Sjukvårdsdirektör: Viktigaste lärdomen från coronakrisen är ”varför”
Sjukvårdspersonalen har under coronakrisen visat prov på blixtsnabba omställningar som tidigare var helt otänkbara. Region Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Ahlsson tror att nyckeln är det gemensamma fokus som tidigare saknats. Enligt läkaren Göran Stiernstedt måste politikerna bredda frågan om vårdplatser.
När Coronakommissionen har kommit med sina betänkanden och coronapandemin slutligen håller på att plana ut pågår diskussioner om vilka lärdomar samhället och hälso- och sjukvården kan dra av coronakrisen. Dels inför eventuella framtida pandemier, men också inför de stora organisatoriska förändringar som hälso- och sjukvården står inför om den ska klara av sitt uppdrag.
Som Altinget tidigare rapporterat har mycket sagts om vilka myndigheter och politiker som gjort rätt och fel under coronapandemin. Men det är sjukvårdspersonalen som på många håll utropats till pandemins verkliga hjältar.
Ett gemensamt ”varför”
På ett seminarium hos Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) under onsdagen diskuterade en expertpanel hur de blixtsnabba omställningar och heroiska personalinsatser som skedde i sjukvården under coronakrisen faktiskt kunde komma till stånd, och vad sjukvården kan lära av detta.
– Att det faktiskt fungerade att exempelvis femdubbla iva-kapaciteten på så kort tid var därför att varenda medarbetare och chef inom sjukvården kände att ”det här måste vi göra, för om vi inte gör det så kollapsar allt”, säger Anders Ahlsson, Region Stockholms sjukvårdsdirektör, till Altinget.
Alla måste förstå
Anders Ahlsson menar att hälso- och sjukvården är bra på att lösa ”hur” men att det oftast saknas ett gemensamt ”varför”.
Det är hans ”fulla övertygelse” att detta ”varför” är helt avgörande för att samverkan och problemlösning ska bli så effektiva som under coronakrisen.
– När alla ser samma bild framför sig om ”varför” vi måste arbeta på ett visst sätt, då blir ”hur:et” sekundärt. Lärdomen är att med ett starkt ”varför” kan man skapa förändring, säger han.
– Vill vi skapa en organisatorisk förändring behöver man tillsammans dissekera varför man vill göra det och se till att alla inblandade förstår det.
Sverige dåliga på tillgänglighet
Läkaren och tidigare utredaren Göran Stiernstedt menar att frågan om ”varför” hälso- och sjukvården ska genomföra sitt uppdrag eller organisatoriska förändringar även behöver formuleras på den politiska nivån.
– Svaret på ”varför” är att vi har ett hälso- och sjukvårdssystem som inte skänker befolkningen trygghet. Det ser man i internationella undersökningar, säger han till Altinget.
– Vi är dåliga på tillgänglighet. När man frågat den svenska befolkningen om de är nöjda med systemet så visar det sig att vi ligger efter många andra europeiska länder. Det tyder på att systemet inte är lätt att komma i kontakt med eller finns när de behöver det.
Men är det inte det politikerna gör hela tiden, formulerar ”varför”?
– De gör det, men på ett fragmenterat sätt. Jag hör dem aldrig säga att ”systemet skänker inte trygghet”. Jag hör dem mest tala om tekniska lösningar eller fler vårdplatser.
Motstridiga planer
Enligt Göran Stiernstedt behöver politikerna analysera situationen och ta fram en strategi. Han tar exemplet med att staten parallellt försöker skapa fler vårdplatser på redan överfulla akutsjukhus samtidigt som primärvården ska ställas om till god och nära vård.
– Det är som att satsa på två delvis motstridiga saker samtidigt. Lösningen på akutsjukhusens problem ligger mycket i just själva omställningen av vården, säger han.
Andra sorters vårdplatser
Stiernstedt understryker att det dock behövs fler vårdplatser på iva.
– Det viktigaste är inte att fatta snabba beslut kring vårdplatserna, utan först analysera problemet utifrån hur vi ska ordning på inflödet till akutsjukhusen och avflödet, säger han.
Han påpekar att det oftast är akutsjukhusens vårdplatser som diskuteras.
– Men det finns ju faktiskt geriatriska vårdplatser eller närvårdsplatser som är betydligt billigare och för den stora patientgruppen multisjuka äldre potentiellt bättre och mer ändamålsenlig vård för deras behov. Dessa behöver också lyftas dram i diskussionen.
Pensionärerna oense om regeringens garantitillägg
Överblick: Linde vill snabba på Natoutredning och riksdagsledamot vill ha garanti från Biden
