Stadsmissionen hjälper hemlösa rösta – så säger partierna

Altinget skrev nyligen om hur de 200 000 utlandssvenskarna kan avgöra valet. Man skulle kunna säga samma sak om landets 33 000 hemlösa. Men när Altinget söker forskning om deras politiska deltagande och väljarmönster, så verkar detta inte vara något som undersöks systematiskt.

– Jag har heller inte någon sådan statistik. Vi vet att valdeltagandet är lägre i socioekonomiskt utsatta områden. Vi vet också att de som lever i hemlöshet har svårt få tag på dokument, samt att den digitala tillgängligheten är sämre, säger Jonas Wihlstrand till Altinget.

Partienkät

Sveriges stadsmissioner driver under valrörelsen kampanjen ”Borttappade röster”, precis som de gjorde 2018. Där delar de hemlösas erfarenheter och lyfter frågan om bostäder för alla. De har också gjort en partienkät, där en av de mest intressanta slutsatserna kan sägas vara hur många frågor riksdagspartierna är eniga om.

 

– De senaste åren har vi märkt att till exempel bostadsförsörjningsfrågan inte längre är en höger-vänsterfråga. Alla är överens, säger Wihlstrand.

– Vårt problem är att riksdagen har svårt att fatta beslut om stora viktiga frågor. Dagens fragmentariska politiska scen gör att även när alla åtta riksdagspartier är ense, så blir det svårt att få till stora reformer. Det oroar oss. Sverige har inte lyckats med det som är en av politikens viktigaste uppgifter, ordna bostad för alla – trots att alla tycker lika.

Han tillägger att innehållet i den nya nationella hemlöshetsstrategin är bra i många delar.

Kan få dubblettröstkort

På Valmyndigheten är man medveten om utmaningen för hemlösa att få tillgång till sin röst. Helena Piehl Brogren, valhandläggare på Valmyndigheten, berättar att de genom åren har vidtagit flera åtgärder.

– Finns det ingen adress så kan vi inte skicka röstkortet direkt, men då kan man få ett dubblettröstkort. Det är som en kopia där det också står vilken vallokal man hör till, för alla har en vallokal, säger hon till Altinget.

Finns hjälp att få

Alla som är folkbokförda i Sverige står skrivna i en kommun.

– Om man då inte är skriven på någon fastighet, så kan det stå ”i kommunen skriven”. Då slumpar vi ut dem på ett så kallat placeringsdistrikt. Det är ett vanligt valdistrikt, ofta centralt beläget, berättar Piehl Brogren.

Dubblettröstkorten kan man beställa på Valmyndighetens webb. Man kan också få det mejlat till sig. Det finns också många förtidsröstlokaler dit man kan vända sig för att få det utskrivet. Det går att ringa kommunen i förväg och få hjälp med vart man ska vända sig.

– Man måste kunna legitimera sig. Men om man inte har legitimation så kan någon annan gå i god för att man är den man utger sig för – om den personen har legitimation, säger Helena Piehl Brogren.

Gör ni extrasatsningar?

– Tidigare har vi annonserat i Faktum och Situation Stockholm och skickat information till härbärgen. Tyvärr har vi inte gjort det den här gången. Varje kommun kan göra riktade informationsinsatser, de har bättre lokalkännedom än Valmyndigheten. 

Har ni följt upp vad de satsningarna har fått för effekt?

– Nej.

Jonas Wihlstrand tycker att åtgärderna är bra.

 – Vi i civilsamhället har också ett ansvar att till exempel informera och gå med människor till vallokalen. Vi har också ansvar att hjälpa till nå de grupper och gör det så tillgängligt som möjligt. Men jag ser att det offentliga gör insatser på många olika sätt.

Ser du någon enkel åtgärd för hur man kan förenkla ytterligare?

– Tidig, långvarig information på många språk och många sätt underlättar. Ta gärna med civilsamhället, för vi möter ofta människor som det offentliga inte gör. Vi har oändligt många fler mötesplatser än vad exempelvis myndigheter har, säger Jonas Wihlstrand.

De senaste åren har många lyft Finland som ett exempel, även i Nordiska toppmötet för civilsamhälle för snart ett år sedan. Vad kan vi lära av vårt grannland?

– Det metodiska och långsiktiga arbetet. För snart 30 år sedan bestämde sig partierna i det finska parlamentet, oavsett partifärg, att staten måste ta ansvar för att utrota hemlösheten. Därefter har de följt och utvärderat strategin. Det är den stora anledningen till att Finland halverat sin hemlöshet, och ”Bostad först” är en grundingrediens.

Fia Sundevall är docent och forskare i ekonomisk historia vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet. Hon känner inte till någon forskning som specifikt behandlar hemlösas röstproblematik.

– Inom forskningsprojektet jag leder – om rösträttens begränsningar i Sverige efter införandet av allmän rösträtt (år 1921) – har idéhistorikern Julia Nordblad studerat några av de många praktiska och administrativa hindren för människor att praktisera den rösträtt de formellt sett haft. Men det handlar om så pass många olika former av begränsningar att vi omöjligt kunnat täcka in allt i projektet. Det är min förhoppning om att fler kommer forska om detta framöver, säger hon i ett skriftligt svar till Altinget.

Varför har man inte gjort det hittills, tror du?

– Med tanke på att det pågår mycket forskning om hemlöshetens orsaker, omfattning och konsekvenser borde det kanske ha uppmärksammats mer, men det är samtidigt så många olika frågor som ska täckas in.

– Det har däremot uppmärksammats av såväl Valmyndigheten som 2020 års valberedning, vars slutbetänkande kom i vintras. 

{{toplink}}

anders@altinget.se