i rad befinner sig i EU:s bottenliga när det kommer till att ställa miljökrav vid kontrollbesiktningar.
– Det är bara att göra, säger Tord Fornander, ordförande i Fordonsbesiktningsbranschen FBB, till Altinget.
Men från ansvariga myndigheten som har rätten att se över reglerna, Transportstyrelsen, är tongångarna fortsatt avvaktande.
Svår nyttokalkyl
Även om EU-kommissionen uppmanat medlemsländerna att ta tag i frågan, så är det fortsatt inte klart att en översyn av den aktuella förordningen (2017:54) ligger högt upp på prioriteringslistan i myndighetens översynsarbete, säger utredaren Kjell-Olof Mattson till Altinget.
Anledningen är bland annat att myndigheten har haft svårt att se att nyttokalkylen med högre partikelmätningskrav är motiverad i relation till den miljövinst som uppnås.
– Generellt när det gäller alla typer av miljökontroller är det svårt att bedöma effekterna. Men nu finns ju alla förutsättningar för att införa det här, säger Kjell-Olof Matsson, utredare på Transportstyrelsen till Altinget, med hänvisning till EU-kommissionens rekommendation som kom efter myndighetens egna utredning.
Nya EU-ramar kan ställa andra krav
Kjell-Olof Matsson pekar på en undersökning från miljöinstitutet IVL, som anger att mellan 60–80 procent av avgaspartiklarna kan minska fram till 2030. Men bilden kompliceras både av osäkerhetsfaktorer, samtidigt som statistik visar att den stora utsläppskällan i trafiken kommer från däck och vägbana, som tillsammans står för över 80 procent av de aktuella utsläppen.
De nya luftkvalitetsnormer som planeras att slutförhandlas under tisdagen lär inte förändra det övergripande trycket, menar myndighetens expert.
– Partikelproduktionen och vad de kommer ifrån är ju absolut i överhängande del från vägytan, inte från avgaserna. En sån här skärpning av besiktningsreglerna minskar absolut utsläppen från bilarna som inte fungerar som de ska. Men det minskar inte utsläppen för alla bilar, så effekten är relativt liten, säger Kjell-Olof Mattson och tillägger:
– Alla sänkningar är viktiga. Så är det ju. Men det finns som sagt en avvägning här. {{toplink}}
Han betonar att Transportstyrelsen har frågan i fokus, även om myndigheten inte kan utlova när några förändringar kommer genomföras. Bland annat behöver det först se över vilka gränsvärden som ska gälla för olika fordonsklasser, då de länder som har infört kraven dragit olika gränser.
– Vi behöver titta på resultaten därifrån innan vi beslutar egna förslag. Vi kan även därifrån få indikationer på omfattningen av problemen med icke-fungerande partikelfilter, säger Kjell-Olof Mattson.
Samtidigt har ett antal länder, exempelvis Tyskland och Nederländerna, redan gått vidare med detta. Vad är det för skillnad i deras nyttokalkyl?
– De länder som har infört det har också problem med luftkvaliteten, i lite högre grad än vad vi har. Men, även om vi har inte infört det än, så är det ju ingen som har sagt nej här, betonar Mattson.
Han tillägger sedan efter första publicering att myndigheten också landat i att åtgärden anses önskvärd även i Sverige.
”Helt uppenbart att det finns stora miljövinster”
FBB:s Tord Fornander anser att myndighetens resonemang haltar.
– Det är väl helt uppenbart att det finns stora miljövinster med att ställa rimliga krav på ett fordon vid en kontrollbesiktning. Det är ju inte så att det ställs samma krav på de fordonen ändå, jämfört med ett nytt fordon, utan det är ju ganska väl tilltagna ramar för ett normalt slitage, säger han till Altinget.
Dagens nivåer är alldeles för vidlyftiga, enligt honom.
– Nu klarar ett fordon en besiktning utan att ens ha ett fungerande partikelfilter. Då har en missat målet fullständigt. För om man köper ett fordon som ska klara Euro 5, så kan du fem–sex år senare ändå få det godkänt, fastän filtret är ur funktion, säger Tord Fornander och fortsätter:
– Vi tycker fortfarande att vi inte har fått en bra förklaring till varför de inte gör detta.
Vill se EU-bud först
Transportstyrelsen vill avvakta vilket bud som läggs i frågan om översynen av besiktningsdirektivet på EU-nivå, bland annat för att inte ställa krav som sedan får dras tillbaka.
Huruvida den översynen blir av innan valet är dock oklart, förslaget skulle lagts fram i slutet av 2023 men har skjutits upp.
Fordonsbesiktningsbranschens ordförande anser att risken för att gå vidare med avvikande krav är låg.
– Direktivet kommer inte att vara så specifikt. Utan det kommer att vara upp till medlemsländerna. I och med att Tyskland, Nederländerna och Belgien är i gång, och kommissionen har uppmanat medlemsländerna att införa det så fort som möjligt, så kan man inte invänta ett nytt direktiv. För gör man det, så kan man få vänta fram till 2029.
Samtidigt talas det även om att skärpa kraven också på kväveoxid-utsläppen, som uppmärksammats i samband med Dieselgate. Men där är branschen mer avvaktande.
– Vi har ju gjort tester på NOx(kväveoxid)-mätning också. Men där är vi inte lika långt framme med mätmetoder som är relevanta. Men NOx är definitivt något som vi ändå ser att man bör mäta framåt, säger Tord Fornander.
{{toplink}}
Rättelse: Artikeln har uppdaterats efter publicering med ett tillägg.
Detta fick Peter Kullgren stryka ur sin skogsutredning
Sveriges femtonde stödpaket till Ukraina – störst hittills
