S håller inte enprocentsmålet – trots kritik mot regeringens biståndspolitik
Socialdemokraterna har kritiserat regeringen för att den överger enprocentsmålet. När deras egen skuggbudget presenterades så landar de själva på 0,91 procent av BNI. ”M och SD tycker inte att enprocentsmålet är en rimlig målsättning. Vi tycker det”, säger biståndspolitiska talespersonen Olle Thorell.
När regeringen lade sin budget var kritiken hård mot det övergivna enprocentsmålet för biståndet. Regeringens reform innebär att man lägger en treårig ram som uppgår till 56 miljarder per år.
I reda pengar innebär det en minskning av biståndet med 7,3 miljarder för 2023, jämfört med om enprocentsmålet hade behållits. Ett maxtak på åtta procent införs på avräkningar för flyktingmottagande.
Vill tillbaka ”på sikt”
När Socialdemokraterna presenterade sin skuggbudget så visar det sig att de visserligen lägger på 2,5 miljarder för 2023. Men det är fortfarande inga en procent av BNI. Snarare 0,91, att jämföra med 0,88 i regeringens budgetförslag
Olle Thorell är Socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson.
Nu hamnar ni på 0,91 procent av BNI och skriver i budgeten att ni ska tillbaka till enprocentsmålet ”på sikt”. Är inte poängen med ett procentmål att det följer Sveriges ekonomiska utveckling?
– Jovisst, och vi överger inte enprocentsmålet. Däremot är det så att regeringen gör en så kraftig nedskärning nu att det blir orimligt för oss att ta tillbaka det i ett svep. Vi gjorde samma sak på 90-talet, men vi övergav aldrig målet. Då tog det några år innan det uppfylldes och vi tänker arbeta på samma sätt nu, säger han till Altinget.
Men ni skriver i er budgetmotion att regeringen är djupt oansvarig? De ligger precis under er och har satt ett maxtak på avräkningar för flyktingmottagandet på 8 procent. Ni ville i ett slag räkna av 18 procent för flyktingmottagande i våras? Varför ska man se er som en garant för ett generöst bistånd?
– Därför att vi inte frångår enprocentsmålet. Den stora skiljelinjen nu går mellan dem som vill överge enprocentsmålet och oss som inte vill det. Vi har ansett detta sedan 1968 och det tycker vi fortsatt.
Ni sänkte det till 0,7 procent på 90-talet?
– Vi gjorde avsteg, hur mycket kan jag inte säga på rak arm. Men enprocentsmålet är en princip som vi tycker är rätt. M och SD tycker inte att det är en rimlig målsättning. Vi tycker det.
Hur lång tid är ”på sikt”?
– Så fort som det går. Det beror på den ekonomiska utvecklingen i världen, och det förutsätter att vi får tillbaka makten 2026, för fortsätter detta en mandatperiod till blir gapet större. Men det kommer inte gå att ta det hela i ett enda svep, utan det kommer att ske stegvis, säger Olle Thorell.
Av skuggbudgeten framgår att S vill se en ökning med 2,8 miljarder för 2024 och 3,15 miljarder för 2025.
MP vill se 1,25 procent
Miljöpartiet sticker ut på så sätt att de vill höja själva procentsatsen till 1,25 procent av BNI.
Janine Alm Ericson är partiets biståndspolitiska talesperson.
– Vi höjer inte till 1,25 procent i år. Men vi höjer det stegvis under fem års tid. Vi vill nå den nivån från och med 2027, säger hon till Altinget.
Är inte poängen med procentmål att det följer Sveriges ekonomi, oavsett om den går upp eller ned?
– Jo, men vi är ett av de rikaste länderna i världen och ser inte att det kommer att förändras. Då vill vi gå mot en höjning, för behoven i världen har ökat. Vi har alla skrivit på för samtliga 2030-målsättningar. Coronan kastade oss många år bakåt i det arbetet, och vi ser ännu inte den fulla vidden av kriget i Ukraina. Klimatet får allt större effekt på människors liv och hälsa. Vi klarar oss bara med mer internationell solidaritet.
S har gått i andra riktningen. Vad är din reaktion på det, och vad tänker du om framtida samarbeten?
– Det är bara en oppositionsbudget och jag har inte hört deras argument. Men det liknar kanske högerns, att det är dags att dra ner på den internationella solidariteten för att hantera saker hemma. Men vi menar att det är ett feltänk. De problem vi ser här påverkas av skeenden utomlands.
Så om ni skulle regera tillsammans igen framöver, vad händer med biståndet då?
– Då har vi olika målsättningar, men då kanske det ligger på en procent igen. Men då blir det fråga om förhandling, precis som alla andra frågor, säger Janine Alm Ericson.
Allmänna motionstiden är slut – de har skrivit flest
Luhr: ”Vi behöver en politik som stöttar cirkulärt byggande”
