Trots fackkritiken: Trafikverkets ordförande har fullt förtroende för ledningen

Efter att Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana kallats till infrastrukturministern för att under måndagen tillsammans med branschaktörer följa upp tågplaneringskaoset, väntas ytterligare en tung avstämning i veckan.

Detta när myndighetens styrelse samlas för att bland annat följa upp den senaste utvecklingen kring införandet av planeringssystemet MPK, marknadsanpassad planering av kapacitet.

Bara de senaste veckorna har bland andra fackliga representanter uttryckt stor besvikelse över ledningens agerande kontinuerligt i processen med införandet.

Den senaste åtgärden, att ge bonusar till vissa utpekade personalgrupper för att förhindra en personalflykt, anses visa att förtroendekapitalet för ledningen är ”kört i botten”

{{toplink}}

Men styrelseordföranden för myndigheten anser samtidigt att det för tillfället inte är aktuellt med några ytterligare direktiv till myndighetsledningen.

– Men jag vet ju inte vad styrelsen säger som helhet vid mötet, säger Britt Bohlin, styrelseordförande och bland annat tidigare S-riksdagsledamot, till Altinget och fortsätter:

– Men det som hittills skett är att vi följer det här ärendet väldigt noga, och vi ser ju att verksledningen gör allt vad de kan för att få styr på detta. Och det har vi också haft dialog med departementet om. För de är också bekymrade, och vill veta vad som händer. Men jag ser inte att styrelsen kan göra något ytterligare än att stödja allt det här arbetet som pågår.

Långkörare i styrelserummet

Tidigare styrelseprotokoll visar också att myndighetsledningen kontinuerligt frågats ut i ärendet. Altinget har också talat med ytterligare ledamöter i styrelsen, som alla pekar på samma sak som ordföranden: Situationen är ytterst besvärlig.

– Och det har den varit längre. Men som jag ser det nu så tror jag att vi ser ett slut på när svårigheterna ska vara över, och vi kan ha glädje av systemet. Det hoppas jag verkligen att det håller – de beräkningar som görs nu kring detta, säger Britt Bohlin.

Hon fortsätter:

– För det är också så att vi verkligen behöver det här systemet. Det här är inte något som vi bara fick för oss att införa av någon konstig anledning. För trafiken ökar hela tiden på våra banor, då vi måste ha ett bättre verktyg för planering. Jag tror att var och en kan förstå att det är för stort och komplext för att hantera detta för våra otroligt duktiga trafikplanerare.

”Otroligt viktigt att få nyckelpersonal att stanna”

Utfallet hittills är varken till glädje för de som arbetar med systemen, eller de som påverkas av utfallet.

Britt Bohlin har hållits underrättad kontinuerligt om de senaste initiativen från arbetsgivare, och ser inte att det inte finns så mycket annat att ta till, än att bland annat höja ersättningarna för att förhindra ytterligare personalflykt.

– Det är en sådan situation där vi har ett antal nyckelpersoner som är otroligt viktiga att de är kvar. Och då finns det inte så många verktyg man kan använda som arbetsgivare, förutom kanske att göra lönen förmånligare.

Bohlin har däremot inte informerats om att det nu, enligt Altingets uppgifter, pågår ett arbete med att upphandla licenser av tidigare datasystem för att stödja upp det nya, ännu inte fungerande systemet.

– Men det är utan tvekan så att själva systemet som sådant inte uppfyller överhuvudtaget de förväntningar som fanns på det, säger Bohlin, som samtidigt tillägger:

– Men sedan är det samtidigt så att det är svårt att hitta något bättre system, för det finns inget. Då blir det fokus ändå att försöka få styr på det här, halvfärdiga systemet.

Fackligt förtroende lågt

Från fackligt håll uttrycker lokala representanter att de upplever sig svikna av arbetsgivarna i flera led, genom att systemet ändå sjösatts utan att systemet varit klart vilket har fått mycket negativa konsekvenser för de anställda.

