Försämrade resultat i matematik: ”Inte gått att förebygga”

Nationella proven har skrivits för första gången sedan uppehållet under pandemin. Resultaten visar på ett kunskapstapp i matematik och nu krävs det att eleverna som halkat efter fångas upp, menar både Skolverket och lärarfacken.

Provresultaten i matematik 1 för gymnasiet har försämrats sedan tidigare år, visar ny statistik från Skolverket. Det är första gången på två år som provet skrivs, efter att ha varit inställt våren 2020 och 2021 på grund av pandemin.  

– Vi ser två möjliga förklaringar. Det ena är pandemin. Där vet vi från intervjuer med rektorer och lärare att matematik är det ämne där elevfrånvaro har bidragit till att kunskapstappet bedöms som störst, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket, till Altinget och fortsätter:

– Den andra möjliga huvudorsaken är att det är en förändrad ämnesplan i matematik. Det kan vi se tecken på varje gång vi gör förändringar, att det kan bli ett litet hack. Det kan ta lite tid innan förändringen ha slagit igenom.  

Artikeln fortsätter efter grafiken.

Mildra pandemins konsekvenser

Skolverket ska i enlighet med ett regeringsuppdrag kartlägga och motverka pandemins negativa konsekvenser. Men i det här fallet har det inte gått att förebygga menar Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund (som snart bildar Sveriges lärare tillsammans med Lärarförbundet).

– Det är svårt. Det var en pandemi. Här handlar det om att eleverna inte har mött matematiklärare i lika hög utsträckning på grund av pandemin. Nu måste man få möjlighet att mötas i högre utsträckning och man behöver göra det på ett kvalitativt sätt, där lärare får tid att förbereda sig. 

Nya ämnesplanen ska ge mer tid

Enligt Åsa Fahlén handlar det om att erbjuda extraundervisning och att fånga upp de elever som har bristande kunskaper. Detta är något som Skolverkets Anna Westerholm menar att lärare med den nya ämnesplanen ska ha tid till.

– Vi har tagit bort mycket repetition i kursen, vilken betyder att det finns ett utrymme för lärarna att lägga in till exempel repetition om de ser att det är det som behövs.

– Risken är att om man inte har så bra resultat på nationella proven i årskurs 1, så kanske man inte fortsätter läsa matte. Det både minskar matematikkunskaperna generellt sett i samhället, men begränsar faktiskt också de här elevernas möjligheter att läsa vidare, menar Åsa Fahlén. 

Samtidigt har resultaten för matematik 3 gått upp. Vad beror det på?

– Det är delvis olika elevgrupper som man tittar på. Matte 1 skrivs av alla elever, medan matte 3 bara är obligatoriskt på natur- och teknikprogrammen. Eleverna som väljer till matte 3 är de som är intresserade och duktiga på matte. De går in med andra förutsättningar, säger Åsa Fahlén. 

{{toplink}}

Forrige artikel Kinnunen (SD):  Jag ansvarar för partiets klimatpolitik Kinnunen (SD): Jag ansvarar för partiets klimatpolitik Næste artikel Civilsamhällets nödrop efter AF-reformen: ”Många far illa” Civilsamhällets nödrop efter AF-reformen: ”Många far illa”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.