Regeringen fortsätter budgetsatsa – men för lite och på fel saker enligt oppositionen
I vårändringsbudgeten fortsätter Magdalena Andersson (S) sin expansiva finanspolitik. Men budgeten får kritik. Vänsterpartiet menar att det borde satsas mer. M och KD tycker att det saknas svar på hur man ska få ned arbetslösheten.
Regeringen satsar 22 miljarder kronor i vårändringsbudgeten som man har förhandlat fram med Centerpartiet och Liberalerna. Tillsammans med den senaste extra ändringsbudgeten, som ännu inte har klubbats i riksdagen, rör det sig om förslag på 45 miljarder kronor.
Vårändringsbudgeten präglas av coronapandemin. Den innehåller krisstöd till företag, tillskott till vården och till lokaltrafiken. Den viktigaste nyheten i det som presenterades under torsdagen var ett jobbpaket på 1,8 miljarder kronor.
– Det är tre frågor som genomsyrar politiken: Jobben, jobben och jobben, säger finansminister Magdalena Andersson på pressträffen.
Det paketet imponerar dock inte på alla.
– Regeringen presenterar i dag inte ett enda nytt grepp för att möta en annalkande långtidsarbetslöshetskris. Jag tycker att det är mycket problematiskt. Just när det gäller de större strukturella problem som Sverige har då har det här samarbetet problem, säger Jakob Forssmed (KD), ekonomisk-politisk talesperson till Altinget.
– Det jobbpaket som presenterades i dag är mer ett utbildningspaket med vissa jobbinslag. Det kommer inte räcka. Man kan inte göra mer av det samma och tro att det ska bli bättre, säger Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson.
Pengar i ladorna
Tack vare en låg statsskuld före krisen anser januaripartierna att man har råd att satsa sig ur krisen.
– Vi har under lång tid sparat i ladorna för att ha pengar tillgängliga under den här typen av kriser. Statsfinanserna i Sverige är väldigt goda och det gör att vi kan klara den här krisen bra, säger Mats Persson (L) till Altinget.
Samtidigt får januaripartierna kritik från Vänsterpartiet för att de satsar för lite.
– Det finns väldigt mycket mer Magdalena Andersson kan göra. Framför allt att göra något åt ojämlikheten. Vi ser att klyftorna ökar snabbare i Sverige än något jämförbart land. Det finns också otroligt mycket hon kan göra åt klimatet och välfärden, säger Tony Haddou (V), ersättare i finansutskottet, till Altinget.
Kommer mer
Enligt Centerpartiets vikarierande ekonomisk-politiske talesperson Rickard Nordin kommer det att komma mer reformförslag i höstbudgeten.
– En vårändringsbudget hanterar saker under innevarande år. Det gör att det finns begränsningar för hur mycket man kan göra. Det går inte att satsa hur mycket som helst för det ska genomföras under 2021. Det kommer såklart komma fler satsningar i höstbudgeten, säger han till Altinget.
Vägen tillbaka
Trots en expansiv finanspolitik och en ökad statsskuldsbörda håller sig regeringen under skuldankaret i det finanspolitiska ramverket som ligger på 40 procent av BNP. Den samlade skulden för stat och kommuner, hamnade på 39,9 procent av BNP år 2020. Trots att skulden kommer att öka under året räknar regeringen med att skuldkvoten kommer att ligga kvar på den nivån i och med en förväntad BNP-tillväxt.
Regeringen har ännu inte meddelat någon färdplan för hur vägen tillbaka till en mer "normal" finanspolitik ska se ut. Men i prognosen från finansdepartementet spås skuldkvoten sjunka kraftigt under kommande år. Det gillar inte Vänsterpartiet.
– Det vi ser i prognoserna är att regeringen vill börja betala tillbaka på statsskulden. Det betyder att man kommer dra in pengar från välfärden, från det offentliga, från sjukvården och från stora klimatsatsningar som verkligen behövs. Det tror vi inte är hållbart, säger Tony Haddou.
Jakob Forssmed (KD) däremot anser att det är viktigt att komma tillbaka till överskott i de offentliga finanserna. Men att det gäller att ha is i magen
– Det finns en balansgång här. Det är helt uppenbart att vi måste komma tillbaka till överskott i offentliga finanserna. Det är ju det som har gjort att vi har haft en styrkeposition in i den här krisen. Samtidigt gäller det att inte strama åt för tidigt. Återhämtningen måste ha tagit fart ordentligt innan man trappar ned stimulanserna. Lagom är bäst, säger han.
Hur mycket ”grön återstart” är egentligen vårbudgeten?
Regeringen vill sälja Jas-plan och behålla Telia-aktier
