Ökade kostnader kan minska gapet mellan hyrt och ägt

Hushållen la omkring en femtedel av sin inkomst på boende 2021. Störst andel la hushåll i hyresrätt, medan hushåll i äganderätt la minst. Men i takt med ökade kostnader tickar andelen uppåt samtidigt som gapet mellan ägandeformerna kan komma att minska.

Enligt statistik som SCB nyligen publicerat la de svenska hushållen 20 procent av sin disponibla inkomst på boende under 2021. 

Enligt Claudia Wörmann som är boendeekonom på SBAB har boendekostnaderna i förhållande till inkomsten legat i stort sett på denna nivå sedan 2014. 

– Vi har ju betalat väldigt lite under många år, tack vare låga räntor och låga elkostnader bland annat, men nu tickar det uppåt, säger Claudia Wörmann till Altinget. 

Kommer öka

Enligt statistik från SBAB kommer enbart hushållens ränteutgifter, efter skatteavdrag, under 2022 att uppgå till omkring 3,4 procent av de disponibla inkomsterna vilket är 0,9 procentenheter högre jämfört med under 2021. Samtidigt som räntekvoten väntas fortsätta stiga under de närmaste åren till följd av stigande bolåneräntor. 

Därtill tillkommer eventuella kostnader för uppvärmning, el, sophämtning och avgift till bostadsrättsförening där kostnaderna också ser ut att kunna öka. Sammantaget tyder flera indikatorer på att hushållen kan komma att lägga en allt större andel av inkomsten på boendet.

Men ser man historiskt finns visst utrymme i hur mycket hushållen är benägna att lägga på boendet. Enligt statistiken från SBAB låg nivån på upp emot 28 procent i början på 80-talet. 

Hyresgäster störst andel

I statistiken från SCB framgår att det är hushåll i äganderätt som lägger minst andel av sin disponibla inkomst på boendet, 16 procent. Medan hushåll i hyresrätt lägger mest, omkring en fjärdedel. Det beror på att hushåll som bor i hyresrätt i genomsnitt har en lägre disponibel inkomst.

Här tror Claudia Wörmann att gapet mellan hushåll med hyresrätt och hushåll med bostadsrätt kan komma att minska. 

– Ja, det skulle jag absolut säga. Och även gapet mellan en del villor och andra boendeformer där du har både ökade  räntekostnader och även kostnader för dyrare el som hushållen ska ta hänsyn till och klara av. 

Amorteringskravet

Det utökade amorteringskravet, som ställer krav på en viss inkomst i förhållande till bostadslånet, innebär en viss dämpning i hur mycket hushållen lägger på boendet i förhållande till inkomsten.

– Men om man redan är inne på marknaden är det en annan sak, då är det bara att åka med, säger Claudia Wörmann. 

Forrige artikel Liberalerna utanför fullmäktige – får ändå regionstyrelseplats Liberalerna utanför fullmäktige – får ändå regionstyrelseplats Næste artikel Danska försvaret öppet med klimatstatistik – dolda siffror i Sverige Danska försvaret öppet med klimatstatistik – dolda siffror i Sverige
Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen vill spara in på Sveriges riksarkitekt

Regeringen drar in på finansieringen till Sveriges riksarkitekt. Det framgår i budgeten för 2025 som nu presenterats. ”Risken är ju förstås att det vi bygger blir fulare och mindre hållbart”, säger Tobias Olsson, Sveriges arkitekter.