Så många mandat får länderna – EU-parlamentet växer

Från 705 till 720 parlamentariker. I samband med valet växer EU-parlamentet, men Sverige blir utan nya mandat.

I fjol beslutade Europaparlamentet att utöka platserna i parlamentet med 15 stycken, från 705 till 720. Anledningen är befolkningsökning i flera EU-länder sedan valet 2019. Frankrike, Spanien och Nederländerna får alla två extra mandat. Ytterligare nio länder får ett till mandat. Däremot blir Sverige utan. 

Den svenska parlamentarikerskaran växte dock så sent som 2020 då Miljöpartiets Jakop Dalunde fick ett mandat efter Storbritanniens utträde. Då minskade också antalet platser i parlamentet från 751 till 705 och 27 mandat gick till länder som var underrepresenterade i den dåvarande konstellationen.

Annars har mandaten förändrats med EU:s utvidgning. När Bulgarien och Rumänien gick med under tidigt 2000-tal fick parlamentet 785 ledamöter. I dag slår EU:s stadga fast att parlamentet inte får ha fler än 751 ledamöter.

Artikeln fortsätter efter grafiken.

Hur fördelas mandaten?

Platserna i EU-parlamentet fördelas proportionerligt efter ländernas befolkningsstorlek. Det finns ingen matematisk formel som följs, utan länderna förhandlar om platserna. Men principen med proportionalitet följs bara delvis, genom ett system som kallas degressiv proportionalitet som innebär att unionens större länder får färre mandat till förmån för de mindre länderna. 

Tyskland har till exempel 866 701 röstberättigade per plats i parlamentet, medan Malta har 86 829 röstberättigade per plats. Sverige ligger ungefär i mitten, med 489 710 röstberättigade per plats enligt en intern rapport från Europaparlamentet. 

Vid en eventuell utvidgning kommer makten i EU-parlamentet skiftas österut, och gränsen på 751 ledamöter passeras. Ukraina skulle kunna komma att få drygt 50 platser, och Turkiet över 90 stycken, enligt samma rapport. {{toplink}}

{{toplink}}

Forrige artikel Grönland stannade hemma när Svantesson bjöd in Nordens finansministrar Grönland stannade hemma när Svantesson bjöd in Nordens finansministrar Næste artikel Riksrevisionen: Flera brister i statens verksamhet Riksrevisionen: Flera brister i statens verksamhet
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).