Studieförbunden: Nedskärningarna skulle vara ett dråpslag

SLUTREPLIK. Att på ett bräde föreslå nedskärningar på hundratals miljoner, samtidigt som det förutsätts att vi ska fortsätta leva upp till statens uppsatta mål, är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. Det skriver företrädare för Studieförbunden.

Ann-Katrin Persson
Ordförande, Studieförbunden
Ewa Lantz
Vice ordförande, Studieförbunden
David Samuelsson
Generalsekreterare, Studieförbunden


Folkbildningens aktörer – och vårt viktiga samhällsuppdrag – har åtnjutit bred politisk uppbackning genom åren. Vi är därför glada att Moderaterna genom sin replik bekräftar att de även fortsatt står bakom statens syften med bidraget till folkbildningen. Det som inte går ihop är dock resonemanget om att minskade resurser inte skulle försämra studieförbundens förmåga att leva upp till dessa mål.

Här vill vi vara tydliga: kraftigt minskade resurser i enlighet med det som föreslås i flera av oppositionspartiernas budgetmotioner kommer att få stora konsekvenser.

Stärker demokratin

Studieförbunden bedriver folkbildning för tio procent av landets alla vuxna, i landets alla kommuner och vi gör det tillsammans med civilsamhällets organisationer. Det civilsamhälle som vi är en del av består i sin tur av en mångfald av organisationer, rörelser och föreningar. Människor behöver folkbildning och vi gör skillnad i deras liv. På så sätt stärker vi demokratin och tilliten människor emellan.

Studieförbunden fungerar som nav för myriader av stora och små organisationer av alla slag, från kyrkor och samfund med tusenåriga traditioner till nätverk som nyss startat på Facebook. Genom studieförbunden kan civilsamhället organisera studier vilket stärker medlemsorganisationerna och – inte minst – alla som deltar i studiecirklarna.

Styrkan i folkbildningen är att metoderna alltid utgår från att individen själv är delaktig och bidrar till sitt eget lärande och sin egen utveckling. En stor del studieförbundens verksamhet sker på ideell basis. Det absoluta flertalet av våra cirkelledare – över 100 000 till antalet – gör sin insats helt ideellt. Men att driva stora organisationer i alla landets kommuner kostar pengar, inte minst lokalhyra.

"Ett dråpslag"

Vi har redan sett hur det kommunala stödet till studieförbunden minskat med två tredjedelar de senaste 25 åren. Samtidigt har anslaget från staten varit stabilt. Den stora nedskärning som nu föreslås av flera av riksdagspartierna skulle därför vara ett dråpslag.

En omöjlig ekvation

Vi finns i hela landet, vi når grupper som andra har svårt att nå och vi stärker tilliten och demokratin.

För att göra det krävs dock att politiken erbjuder långsiktiga förutsättningar. Att på ett bräde föreslå nedskärningar på hundratals miljoner, samtidigt som det förutsätts att vi ska fortsätta leva upp till statens uppsatta mål, är en ekvation som helt enkelt inte går ihop.

Vi ska stoppa fusket

Flera debattörer har tagit upp vikten av att pengarna används på rätt sätt. Här är vi helt överens. Tyvärr finns misstankar om att organiserad välfärdsbrottslighet har utnyttjat studieförbunden, på samma sätt som tidigare drabbat såväl andra bidragssystem som myndigheter. Studieförbundens egna rutiner och strukturer för kvalitet och kontroll har identifierat dessa brister.

Berörda organisationer ingriper i skrivande stund med full kraft för att stoppa fusk och felaktigt utnyttjande av statsbidraget. Varje krona av det som staten avsatt till vårt uppdrag ska gå till folkbildning.

Men det som har drabbat studieförbunden får inte tas som intäkt för att minska resurserna till vårt arbete med att erbjuda möjlighet till bildning och kultur. Behoven är i dag på många sätt större än någonsin. Inte minst när det gäller att nå fram till personer och grupper som befinner sig långt från arbete eller studier.

Forrige artikel Lärarförbundet: Staten måste överta huvudansvaret för skolan Lärarförbundet: Staten måste överta huvudansvaret för skolan Næste artikel "Monarkin är en motbjudande kvarleva från diktaturen"
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.