KU:s ordförande: ”Regeringens hantering av coronapandemin är mest allvarligt”
Efter sin granskning av regeringens agerande under coronapandemin riktar konstitutionsutskottet (KU) skarp kritik mot hur krishanteringen varit organiserad och att Coronakommissionen inte fått den respons från Regeringskansliet som behövts. Men Hans Ekström (S), ledamot i KU, menar att en del av ansvaret vilar på tidigare regeringar.
Under torsdagen kom konstitutionsutskottet (KU) med sitt betänkande av en rad granskningsärenden, bland annat hur regeringens krishantering under coronapandemin och regeringens agerande i förhållande till Coronakommissionen.
– Jag tycker att de brister vi funnit i regeringens hantering av coronapandemin och krishanteringen är mest allvarligt av alla de ärenden som KU har hanterat, säger Karin Enström (M), konstitutionsutskottets ordförande, till Altinget.
– Coronapandemin är den största kris som Sverige har upplevt under en väldigt lång tid.
”Förtvivlat långsamt”
KU:s granskning bekräftar att Regeringskansliet och Coronakommissionen har haft delade meningar om vilken information kommissionen haft tillgång till och vilken relevans informationen haft för kommissionens arbete.
– En kommission som regeringen själv tillsatt ska inte behöva böna och be för att få de dokument man behöver. Eller när man väl kommit på plats för att börja arbeta då istället få vänta medan responsen från Regeringskansliet går förtvivlat långsamt. Det tycker jag är väldigt allvarligt, säger Karin Enström.
En annan kritik som KU riktar mot regeringen gäller otydligheter i Gruppen för strategisk samordnings (GSS) arbete, den samordningsfunktion inom Regeringskansliet som aktiveras under större händelser och vid kris.
Alltför självständig statssekreterare
Enligt KU hade Elisabeth Backteman, dåvarande chef för GSS och statssekreterare till dåvarande inrikesminister Mikael Damberg (S), en otydlig politisk koppling och verkar trots sin statssekreterarroll inte ha varit underställd någon minister, vilket enligt KU är ytterst olämpligt.
– Du kan inte vara statssekreterare åt regeringen i allmänhet. Du måste vara statssekreterare till ett statsråd och ansvarig inför det statsrådet. Vi vet inte hur det har påverkat krishanteringsförmågan i Regeringskansliet, men det är en otydlighet som är olycklig, säger Karin Enström och tillägger:
– Det är inte så det är tänkt att fungera.
”Gjorde som man redan gjorde”
Dessutom riktas kritik mot GSS för att gruppen inte skrev minnesanteckningar under krisarbetet som därför är svårt att följa i efterhand.
Men Hans Ekström (S), ledamot i KU, tycker att skuldfrågan kring GSS minnesanteckningarna behöver breddas.
– GSS inrättades av regeringen Reinfeldt 2008 som organisation. Den inrättades utan krav på dokumentation. Så såg den organisationen ut när vi kom in i coronapandemin. Det är klart att det önskvärda då hade varit att man direkt kommit på idén att ”nu ska vi sätta igång med dokumentation”, säger han till Altinget.
Men enligt Ekström är det samtidigt att ställa orimligt höga krav i en mycket pressad situation och ”begripligt att GSS fortsatte med de rutiner som var etablerade sen länge”.
– Det var ju inte så att man sa ”oj nu struntar vi i dokumentation”. Nej, man fortsatte att göra som man redan gjorde.
GSS-organisationen viktigast
Hans Ekström anser att problemen kring hur GSS varit organiserat och styrt under coronapandemin är KU:s viktigaste kritik.
– Hur ledningsorganisationen ska se ut i en kris inom GSS måste fungera, och under coronapandemin var kopplingen till statsrådsnivån otydlig. Det är inte bra, säger han.
– En krisorganisation måste kunna utkrävas på politiskt ansvar. Det är en viktig lärdom för framtiden.
Både organisation och dokumentationsrutiner inom GSS är åtgärdade sedan Magdalena Andersson (S) blev statsminister.
KU friar Löfven – hade rätt att köra över EU-nämnden
Överblick: Regeringen kan avgå och V har plan på 80 000 jobb
