Smittoeffekt när studieförbundens statsbidrag kapas – varsel väntar

Storvarsel, minskad lokal närvaro och rädsla för att lokala bidrag också ska försvinna – det befarar studieförbunden när Altinget frågar hur de kommer att påverkas av regeringens beslut att minska studieförbundens statsbidrag med nästan en tredjedel på tre år. 

Ett av studieförbunden som Altinget varit i kontakt med uppskattar att ungefär en tredjedel av all personal kommer att behöva sägas upp. Ett annat kommer inledningsvis att minska den totala årsarbetskraften med ungefär en femtedel. Det är några av konsekvenserna när staten sänker anslagen till studieförbunden.

I år har de statliga anslagen till studieförbunden minskat med 250 miljoner. Minskningen fortsätter 2025 och 2026 och kommer att leda till att de anslagen till studieförbunden blir en halv miljard mindre än 2023 års nivå på cirka 1,8 miljarder.

Ett studieförbund har avvecklat

I oktober meddelade ett av studieförbunden, Kulturens bildningsverksamhet, att man fattat beslut om att avveckla den statsbidragsberättigade studieförbundsverksamheten till följd av de minskade anslagen.

– Med de förutsättningar som nu gäller är det enda ansvarsfulla beslutet att avveckla den verksamheten, sade Åsa Kratz, förbundsordförande, i samband med stämmobeslutet.

Altinget har sökt de nio andra studieförbunden för att fråga hur deras verksamheter påverkas av de minskade anslagen. Samtliga studieförbund förutom Arbetarnas bildningsförbund (ABF) har svarat på frågor.

Uppsägningar väntar

Beskedet om de minskade anslagen kom i höstas och innebar snabba omställningar för många av studieförbunden.

Personalkostnader är en av studieförbundens större utgifter och alla studieförbund uppger att det just nu pågår omorganisationer för att minska kostnaderna. Flera av studieförbunden har redan börjat dra ned på antalet kanslitjänster och inget av förbunden utesluter uppsägningar på bredare front.

Ett av studieförbunden uppskattar att en tredjedel av det totala antalet anställda kan behöva sluta, ett annat uppskattar att ungefär en femtedel kan behöva sägas upp. Eftersom förhandlingar fortfarande pågår vill förbunden inte att deras enskilda siffror publiceras.

Avgifter kan höjas

Alla studieförbund som Altinget har varit i kontakt säger att verksamheten kommer att minska, framför allt den resurskrävande verksamheten.

”Möjligheten till strategiska val är begränsade med en så snabb neddragning”, skriver Folkuniversitetets generalsekreterare Gunnar Danielsson.

Studiefrämjandets förbundschef Andrea Rodriguez skriver att det, vid neddragningar generellt, finns ”en risk att resurskrävande verksamhet får stryka på foten”, vilken ofta vänder sig till ”de deltagare som i dag står längst från bildning och utbildning”.

Medborgarskolans kommunikationschef Rebecca Naess skriver att verksamhet som riktar sig till ofrivilligt ensamma äldre och människor med funktionsnedsättning kommer att drabbas särskilt hårt. Dessutom kommer deltagaravgifterna troligtvis att behöva höjas.

”En viss smittoeffekt” 

”Sedan regeringens besked kom i höstas har vi märkt en stor oro hos våra medlemsföreningar”, skriver Göran Hägerdal, rektor för Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV). Det är de statliga bidragen som minskar, men omfördelningen av statsbidragen har även påverkat lokala beslutsfattare.

”De politiska signalerna om misstroende mot vår bransch och kraven på ökad kontroll och myndighetsstyrning är minst lika stora hot som den ekonomiska neddragningen”, skriver Folkuniversitetets generalsekreterare Gunnar Danielsson.

{{toplink}}

Wilhelm Blixt på Sensus skriver att de redan nu märker av en ”smittoeffekt” där kommuner följer statens exempel och minskar de egna anslagen. När både den statliga och den kommunala finansieringen minskar måste verksamheten, som ofta bedrivs i samarbete med lokala föreningar, minska. För Sensus innebär det att samarbeten med lokala föreningar kan behöva avslutas eftersom det saknas personalresurser. ”För oss kommer det att bli svårt att bibehålla lokal närvaro”, skriver Studieförbundet vuxenskolans förbundschef Linus Olofsson.

Det finns även exempel där kommuner har valt att öka de lokala bidragen för att kompensera för de minskade statsbidragen, exempelvis Karlstad kommun som ökar de kommunala bidragen till studieförbunden med 12 procent.

En ny bidragsmodell

De minskade anslagen sammanfaller dessutom med införandet av ett nytt statsbidragssystem. Den nya bidragsmodellen trädde i kraft den 1 januari i år och innebär att studieförbunden får lämna in ett verksamhetsåtagande för en treårsperiod, vilket bedöms av Folkbildningsrådet som sedan fattar beslut om fördelningen av statsbidragen.

Under treårsperioden kommer bidragsnivån att ligga fast, men verksamhetens kvalitet kommer att följas upp och utvärderas av Folkbildningsrådet. Kvaliteten kommer sedan att ligga till grund för framtida statsbidragsbeslut.

– Det nya systemet premierar verksamhet som har positiva samhällseffekter och lägger tonvikten på studieförbundens samhällsansvar, sade Inger Ashing, styrelseordförande för Folkbildningsrådet, i samband med att styrelsen beslutade om det nya systemet under våren 2023.

Bidragen kommer att fördelas enligt det nya systemet från 1 januari 2025, då för perioden 2025–2027. Studieförbunden har nyligen skickat in sina verksamhetsåtaganden till Folkbildningsrådet och inväntar besked om hur föreldningen av statsbidragen kommer att se ut.

Beslutskedja: Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden

9/6
2022
10/6
2022
28/9
2022
2/11
2022
21/12
2022
13/1
2023
29/3
2023
21/6
2023
18/9
2023
19/9
2023
20/9
2023
27/9
2023
27/3
2024
27/3
2024
3/4
2024
5/4
2024
5/4
2024
19/4
2024
13/6
2024
14/6
2024
14/6
2024
14/6
2024
9/9
2024
9/12
2024

Forrige artikel E22-utvärderingen: Det faktiska ansvaret bör också utredas E22-utvärderingen: Det faktiska ansvaret bör också utredas Næste artikel Universitet förde över pengar till externt konto Universitet förde över pengar till externt konto
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.