De står sist på partiernas valsedlar: ”En ära”

­­­­­­­­­­­­­­­Valet till Europaparlamentet präglas av lägre valdeltagande och får begränsad uppmärksamhet av väljare och media än riksdagsvalet. Att som kandidat dessutom placeras längst ned på listan skulle man kunna tro sänker självförtroendet även hos den mest luttrade politiker. Men Fredrik Saweståhl, 34:e namnet på Moderaternas valsedel, beskriver det i stället som en ”stor ära” att inta sista platsen och bli ett ankare för partiet. 

– De väljer ofta någon som folk har förtroende för och som jobbar med frågorna, men som inte har ambitionen att bli invald inom detta just nu, säger han till Altinget.

Som regionpolitiker i Stockholm och före detta ordförande för Öppna moderater är han inte heller någon doldis. I dag är han generalsekreterare för den europeiska organisationen European Centre-Right LGBT+ Alliance, en roll som han tror spelat in i partiets beslut att sätta honom på listan.

Men alla sistanamn är inte lika kända. Jessica Nilsson jobbar för Vänsterpartiet i Region Stockholm och ser sin 36:e plats som ett hedersomnämnande. Hon är förvånad över att alls vara med på valsedeln i sommarens val. 

– Jag hade nog inte förväntat mig det. Att jag ens skulle komma på valberedningens förslag. Om jag får vara ödmjuk och säga det. Så bara det var ju fantastiskt vackert och fint. Jag blev väldigt rörd.

Att hon nu får kandidera för partiet, om än med ett tufft utgångsläge, tror hon kan ha att göra med hennes bakgrund. 

– Jag har jobbat nära Malin Björk, vår eminenta toppolitiker, samt partiledningen och partistyrelsen. Så jag är ju ändå ett känt namn i Vänsterpartiet Stockholm.

Trots att Sverige bara har 21 platser i Europaparlamentet finns det partier som har mer än dubbelt så många kandidater på sina listor. Längst lista har Centerpartiet, som med två mandat i Bryssel ställer upp med en lista på 58 namn. Lena Lagestam fick bottenplaceringen, men tror att det kan vara positivt.

– Det väcker lite mer uppmärksamhet än när man står på plats nummer 22.

Enligt Centerpartiet signalerar den långa listan att partiet tar EU-politik på allvar. ”Det visar på vår bredd och våra kandidaters vilja att engagera sig för freden, friheten och klimatet i Europapolitiken”, skriver partiet i ett mejl till Altinget. 

Lena Lagestam tror att det är en klok strategi från partiets håll.

– Jag tycker att det är ett strategiskt smart drag att välja att ha många på listan. 

Sistanamn kan locka väljare

Henrik Ekengren Oscarsson, valforskare vid Göteborgs universitet, förstår Moderaternas och Fredrik Saweståhls tanke att sätta en mer känd person sist på listan. 

På Liberalernas valsedel står den tidigare handelsministern Hadar Cars sist på listan, på plats 53, och KD har satt riksdagsledamoten Roland Utbult på en 57:e plats.

”Det finns en hel del forskning om så kallade recency-effekter, att vi minns information som listas sist bättre, och att ögat ofta söker sig till sistaplatsen. Hittar man då ett välbekant namn där så kan ju det vara intressant”, skriver han till Altinget.

Troligtvis, resonerar Ekengren Oscarsson, har kandidaterna dock inte så stor betydelse. Kandidatkännedomen i Europaparlamentsvalet är generellt låg, runt 6–7 procent, och inte heller personkryss behöver tyda på ett stort genomslag. 

”Hälften av de kryssande minns inte vem de kryssat och hälften av de som minns vem de kryssat nämner ett namn som inte ställt upp på någon lista i deras valkrets”.

Långa listor – bred representation?

Centerpartiets Lena Lagestam ser det som sin uppgift att öka intresset för EU-politik, trots att hon inte tror på en plats i parlamentet den här gången.

– Jag har gjort det till min ”mission” att vara ute och prata med människor om det. 

Att partierna har så pass långa listor tror de kandidater som Altinget har pratat med kan bero på att man vill säkra en regional representation.

– Även Gotland ska ha en att rösta på, likaså med Norrbotten och Blekinge, förklarar Fredrik Saweståhl.

Altingets genomgång visar dock att de flesta toppnamnen på listorna kommer från Stockholm.

Saweståhl poängterar dock även vikten av en jämn fördelning i andra avseenden.

– Man ska väga in andra faktorer som att det inte blir för många kvinnor i rad, eller för många gubbar i rad. Det ska vara någon yngre och någon äldre. Så att man ändå får en spridning, säger han. 

Även Vänsterpartiet strävar efter en jämn representation, berättar Jessica Nilsson.

– Människor ska kunna identifiera sig med oss som står på listan. Så jag tycker att det är positivt att vi är 35 namn. {{toplink}}

Genrep inför 2026

Ingen av kandidaterna tror på en flytt till Bryssel efter valet. Men de ser det ändå som sitt uppdrag att vara aktiva i valrörelsen. Valet är viktigt, anser de, och kan även ha betydelse för framgångar på nationellt plan.

– Detta är också genrepet inför kommande val 2026. Så att vi börjar tagga upp oss lite grann, säger Jessica Nilsson.

soma@altinget.se