Britt Bohlin menar dock att den frågan inte lyfts i styrelsen, där också fackliga representanter ingår.

– Jag litar på att de fackliga representanter lyfter ärenden som de känner är viktiga till oss.

Har förståelse för att löften inte efterlevts

När det kommer till den övergripande frågan, om när dagens problem ska vara åtgärdade, är det senaste budet att planeringsverktyget ska fungera som det är tänkt från starten av nästa års tågplan i december – vilket innebär 18 veckors framförhållning för tågbolagen att få besked om slutliga tåglägen.

Det har dock kontinuerligt under året kommit liknande löften, som inte hållits, vilket fackliga företrädare också påpekar.

Styrelseordföranden Britt Bohlin menar dock att de har förtroende för ledningens agerande.

– Varje gång de har sagt något och siat om framtiden, så har det varit den uppfattning som de själva trodde. Jag har absolut inte någon känsla av att vi blivit förda bakom ljuset i styrelsen här. Vi har fått väldigt öppenhjärtiga redogörelser. Men däremot kan man inte nog överskatta problemen.

Nya problem läggs på tidigare problem

Hon anser samtidigt att sker något av en sammanblandning, mellan det nya planeringssystemet och de normala stora underhållen som görs varje sommar.

–  Nu känner jag att det är väldigt mycket som hamnar på det nya systemet, och det är vårt fel på grund av det. Men vi har ju också problem på grund av hög ålder och skröplighet på rälsen, som gör att vi egentligen behöver jobba mycket mer och stänga av trafiken mer, om man ska vara ärlig. Men det har vi inte pengar för.

Fast samtidigt har myndigheten själva begärt, och fått, underhållsmedel omfördelade från rälsunderhållet till vägunderhållet?

– Jo, jag vet. Men vi skulle kunnat använda mycket mer, om man bara ser på hur stora behoven är. Men sedan får man också titta på hur mycket vi klarar av, och hur mycket vi kan göra med hjälp av underleverantörer. Det är också en del i beräkningen. Men behoven är väldigt, väldigt stora.

Så ni litar på ledningen, samtidigt som ni också är medvetna om att de inte kan ha koll på alla problem som kan komma?

– Ja, för man har utvecklat ett system som ingen annan har, och som vi behöver. Och det är förstås väldigt komplext och svårt. Men jag tänker såhär – och jag tror även att jag kan tala för de andra styrelsen – att det viktiga är att vi får ett säkert och tryggt system, än att vi stressar ihjäl oss, säger Bohlin och fortsätter:

– Vi är ändå väldigt förskonade från olyckor i Sverige på tågtrafiken, och det tänker jag att vi ska fortsätta att vara. Då är det väldigt viktigt att vi sätter säkerhetstänket först, men sen kan det vara frustrerande, att det tar tid.

När vi talade senast så sa du att ni inte hade så mycket till ett val. Men samtidigt konstaterar du nu att det inte är någon annan som valt det här systemet. Hur ser du på det?

– Jag vet att vår trafik på våra spår ökar, ganska mycket år från år. Det kommer också att öka än mer på grund av de stora industriökningarna i norr. Så vi behöver det här systemet bara, helt enkelt, säger Bohlin och fortsätter:

– Nu ska jag inte vara drastisk, men det var ändå en mänsklig faktor som låg bakom en allvarlig olycka i Italien för inte så länge sedan. Och jag tänker att om vi kan se till att inte vara så beroende av en mänsklig faktor, utan att vi kan ha säkra tekniska system som vi kan lita på, så är det bättre att vänta på att det blir färdigt.

Samtidigt görs det en mänsklig dubbelkoll av allt i det nya planeringssystemet, för att man inte litar på det. Det låter inte heller bra?

– Nej, men det beror på att det håller på att utvecklas. För det är inte färdigt. Och det är därför vi måste slita så med det, och betala högre löner.

Och slita på de anställda?

– Ja, verkligen. Folk jobbar ju dygnet runt med detta. Det är verkligen en utmaning.  

{{toplink}}

jacob@altinget.se