De tar strid mot von der Leyen i sommar

På måndagen möts toppkandidaterna till att bli EU-kommissionens nästa ordförande i en första debatt i den nederländska staden Maastricht.  

Systemet med så kallade spetskandidater – ”Spitzenkandidaten” – infördes inför EU-valet 2014. Syftet var att göra valet av kommissionens ordförande mer demokratiskt förankrat, eftersom det europeiska parti som får flest mandat i parlamentet  också är tänkt att tilldelas toppjobbet på kommissionen. 

Men kandidaterna kan även användas som en slags frontfigur för partierna, för att spegla idén om en ”partiledare”, så som partier har i nationella val. 

Sittande kommissionsordförande Ursula von der Leyen ställer i år upp som spetskandidat för sitt parti Europeiska folkpartiet (EPP) – till skillnad från flera andra av kandidaterna kandiderar hon dock inte till en stol i Europaparlamentet. 

Det är troligtvis bara von der Leyen och eventuellt socialdemokraten Nicolas Schmit (PES) som har en reell chans att bli kommissionens ordförande genom spetskandidatförfarandet. Resten av kandidaterna ställer framför allt upp för att profilera sig inför kommande mandatperiod i EU-parlamentet, menar bedömare. Då är debatter så som den traditionsenliga Maastrichdebatten ett bra tillfälle.  

{{toplink}} 

von der Leyens väg till makten

Att vara spetskandidat för det parti som går vinnande ut ur EU-valet är dock ingen garanti för att få toppjobbet på kommissionen.  

Efter valet 2019 ville vissa regeringar i ministerrådet inte föreslå EPP:s spetskandidat Manfred Weber till ny kommissionsordförande.  

Regeringarna kunde inte heller komma överens om Frans Timmermans, som var det näst största partiet – socialdemokratiska PES – kandidat. I stället valde ministerrådet att föreslå von der Leyen som nytt toppnamn, mycket på initiativ av Frankrikes president Macron. 

Efter detta magplask trodde många att spetskandidatsystemet inte skulle överleva. Trots detta har de flesta partier inför sommarens val till slut hoppat på tåget och utsett en toppkandidat. 

Det nationalkonservativa partiet Europeiska konservativa och reformister (ECR), som Sverigedemokraterna tillhör, kommer dock inte att nominera en spetskandidat. Charlie Weimers, som är europaparlamentariker och förstanamn för Sverigedemokraterna i valet, förklarar hur det europeiska partiet har resonerat.  

– Hela konceptet med ”Spitzenkandidaten” är förfelat och ett demokratiskt hån mot EU:s fördrag. Vi såg ju vad som hände senast när EPP lanserade Manfred Weber. Att låtsas om att den här processen kommer att avgöra vem som ska blir kommissionens nästa ordförande det är att ljuga europeiska medborgare rätt upp i ansiktet, sade han på en pressträff i Strasbourg förra veckan.

Här är alla spetskandidater som slåss om Ursula von der Leyens jobb: 

 

 Europeiska folkpartiet (EPP) 

Ursula von der Leyen, 65 år

Tyskland, EU-kommissionens ordförande.

Kristdemokraterna och Moderaterna är med i EPP. 

 

 

Europeiska socialdemokratiska partiet (PES)

Nicolas Schmit, 70 år

Luxemburg, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättningsfrågor.

Socialdemokraterna är med i PES. 

Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE)

Marie-Agnes Strack-Zimmermann, 66 år

Tyskland, parlamentariker i tyska Förbundsdagen.

Liberalerna och Centerpartiet är med i Alde.

 

 Europeiska demokratiska partiet (EDP)

Sandro Gozi, 56 år

Italien, Europaparlamentariker och EDP:s generalsekreterare. 

 

Renaissance 

Valérie Hayer, 38 år

Frankrike, europaparlamentariker och gruppledare för Renew europe. 

Renaissance är inte ett Europeiskt politiskt parti, utan en sammanslutning som bara består av franska parlamentariker.

 

 Europeiska gröna partiet (EGP) 

Terry Reintke, 36 år

Tyskland, Europaparlamentariker och vice ordförande för G/EFA-gruppen. 

Bas Eickhout, 47 år

Nederländerna, Europaparlamentariker.

Miljöpartiet sitter i EGP. Läs mer här.

 

Europeiska fria alliansen (EFA) 

Raül Romeva, 53 år

Spanien, före detta europaparlamentariker.

Maylis Roßberg, 24 år

Tyskland, student. 

 

Identitet och demokrati (ID)

Anders Vistisen, 36 år 

Danmark, Europaparlamentariker. Läs mer här.

 

 

 

Europeiska vänsterpartiet (PEL)

Walter Baier, 70 år

Österrike, ordförande för PEL men sitter inte i Europaparlamentet.

 

 Europeiska kristliga politiska rörelsen

Valeriu Ghilețchi, 63 år

Moldavien, före detta parlamentariker i Moldaviens parlament och före detta medlem av Europarådets parlamentariska församling.

 

 

 

Ytterligare en debatt mellan toppkandidaterna, organiserad av Europeiska radio- och TV-unionen (EBU), kommer att äga rum i Europaparlamentets plenisal i Bryssel den 23 maj. 

soma@altinget.se