Inga pengar till vårdpersonalen i vårändringsbudgeten

Övergripande coronainsatser är den tunga posten i vårändringsbudgeten. ”Men ingenting om vårdpersonalens behov eller den psykiska ohälsa som kan brisera”, säger Karin Rågsjö (V). SD saknar mer stöd till att lösa vårdskulden.

I dag överlämnade regeringen den framåtblickande vårpropositionen till riksdagen, samt även vårändringsbudgeten med budgetjusteringar för innevarande år. Sammanlagt presenterades satsningar på sammanlagt 45 miljarder kronor.

Vårändringsbudget redan känd

I vårändringsbudgeten står extra pengar till coronainsatser för de tyngsta posterna i hälso- och sjukvårdsområdet. Delar av innehållet i vårändringsbudgeten var känt sedan tidigare, efter regeringens sjätte extra ändringsbudget som kom förra veckan. Där aviserades att 7 miljarder avsätts till vården på grund av coronapandemin.

Uppskjuten vård och vaccininköp

Av de pengarna får regionerna två miljarder kronor till covidvård och till den vård som blivit uppskjuten på grund av coronapandemin. Detta ovanpå de fyra miljarder de fått i senaste budgetpropositionen. 

Dessutom avsätts en miljard kronor till vaccininköp vartefter leveranserna kommer, och 1,65 miljarder kronor ska gå till testning och smittspårning. Vidare avsätts 50 miljoner extra till ambulanstransport på grund av det ökade behovet av skyndsamma transporter. Kommunerna får 700 miljoner för sitt vaccinationsarbete.

"Vårdpersonalens behov"

Men flera viktiga bitar saknas, enligt oppositionen.

– Dels står det ingenting om äldreomsorgen, vilket är konstigt. Även om satsningar gjorts så borde det framgå att äldreomsorgen finns i åtanke, säger Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Karin Rågsjö, till Altinget.

Hon anser även att satsningar på att underlätta för den utsatta vårdpersonalen saknas.

– De fortsätter att jobba våg efter våg. Men vårändringsbudgeten innehåller ingenting om personalens behov, säger hon.

– Inte heller nämns den psykiska ohälsa som hotar att brisera bland människor som varit instängda under pandemin.

Stora överskott

Rågsjö påpekar även att många regioner drar ner på sin verksamhet och får stora överskott, samtidigt som det kommer mer pengar.

– Detta blir dysfunktionellt. Regeringen borde ha gett en riktning för hur detta ska hanteras. Exempelvis som att lägga pengar på att hyra in vårdpersonal så att de får någon ledighet och semester, säger hon.

– Regeringen borde skrivit något om att satsningarna måste förvaltas långsiktigt eftersom vi inte har luft i systemen inom hälso- och sjukvårdssystemen.

"Kistbotten"

Även Vårdförbundet är inne på samma sak. I ett pressmeddelande betonar de vikten av att de coronamiljarder som är i omlopp inte ”hamnar på kistbotten", utan omedelbart stoppas i de hål eller satsningar som behövs.

”Det rådde brist på sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor redan innan pandemin i närapå alla landets regioner. Dessa grupper har gjort extrema insatser för att bekämpa pandemin”, skriver Vårdförbundet i en kommentar.

SD: Vårdskulden behöver mer resurser

Sverigedemokraterna är tveksamma till om vårdpengarna till regionerna kommer att räcka för att klara av påfrestningarna i regionerna.

– Vårdskulden har ju växt sig stor och blivit väldigt omfattande. Det behövs sannolikt mer resurser för att lösa den problematiken, säger Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson, till Altinget.

– Det är inte bara sjukvården som är en belastning för regionerna. De har ju även andra ansvarsområden som exempelvis kollektivtrafiken, vilket också behöver satsas på.

Forrige artikel Överblick: Budgetkritiken, protestavhopp inom L och personal lämnar Iva Överblick: Budgetkritiken, protestavhopp inom L och personal lämnar Iva Næste artikel Folkhälsomyndighetens pressträff om pandemiläget (15 april) Folkhälsomyndighetens pressträff om pandemiläget (15 april)
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.