Klimatkommunerna: Här är våra förslag på budgetsatsningar
Klimatneutral 2030, koldioxidneutral 2025, fossilbränslefri 2030 och minskade utsläpp med 16 procent per år. Så lyder några kommuners klimatmål. Kommuner som har insett värdet av en ambitiös klimatpolitik. Det är hög tid för riksdag och regering att ta efter, skriver Klimatkommunernas styrelse.
Af Klimatkommunernas styrelse
Se undertecknarna i rutan nedan
Kommuner bygger cykelvägar, ställer om den egna fordonsflottan så att den blir fossilfri, installerar solceller, bygger i trä, serverar vegetariska skolmåltider och utbildar klimathjältar. Allt med siktet inställt på att ta sitt ansvar i klimatomställningen. För att nå ännu längre bildar kommuner nätverk med näringslivet och genomför innovationsprojekt om allt ifrån biokol till vätgas. Samtidigt stärks samverkan kommuner emellan, genom initiativ som exempelvis Klimatkommunerna.
Kommuners klimatarbete
Varför tar då många kommuner ett så stort ansvar i klimatomställningen? Jo, de har sett fördelarna och synergierna. När medborgarna cyklar mer, så förbättras deras hälsa. När energiförbrukningen minskar genom energieffektiviseringar, så minskar kommunens energikostnader. Återbruksverksamheter kan ge arbetstillfällen. Minskad yta för parkering ger mer yta till bostäder och grönområden. Färre bilar i stadens centrum ger ökad cityhandel. Och så vidare. Många olika aktörer i lokalsamhället inkluderas i kommunernas klimatarbete och blir en del av en gemensam rörelse för fossilfrihet och för ett klimatsmart samhälle – opinionen för omställning stärks.
Den nationella styrningen borde i högre utsträckning ta efter positiva erfarenheter från kommuners klimatarbete, men även stötta och stärka lokala satsningar. Sverige behöver en enhetlig nationell klimatpolitik med budgetsatsningar som möjliggör för allmänhet, kommuner, regioner och näringsliv att delta i omställningen.
Budgetsatsningar som möjliggör
Vi önskar därför se följande satsningar:
- Sätt upp nationella och styrande mål om att den totala trafikmängden ska minska och att andel gång, cykel och kollektivtrafik ska öka i städer och tätorter. Det är nödvändigt för att nå uppsatta klimatmål och det är också nödvändigt för att förbättra luftkvaliteten, folkhälsan och för att hushålla med mark. Dagens etappmål är inte tillräckligt styrande och behöver delas upp på olika färdmedel. Ett avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag, omfattande satsningar på kollektivtrafik och cykling är viktiga åtgärder för att styra mot målen.
- Fasa ut klimatskadliga subventioner. Enligt Naturskyddsföreningen har tidigare budgetar innehållit klimatskadliga subventioner för runt 30 miljarder kronor – skattepengar som går till att göra det billigt att fortsätta förbränna fossila bränslen. Det är hög tid att fasa ut dem och satsa på lösningarna i stället.
- Inför ett ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd för ett transporteffektivt samhälle riktat till alla kommuner.
En storsatsning på transporteffektivitet
I dag ligger ansvaret för finansiering och implementering av åtgärder för att minska transportbehovet och optimera trafikflöden, så kallade steg 1- och 2-åtgärder, hos kommuner, regioner och privata aktörer, medan staten bekostar större fysiska ingrepp i infrastrukturen, så kallade steg 3- och 4-åtgärder. Åtgärder för att styra mot transporteffektivitet implementeras till lägre kostnader relativt övriga fysiska åtgärder vilket sparar in stora summor pengar för staten och skapar beteendeförändringar på lång sikt. En storsatsning på transporteffektivitet skulle därför alla vinna på.
Det är hög tid att göra all politik till klimatpolitik – snart kan det vara för sent.
Vårdgarantin har satts ur spel – så löser vi vårdskulden
Svenska Unescorådet: Utbildning är vägen till hållbar utveckling
