Tankesmedja: EU riskerar att vara dåligt förberett för nästa pandemi

Trots en ökad budget och många stora ord om en verklig europeisk hälsoinsats så är EU fortfarande inte tillräckligt väl rustat inför att nästa pandemi knackar på dörren. Den varningen utfärdar nu danska tankesmedjan Think Tank Europa i en analysrapport, exakt tre år efter att en fransk läkare hittade EU:s första patient smittad av covid-19 – en händelse som sedan satte igång historiska restriktioner och omvälvningar över hela kontinenten.

– Coronakrisen har satt sin prägel på EU:s institutioner och budgetar. Men det räcker inte till för att man ska kunna tala realistiskt om en långsiktig paneuropeisk hälsoberedskap, säger chefsanalytiker Ditte Brasso Sørensen, som står bakom rapporten tillsammans med kollegan Rasmus Egmont Foss.

Under två år har forskarduon samlat in information och intervjuat relevanta aktörer inom EU-institutionerna och medlemsstaternas hälsomyndigheter.

En av rapportens viktigaste slutsatser är att det politiska intresset minskar snabbt: Bara ett år efter att Danmark, som första EU-land, fasade ut sina sista coronarestriktioner har fokus flyttats bort från pandemin.

– Kriget i Ukraina och dess konsekvenser har avlett uppmärksamheten från de stora idéerna om en europeisk hälsounion som vi hörde om under pandemin, säger Rasmus Egmont Foss.

Hälsounionen glöms snabbt bort

Medan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade behovet av en hälsounion i sina årliga State of the Union-tal både 2020 och 2021, så nämndes hälsopolitiken knappt alls i förra årets tal.

– Tanken på ett steg i riktning mot att ge EU nya befogenheter på hälsoområdet är redan ute ur bilden. Det märktes också i det arbetsprogram med kommande lagförslag som kommissionen presenterade i oktober, där vård- och hälsofrågor tog väldigt lite plats, säger Rasmus Egmont Foss.

Skiftet i fokus beror inte bara på att kriget och energikrisen har krävt nästan all uppmärksamhet i EU under 2022. Enligt tankesmedjan Europe beror det också till stor del på att de flesta regeringarna i EU:s medlemsländer inte vill flytta sin vård- och hälsopolitik till Bryssel.

– Det är inte så att de inte ser mervärdet i något som gemensam vaccinupphandling eller att stärka vår medicinska försörjningstrygghet. Men de vill inte ge EU makten över själva hälsopolitiken eller budgeten för att genomföra den, säger chefsanalytiker Ditte Brasso Sørensen.

Att öka budgeten räcker inte

Enligt forskarna leder detta bland annat till brist på riktning och långsiktig finansiering för de särskilda EU-institutioner som ska säkra att Europa står sig bättre i nästa hälsokris.

Visserligen avsattes knappt 60 miljarder svenska kronor till hälsa i EU:s rambudget för 2021–2027, vilket är mer än en tiodubbling jämfört med den tidigare sjuårsbudgeten. Hälsobudgeten var dock nästan ingenting under den föregående perioden och även EU:s nya gemensamma vårdkassa är i själva verket mycket liten.

– Även mitt under coronakrisen förhandlade medlemsländerna ner beloppet drastiskt i förhållande till vad kommissionen hade föreslagit. Det är helt otillräckligt om man verkligen vill att EU ska spela en större roll här, säger Brasso Sørensen.

Till följd av pandemin har nya befogenheter getts till EU:s centrum för smittskydd (ECDC) i Stockholm, som nu kan lämna rekommendationer till medlemsländerna.

– Men ECDC:s nya befogenheter har inte följts upp med tillräckliga resurser för att fylla rollen, säger Rasmus Egmont Foss.

Myndighet utan självständighet

I september 2021 inrättade EU också en myndighet för beredskap i hälsokriser vid namn HERA. Den fungerar för närvarande som ett nytt generaldirektorat under Europeiska kommissionen.

Men trots att nyskapade HERA preliminärt har en tillräcklig budget fram till 2027, så vet den nya beredskapsinstansen inte säkert om den kommer att existera på lång sikt. HERA inrättades nämligen som ett oberoende, självständigt EU-organ, vilket ursprungligen var planen.

– Om man ska bygga ett effektivt europeiskt svar på framtida pandemier och andra vanliga hälsohot är ett långsiktigt projekt som kräver en säker struktur med sin egen budget. Annars kommer det inte att finnas tillräckligt politiskt intresse för att finansiera det under de perioder då det inte pågår någon pandemi, säger Egmont Foss.

HERAS relevans säkerställs först om den nya myndigheten omvandlas till ett särskilt EU-organ, med ansvar för bland annat gemensam upphandling och lagring av läkemedel, enligt Think Tank Europas analys.

Detta är också en utveckling som Europaparlamentet driver på för. Men det är långt ifrån säkert att medlemsstaterna vill gå vidare.

Nytt fördrag kommer sannolikt inte att flytta makten

Ditte Brasso, chefsanalytiker, anser inte heller att det är troligt att regeringar kommer att ge EU mer makt över hälsopolitiken om det blir förhandlingar om ett nytt fördrag de närmaste åren. Trots att man i de offentliga samråden vid konferensen om Europas framtid identifierade hälsa som ett område där vissa medborgare önskar sig mer EU.

– De kommer nog att behöva ta tag i frågan, men min bästa gissning är att medlemsländerna kommer att behålla vård och hälsa som en nationell kompetens, säger hon.

I så fall innebär det att EU:s svar på en eventuell ny pandemi återigen kommer att vara beroende av frivillig solidaritet mellan länder – vilket var fallet förra gången.

Då fungerade det hyfsat, åtminstone i viss utsträckning när först en gemensam utveckling och upphandling av vaccin organiserades och sedan en gigantisk återhämtningsplan för den europeiska ekonomin sjösattes.

Men man kan inte utgå från att det kommer att fungera så nästa gång också, menar Think Tank Europa.

– Det fungerade eftersom det fanns en känsla av att alla blev drabbade på samma sätt av ett hot utifrån. Det är inte säkert att nästa hälsokris kommer att se likadan ut. Så vi kan inte förlita oss på frivillig solidaritet, säger Ditte Brasso Sørensen.

– Därför finns det ett behov av att skapa solida, strukturella lösningar nu. Annars tappar man intresset och finansieringen tills det går illa igen, säger hon.

Artikeln är översatt från danska och tidigare publicerad på Altinget.dk.