Boverket ändrar nya byggregler – men kritiken kvarstår

Efter att ha gått igenom de 1 400 remissvar som Boverket fick på sitt förslag om nya byggregler har myndigheten nu presenterat en justerad version. Men det övergripande ändringarna, som både SKR och branschen vill se, lyser med sin frånvaro. 

När Boverket förra året presenterade sitt förslag på nya byggregler, Möjligheternas byggregler, blev reaktionerna stora. 1 400 remissvar kom in till myndigheten, vilket gjorde att Boverket fick flytta fram det planerade införandet för att hinna bearbeta alla synpunkter. 

Nu har myndigheten justerat flera av förslagen och återigen skickat ut regelförändringarna på remiss. Men när det gäller den övergripande kritiken, om ansvaret för hur man ska avgöra att kraven är uppfyllda, har Boverket inte gjort några ändringar. 

– Det som Boverket gör nu är att de tar hand om alla remissvar, men inte de som gäller systematiken kring regelverket. Utan det här handlar om enskilda små förändringar i paragrafer, säger Johan Sjöstrand, expert på SKR till Altinget.

Ansvar på kommuner och bransch

Det SKR, tillsammans med både Sveriges Allmännytta och Byggföretagen, är starkt kritiska till är att förslaget som presenteras innebär att de allmänna råden, hänvisningen till standarder och föreskrifter tas bort och att reglerna i stället ska utformas som funktionskrav.

Syftet är att reglerna ska bli enklare och innebära större möjligheter till innovativa lösningar. Men enligt branschen och SKR kommer det innebära att ansvaret att avgöra vad som ska gälla hamnar på kommuner och på branschen, vilket riskerar att leda till otydligheter, flera olika tolkningar och i förlängningen längre och mer komplicerade byggprocesser.

I värsta fall riskerar frågan om vad som ska anses uppfylla en viss funktion få avgöras av domstolarna när kommuner och byggherrar inte är överens, menar Johan Sjöstrand. 

Kort om tid för vägledning

Sjöstrand berättar att SKR har en dialog med Boverket i frågan och att en förutsättning för att över huvud taget gå vidare med förslaget är att Boverket utformar tydlig vägledning som komplement. 

– Vi vill inte se den här förändringen av byggregelverket, punkt. Men om det nu ändå ska till så är det jätteviktigt med en riktigt genomtänkt och bra vägledning, det kommer vi inte ifrån, säger han. 

Samtidigt är en del av den nya systematiken att Boverket i mindre utsträckning ska tala om hur något ska tolkas utan endast visa på vilka krav som ska uppfyllas. 

– Dessutom kommer vägledningen i slutet på året, precis innan de nya reglerna är tänkt att träda i kraft. Så det blir inte så mycket tid att ställa om, utan man får laga efter läge när det väl implementerats med kanske några veckors chans till vägledning, säger Johan Sjöstrand. 

Michael Strömgren, biträdande verksamhetsledare vid Samhällsbyggandets regelforum som representerar branschen i regelfrågor, säker att han är försiktigt positiv till Boverkets förslag.

– Man kan säga att Boverket har valt att vara lyhörd mot remissinstanserna och valt att lyssna på en hel del av det som har lyfts fram. Men man kan också konstatera att den modellen som de lanserade för tre år sedan ligger fast. Så själva tanken med en övergång till funktionsbaserade regler med mindre detaljer är ju kvar, säger han till Altinget. 

Precis som SKR ser Michael Strömgren en risk med den korta tidsramen och en oro för hur tolkningen av de nya reglerna kommer att fungera i praktiken eftersom praxis och vägledningen inte är på plats. 

– Vi kan känna en stor osäkerhet med det nya förslaget eftersom branschen inte har fått tillräckligt med tid att ta fram de branschstandarder som krävs för verifieringsmodellen. Om inte de andra pusselbitarna kommer fram till 2025 och om de inte fungerar ihop med regelverket finns det en risk att vi inte får enhetliga tolkningar av branschaktörer och kommuner, säger han till Altinget. 

Saknar cirkularitet och digitalisering

Från Samhällsbyggandets regelforum har man också sedan tidigare lyft att man vill få in fler delar i reglerna som presenteras. Det har inte gjorts i det nya förslag som presenteras. 

– Digitaliseringsfrågan saknas helt i förslaget, det har man inte justerat. Och det finns fortfarande ingenting om återbruk eller cirkularitet. Så det känns inte som att Boverket har ändrat saker av någon större karaktär, säger han. 

Att inte föra in digitalisering, återbruk eller cirkularitet innebär enligt Michael Strömgren att de nya reglerna inte tillräckligt tar höjd för vilka behov som kommer att finnas i framtiden.

– Som exempel har Norge tittat på maskintolkningsbara byggregler och förutsättningarna för att man ska kunna jobba med automatisk regelcheck. Men det finns inga sådana element i de svenska reglerna.  

De nya reglerna är planerade att träda i kraft den 1 januari 2025. Den 5 april är sista dag att svara på remissen. 

Altinget har sökt Boverkets ansvariga projektledare som inte återkommit. 

Beslutskedja: Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.

28/2
2017
20/12
2017
20/6
2018
13/12
2019
19/12
2019
15/5
2020
15/5
2020
15/6
2023
29/8
2023
26/9
2023
3/10
2023
15/2
2024
27/2
2024
4/6
2024

Forrige artikel Enig opposition kräver att klimathandlingsplanen görs om Enig opposition kräver att klimathandlingsplanen görs om Næste artikel JO kritiserar Kriminalvården för avlyssning: ”Oacceptabelt” JO kritiserar Kriminalvården för avlyssning: ”Oacceptabelt”
Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.