Trots fler miljarder till miljö och klimat – alla inte nöjda
Miljöbudgeten omfattar fler miljarder än någonsin. Det är för mycket, enligt Kristdemokraternas Kjell-Arne Ottosson. Ett fikonlöv för miljöministern att hålla fram, enligt Vänsterpartiets Jens Holm. "Det är på alla andra politikområden som de största klimatutmaningarna finns" säger han till Altinget.
Den så kallade miljöbudgeten omfattar nästan 22 miljarder kronor, det vill säga utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård i regeringens budgetproposition. Det är ännu en rekordnotering, vilket miljöminister Per Bolund (MP) nogsamt har påpekat.
Men trots att regeringen alltså vill skjuta till nästan fyra miljarder mer än i 2021 års miljöbudget, så möts det inte av idel applåder. Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, kallar miljöbudgeten för ett fikonlöv som Per Bolund kan hålla fram.
– Det är på alla andra politikområden där de största klimatutmaningarna finns, säger han till Altinget och tar miljöskadliga subventioner, felriktad infrastrukturpolitik som driver på mot ökad trafik samt för små tillskott till den pandemidrabbade kollektivtrafiken som exempel.
En sjättedel av reformutrymmet – grönt nog?
När regeringen summerar hela budgetens olika satsningar på miljö- och klimat (se faktaruta) så landar summan på 12 miljarder kronor. Det är drygt en sjättedel av det totala reformutrymmet. Det är "inte tillräckligt", enligt Jens Holm, som dessutom vill se ett större reformutrymme överlag.
Karolina Skog, MP:s gruppledare i riksdagen, anser att budgeten är en tydlig grön återstart.
– Det handlar både om mängden, och vad det är. Det vi gör nu handlar otroligt mycket om att ändra näringslivets fokus och styra in det på klimatinvesteringar, så att de företag som startar upp nu startar om i grön inriktning. Det är en lång rad stöd, såsom kreditgarantier, som inte direkt syns i budgeten. Så det menar jag definitivt är en grön återstart, säger hon till Altinget.
Greenpeace: "Smulor"
Från Världsnaturfonden WWF kommer ganska mycket ros, men med inslag av ris. Den mer radikala miljöorganisationen Greenpeace Sverige däremot sågar budgeten i bitar, Sverigechef Isadora Wronski anser att det saknas både krismedvetenhet och helhetssyn samt att Bolund "vill att vi ska gå från att elda olja till att elda skog".
– Vissa satsningar är bra, men det är smulor i relation till den kris vi befinner oss i. Det spelar ingen roll om man duttar lite, säger Isadora Wronski som ifrågasätter att en rödgrön regering så ensidigt stöttar industrin istället för att ta hänsyn till samhällets bästa.
KD: "Hån mot äganderätten"
Kristdemokraternas Kjell-Arne Ottosson säger att han hoppade till på den kraftiga ökningen av anslaget för skydd av värdefull natur och kallar det för "jättemycket".
– Här tänker man strunta i äganderätten. Även om man nu betalar så tycker jag att det är ett hån mot äganderätten när man exproprierar andras skog. För med de här gigantiska kostnaderna man avsatt här, två miljarder per år fram till 2027, så innebär det att man ska ta stora delar av den privata skogen, säger han till Altinget.
Naturvårdsverkets paradgren
Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger konstaterar att regeringen har haft god användning av myndighetens budgetunderlag och syftar bland annat på satsningarna på naturskydd och klimat. Vad gäller naturskydd så ligger nivåerna långt över vad Naturvårdsverket begärde i sitt budgetunderlag i våras. Mycket frågetecken återstår kring satsningarna på skydd av skog, men Risinger är övertygad om att myndigheten ska klara av att hantera de extra miljarderna.
– På något vis är det en av Naturvårdsverkets paradgrenar, att vara flexibla och ha förmåga att hantera nya uppdrag, säger han till Altinget.
C:s klädkemikalieskatt skrotas tills vidare
Naturvårdsverket vill gå in i fler miljömål
