Trafikplaneringsfacket: Förtroendekapitalet är kört i botten

Trafikverkets senaste drag att ge bonusar till utvalda grupper inom tågplaneringsarbetet för att bromsa personalflykten har inte bara landat väl, enligt fackliga företrädare. Och samtidigt ser hela det nya planeringssystemet ut att vara i gungning.

Med ett lönelyft på 4 000 kronor och en ”stanna kvar-bonus” på totalt 85 000 kronor, ska några utpekade personalgrupper fås att stanna kvar på Trafikverket under 2023 och 2024.

Detta är ett av de senaste dragen från Trafikverkets ledning för att mota den kaotiska situationen som uppstått efter att det nya tågplaneringsverktyget rullats ut.

Tågledare och regionala tågtrafikledare omfattas av hela bonusen – men däremot inte andra personalgrupper i organisationen. Det har lett till stor frustration hos bland annat lokala tågtrafikledare och utvecklingspersonal.

– Vi varnade ganska tidigt för att de andra grupperna inte kommer att gilla det här. Dels för att lönehierarkin kommer att bli väldigt konstig, dels för att många andra grupper också har slitit väldigt hårt med införandet av MPK, och de kommer att tycka något om det här. Och så blev det, säger Maria Vestrin, vice ordförande för Saco-S Trafik, till Altinget.

Bristande kommunikation skapar frustration

En stor anledning till frustrationen är att arbetsgivaren inte har förklarat orsaken till beslutet.

– Jag som facklig står bakom att man gör de här insatserna, för personalomsättningen är alldeles för stor. Det saknas vansinnigt mycket folk. Det är mycket närmare att vi inte kommer att kunna köra tåg i Stockholm, Malmö, Göteborg, än vad folk tror. Man saknar flera hundra turer i sommar, och då måste man göra något snabbt, säger Vestrin, som samtidigt tillägger:

– Men att ge pengar för att få folk ska stanna, då finns det inget förtroendekapital kvar.

De många brutna löftena, samt de många varningsklockorna som inte hörsammats, gör att förtroendet mellan de anställda och ledningen är än mer skadat.

– Stora delar av personalen känner sig svikna av ledningen för att de lät detta hända, säger Maria Vestrin.

{{toplink}}

Altinget har talat med ett antal fackliga företrädare inom tågplaneringsarbetet som alla pekar på den extrema situation som organisationen befinner sig.

I Göteborg ska 56 procent av den operativa personalen saknas, och situationen är liknande i bland annat Stockholm och Malmö, enligt Altingets uppgifter.

Samtidigt har personalomsättningen varit långt högre generellt inom hela verksamhetsområdet Trafik, där cirka 2 000 anställda sköter planeringsarbetet inom bland annat järnvägen. Sedan planeringssystemet sjösattes i november–december 2022 har omsättningen ökat från runt tio procent till närmare 20 procent.

Men där skiljer sig situationen kraftigt åt mellan olika personalgrupper. Bonusinsatsen ser också ut att ha fallit ut relativt väl mot de grupper som pekats ut, enligt de initiala uppgifterna som kommit in lokalt till Maria Vestrins kontor i Gävle.   

– Ungefär hälften av tågledarna här sökte aktivt andra jobb tidigare. Men de flesta där väljer nu att stanna.

”Arbetsgivarna har tidigare varit dumsnåla”

Lönebonusar är samtidigt inte en långsiktig lösning på situationen. Bland annat läggs det nu krut på att förbättra den interna utbildningen för att utbilda nya aspirerande tågtrafikledare, samt att förbättra arbetsmiljön för den operativa personalen genom att skjuta till resurser för mer företagshälsovård och personalresor.

{{toplink}}

Vestrin ser med viss tillförsikt på de andra åtgärderna som tagits till.

– Arbetsgivarna har tidigare varit dumsnåla. Men nu märks det ganska tydligt att deras perspektiv förändras.

Det ska även nu pågå ett arbete för att köpa in licenser till det dataplaneringssystem som Trafikverket använt tidigare år för att vidareutveckla det nya systemet att fungera bättre operativt. Vestrin ser att det kanske är nödvändigt.

– Det finns saker i det nya systemet som vi inte kunde drömma om att göra tidigare. Men får man inte ordning på de 10-15 saker som gör att det inte fungerar idag, så spelar inte de nya möjligheterna någon roll. Då är det gamla systemet att föredra.

Sommarlösningar ökar pressen i sista ledet

De andra akuta åtgärderna som vidtagits, där personal flyttats för att både få nästa års tågplan på plats i tid, samtidigt som man ska få årets banarbeten på plats, får följdverkningar i andra led.

Det innebär dels att tågföretagen själva får gå in och sköta Trafikverkets arbeten med att fastställa slutliga tåglägen, dels att de operativa tågledare som arbetar med de närmsta dagarna överbelastas av förfrågningar från tågföretag som ännu inte fått sina slutliga besked.

– Jag är mest oroad för hur de ska klara sommaren, säger Vestrin, som själva är operativ ledare för ett antal tågledare i Gävle.  

{{toplink}}

När är läget ok igen?

Trafikverkets generaldirektör uttalade i Ekots lördagsintervju ett löfte om att dagens problem inte kommer att upprepas nästa år när årets tågplan, förkortat T23, övergår i T24. Men det ger facket inte mycket för.

– Det är det många medarbetare som tvivlar på att det kommer att gå, säger Maria Vestrin.

För även om planeringsläget ser ljust ut inför nästa år, så finns det inom organisationen en stor oro för att årets problem ska upprepas.

– Man är ganska stolt över att det går bra i T24. Men det beror ju på att T23 är den första tidtabellen som görs i det systemet, och det gör att det är enklare att kopiera över dem till nästa år. Men då finns det också en oro att fel som finns i årets system också förs över till nästa år, säger Vestrin och fortsätter:

– Man pratar gärna om hur många procent som gjorts hittills, men vi vet ju också att det inte är förrän i revisionen som vi får en fast plan. Och den ska ju ha 18 veckors framförhållning, så vi får se.

Men redan nu står det klart att ett antal systemproblem inte kommer att vara klara vid nästa års start.

– Vi har fortfarande manuell granskning av grafer, det är ju därför ganska långt ifrån den heldigitala lösningen man ville ha. Den finns det inget mål för när det kommer att tas bort, säger Vestrin och tillägger:

– Det betyder att man inte litar på systemet, och det kostar ju också väldigt mycket personal.

Forrige artikel KU: Utnämningen av god vän inget problem KU: Utnämningen av god vän inget problem Næste artikel Europeisk konferens vill få fart på social ekonomi i Sverige – ”unikt civilsamhälle” Europeisk konferens vill få fart på social ekonomi i Sverige – ”unikt civilsamhälle”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.