Regeringens uppdrag till Finansinspektionen klampar in på utredningsmandat

Regeringen vill höja bolånetaket, en åtgärd som Peter Englund redan utreder. ”Genom att gå från 85 till 90 procent ger man en liten lättnad”, säger han. Samtidigt menar Englund att den stora åtgärden egentligen är det slopade ränteavdraget på blancolån.

I april förra året tillsatte regeringen utredningen som just nu ser över makrotillsynen, inklusive amorteringskravet och bolånetaket (Dir. 2023:53).

Utredningen ska presentera sitt betänkande om mindre än ett år. Trots det ger regeringen nu även Finansinspektionen i uppdrag att se över en höjning av bolånetaket, från dagens 85 procent till 90 procent. Tanken är att sänka tröskeln till bostadsmarknaden. Men för att minska risken för hushålls överskuldsättning vill regeringen också slopa ränteavdraget på blancolån. 

Peter Englund leder den kommitté som ser över makrotillsynen tillsammans med Susanne Ackum och John Hassler. Han säger att uppdraget till Finansinspektionen ger deras utredning till viss del andra förutsättningar.

– Nu blir det ju en lite annan utgångspunkt i skattesystemet när vi ska fundera över vad vi kommer fram till, säger han till Altinget.

Klampar in på utredningsmandat

Men Peter Englund menar samtidigt att det är klart hanterbart.

– Även om man kan säga att de klampar in på vårt utredningsmandat så blir det inte så väldigt annorlunda, säger Peter Englund. 

– Givet att vi ändå har ett halvår på oss så tycker jag inte att det påverkar vårt arbete i någon större utsträckning.

Huvuduppdraget för utredningen av makrotillsynen är att analysera riskerna som finns med hushållens skulder och hur olika åtgärder kan motverka de riskerna. Utredningen ska också titta specifikt på amorteringskravet och hur det kan utformas annorlunda. På så sätt är bolånetaket endast en del av utredningens omfattning. 

– Vårt utredningsmandat är ju bredare. Det handlar inte bara om bolånetaket, eller om amorteringskravet. Utan det handlar om alla möjliga regleringar som man kan tänka sig att lägga på hushållen, eller ta bort från hushållen. 

Ränteavdraget stora åtgärden

Peter Englund tror att regeringens förslag om ett slopat ränteavdrag på blancolån borde kunna leda till att den typen av lån blir dyrare och att de därmed minskar. Det höjda bolånetaket ser han framförallt som en behövlig åtgärd för att hantera effekterna som annars skulle bli av att blancolånen blir dyrare.

– Om man inte hade gjort någonting med lånetaket utan legat kvar på 85 procent så kan man ju säga att det hade varit lite strängare krav. Då hade det blivit dyrare för hushållen att låna utöver 85 procent när man tar bort avdragsrätten. Så genom att gå från 85 till 90 procent ger man en liten lättnad som motverkar det där. Så på det viset är det ju logiskt, säger han. Han tillägger: 

– Framför allt är den minskade avdragsrätten för blancolån den stora åtgärden egentligen. 

Det slopade avdragsrätten på konsumentlån och blancolån väntas ge 4 miljarder i skatteintäkter från 2025 och 8 miljarder från 2026 om det förslag som nu skickas på remiss blir verklighet. 

Andra förslag inte aktuella

Det finns dock flera andra åtgärder som regeringen hade kunnat gå vidare med för att uppnå minskade risker för överskuldsättning.

I juni förra året lade nämligen överskuldsättningsutredningen (SOU 2023:38) fram sitt betänkande som syftar just till att minska riskerna för för höga skulder hos hushållen. Bland annat föreslog utredningen tuffare krav vid marknadsföring av krediter, ett gemensamt skuldregister och ett sänkt räte- och kostnadstak för skulder. De här åtgärderna är dock inte något som regeringen kommer gå vidare med, enligt finansministern. 

– Det finns ju många förslag som man kan gå vidare med. Vi fyra samarbetspartier kommer för varje år överens om vad vi ska remittera och gå vidare med i olika budgetar. Och den är inte aktuell, säger Elisabeth Svantesson (M) till Altinget. 

Förslag klara till sommaren

Den 31 oktober ska Peter Englund lägga fram de nya förslagen om makrotillsynsåtgärder på regeringens bord. 

– Vi har bakgrundsanalysen relativt klar men vi har inte kommit riktigt till läget där vi satt ner fötterna vad gäller åtgärder, säger han. 

Peter Englund menar att det både finns för- och nackdelar med de regleringarna av hushållens skulder som finns. Men att det är en balansgång i hur mycket man reglerar. 

– Tanken är att man genom att reglera hushållens skulder på ett eller annat sätt ska göra hushållen lite mer robusta mot störningar av olika slag. Och det kan låta som självklart att om man har mindre skulder så är man lite mer robust, men det beror ju också på hur det påverkar deras finansiella tillgångar.

– Får man inte låna kan det tära på det lilla sparkapital ett hushåll har, så att man inte har något buffertsparande kvar. Då är ju regleringen kontraproduktiv.

Här finns dock svårigheter för utredningen att få en helhetsbild eftersom det finns brister i den statistik som förs i Sverige då det saknas en samlad statistik om hushållens sparande och skulder. Något som även Riksbanken och andra myndigheter påtalat, och som utreddes så sent som 2022. 

– Men det finns ju studier från Norge och Nederländerna till exempel, som tyder på att det finns vissa sådana motverkande effekter. Det får man väga in.

Enligt Englund ser utredningens tidplan ut att hålla. Förhoppningen är att ha en relativt klar bild av vilka förslag man tänker sig före sommaren. Offentliga blir de dock först i oktober. 

{{toplink}} 

Beslutskedja: Avtrappat ränteavdrag för vissa lån

25/1
2024
25/1
2024
30/1
2024
1/2
2024
18/4
2024
30/8
2024

Forrige artikel Naturvårdsverket: Tufft att klara skötseln av skyddad natur Naturvårdsverket: Tufft att klara skötseln av skyddad natur Næste artikel EU-rivaler ger sig ut på gemensam valturné EU-rivaler ger sig ut på gemensam valturné
Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.