Riksdagen åldras – få kvinnor bland de yngsta

Efter valet 2014 blev riksdagen den yngsta genom tiderna med en snittålder på drygt 45 år. Medan det samma gällde 2018 har snittåldern efter höstens val stigit till 46,8 år, med vissa skillnader mellan partierna.

Äldst tog yngsta ministerns plats

Den genomsnittliga åldern för Kristdemokraternas ledamöter är nästan 51 år, följt av Liberalerna som nyligen kunde välkomna riksdagens äldsta ledamot Carl B. Hamilton efter att Romina Pourmokhtari, 26 år, utsetts till minister.

Den yngsta riksdagsgruppen är Miljöpartiets med ett snitt på 44 år. Såväl MP som V saknar dock helt personer under 30 år. 

– Det är alltid önskvärt med en bred representation av erfarenheter i riksdagsgruppen. Eftersom valkretsarna tar fram sina egna listor blir samordning mellan dem svår, denna gång blev det tyvärr färre yngre än vi brukar ha, säger Miljöpartiets partisekreterare Katrin Wissing till Altinget.

Även V menar att de värderar olika typer av livserfarenheter.

– Vänsterpartiet har också tidigare haft flera ledamöter som kom in i riksdagen som unga, och de sitter kvar men är förstås inte lika unga i dag. Det här valet kom vi inte hela vägen fram med att föra fram unga, men det är förstås något vi är uppmärksamma på framåt, säger gruppledare Samuel Gonzalez Westling (V).

Flest riksdagsledamöter under 30 år har Moderaterna med hela sex ledamöter. Yngst är dock Socialdemokraternas Aida Birinxhiku, 23 år. 

Totalt är 18 av riksdagsledamöterna som tillträtt efter valet under 30. Men av dessa är endast fyra kvinnor.

En av dessa är Amalia Rud Pedersen, född 1993. Som tidigare ordförande för SSU i Göteborg går hon från att vara bland de äldsta i ungdomsförbundet till ung i riksdagen, där också kraven förändras.

Från SSU till riksdagen

– SSU kan driva på politiken. Men som förtroendevald behöver du ta ansvar för all politik som S driver, även när du inte håller med, säger Amalia Rud Pedersen (S) till Altinget om steget in i den nationella politiken

Av de 349 ledamöterna som valdes in i riksdagen i år är 188 män, 54 procent jämfört med 46 procent kvinnor. I Vänsterpartiet dominerar kvinnorna, medan tre av fyra SD-ledamöter är män.

– Man kan inte bortförklara få kvinnor med att det bara blev så. För varje kvinna som inte sitter på en stol så är det en man som sitter där i stället, säger Amalia Rud Pedersen (S) som även tycker att det handlar om vilka normer och praxis man bär upp som ledamot.

”En lång kamp”

I år är det 100 år sedan kvinnor tog plats i riksdagen för första gången. Då var snittåldern 47,9 år och totalt fem kvinnor valdes in i första och andrakammaren. En av dessa, Nelly Thüring, född 1875, var socialdemokrat, aktiv i kvinnoförbundet – och invald från Göteborg, precis som Rud Pedersen.

Efter en månad som ledamot har hon nyss avslutat sin första rundvandring med en skolklass i riksdagen. Då var det framför allt tjejer som kom fram efteråt med en känsla av att vilja ta plats i politiken, berättar Amalia Rud Pedersen.

– Det har varit en lång kamp att komma hit. Nu ser man på andra håll i världen att kvinnors rättigheter hotas, både i Iran och i USA. Då är det viktigt att vara framåtlutad i jämställdhetsarbetet, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att man som kvinna i politiken vet att ens plats inte ska tas för given.

Rud Pedersen själv har tagit plats i konstitutionsutskottet, ett prestigefullt uppdrag – även om det inte stod på önskelistan:

– Men det ska bli väldigt roligt. Jag trodde och hoppades att S skulle sitta i regeringen och fortsätta leda landet, men nu blir det i stället en av våra främsta uppgifter att granska regeringen och högerpolitiken, säger den 29-åriga riksdagsledamoten.

Arbetade med digitaliseringsministern

Efter att ha förlorat en strid om ordförandeposten i SSU har hon arbetat som pressekreterare åt energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S). Rud Pedersen hamnade mitt i den intensiva elprisdebatt som kom att prägla valrörelsen. Men även om hon fått upp ögonen för energifrågorna är det framför allt i diskussionerna om segregationen hon hör hemma.

– Det spelar avgörande roll var du bor för att du ska klara av skolan och sen få ett jobb, säger Rud Pedersen som vill att frågorna lyfts på nationell nivå och att mer arbete sker tillsammans med kommunerna och regionerna.

I valrörelsen kritiserades Anders Ygeman (S) för sitt uttalande om andelen med utomnordisk bakgrund. Magdalena Andersson väckte i sin tur reaktioner för sitt utspel om Somalitown. Amalia Rud Pedersen tycker att statsministerns uttalande tolkades på fel sätt och tror själv att segregationen främst bryts genom att bygga bort den.

Men som aktiv i ungdomsförbundet har den nyvalda riksdagsledamoten också själv kritiserat den tidigare regeringen. I februari 2021 pekade hon ut de växande klyftorna som ett misslyckande för den socialdemokratiska regeringen.

Ser du fortfarande att det finns saker under regeringstiden som partiet inte lyckats med?

– Absolut. Vi har ett läge med växande klyftor, fler skjutningar och många barn som mår dåligt och inte klarar av skolan. Det är ett faktum och något jag tycker att partiet behöver ta lärdom av, och titta i backspegeln för att se vad man hade kunnat göra annorlunda.

miol@altinget.se