"Felaktigheterna måste sättas i relation till hela cirkelverksamheten"

REPLIK. Studieförbundens granskningen visar att mellan en och åtta procent av studiecirkelverksamheten för åren 2017–2019 var felaktig. Det är allvarligt men långt ifrån det fuskbygge eller slukhål som kritikerna utmålar, skriver Folkbildningsrådets Maria Graner.

Maria Graner
Generalsekreterare, Folkbildningsrådet


Fel, fusk och brottslighet är något som studieförbunden tyvärr har drabbats av genom åren. På senare tid har antalet fall ökat vilket vi ser allvarligt på. Vi accepterar inte att statsbidraget används felaktigt, och vi har därför skärpt kraven på studieförbundens kontrollverksamhet.

Folkbildningsrådet har tagit initiativ till en långtgående granskning av studieförbundens verksamhet och skärpt villkoren för statsbidraget. Och vi känner inte igen den ovilja att ta itu med problemen som debattörerna Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren och Aje Carlbom beskriver i Altinget.

Administrativa misstag och brister

Folkbildningsrådet har gett samtliga studieförbund i uppdrag att granska den egna verksamheten utifrån en riskanalys. Vi har tagit fram ett antal riskområden baserat på tidigare fall av fusk och felaktigheter. Det gäller till exempel personer med högt deltagande i cirkelverksamheten, personer som deltar hos flera studieförbund och tillfällen där studieförbunden gjort stora utbetalningar till samverkansparter.

Studieförbunden har nu granskat verksamheten utifrån dessa riskområden och vi kan konstatera att en betydande del av de felaktigheter som upptäckts är administrativa misstag, rapporteringsfel, okunskap och brister i verksamheten. Det förekommer också vissa fall av systematiskt och bedrägligt utnyttjande av studieförbunden. En stor del av felaktigheterna utgörs av musikverksamhet där band har dubbelrapporterat till flera olika studieförbund.

Måste sättas i relation

Men de felaktigheter som nu upptäcks måste sättas i relation till hela cirkelverksamheten. Studieförbunden har en omfattande verksamhet i landets alla kommuner och 600 000 personer deltar i studiecirklar varje år. Den granskning som studieförbunden nu har genomfört har fokuserat på verksamhet där det finns en ökad risk för fusk eller felaktigheter och är inte representativ för det omfattade och breda folkbildningsarbete som pågår i hela landet.

Kompletteringar kan krävas

Debattörerna Ranstorp, Hyllengren och Carlbom är också kritiska till att studieförbunden har använt olika metoder, andelar eller gränsvärden i sina granskningar. Men det ingick i granskningsuppdraget att göra ytterligare riskbedömningar efter de egna förutsättningarna.

Folkbildningsrådet arbetar nu med att analysera studieförbundens rapporter och ta fram förslag på åtgärder för att ytterligare förbättra kontrollen. Några studieförbund kommer att behöva göra kompletteringar. Vi kan inte tolerera att statsbidraget används felaktigt och gör nu allt vi kan för att säkerställa att pengarna används för folkbildning och inget annat.

Samarbetet är viktigt

Studieförbunden har ansvar för verksamheten och de ska följa de riktlinjer och villkor som gäller. Vi välkomnar att studieförbunden samarbetar med varandra kring kvaliteten i verksamheten. Att studieförbunden har skapat en möjlighet att samköra sina register ser vi som ett viktigt verktyg för att komma tillrätta med felaktigheter.

Stärker samhället

Folkbildningen spelar en viktig roll i samhället. Studiecirklar, kulturevenemang och lokala seminarier hjälper människor att växa tillsammans. Studieförbunden bedriver verksamhet som ger människor tillgång till bildning och utbildning i hela landet.

Varje år får vi rapporter som visar hur studiecirklar bidrar till att stärka såväl individer som samhället i stort. Inte minst nu under coronapandemin ser vi hur studieförbunden arbetar för att sprida kunskap, bryta isolering och skapa nya mötesplatser för lärande och samvaro. Den svenska folkbildningen behövs nu mer än någonsin.

Forrige artikel "Replikerna andas stor skepticism mot EU-målen" Næste artikel "Sverige behöver en tydlig och konkret integritetsskyddspolitik"
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.